Syftet med studien är att bidra med kunskaper om hur förskollärare och specialpedagoger arbetar med att stötta och stärka barn med annat modersmål än svenska. Studien utgår från den sociokulturella teorin eftersom språket och kulturella värden ligger i fokus i studien. För att få svar på mina frågeställlningar användes kvalitaiva forskningsintervjuer med ett urval av förskollärare och specialpedagoger med erfarenheter och kunskap inom ämnet. Genom resultatet visade det sig vilket sätt förskolärarna och specialpedagogerna arbetade med för att stötta och stärka barn med annat modersmål än svenska. Respondenterna som deltog i intervjuerna var övertygade om att barnens modersmål var viktigt för barnens språkutveckling. Resultatet visar att förskollärarna och specialpedagogerna inte uppmärksammade eller arbetade medvetet med barnens olika kulturer och olika bakgrunder i förskolans verksamhet som med barnens språkutveckling.

Syftet med den här studien är att undersöka om, och isåfall hur, förskollärarna resonerar kring användandet av högläsning för att främja barns språkutveckling. Vilka strategier använder de och hur de går till väga för att inkludera alla barn. Studien är baserad på en kvalitativ ansats genom intervjuer, utifrån det sociokulturella perspektivet. Resultatet visar att högläsning som en planerad aktivitet med barn i förskolan, kan bidra till barns språkutveckling och utökade ordförråd. Det framkom att med hjälp av olika strategier och metoder för planering och genomförandet av högläsning inkluderas alla barn. Förskollärarna kunde på så vis nå barn med andra språk och barn i olika utvecklingsnivåer och främja barns språkutveckling. Studiens slutsats visar att förskollärarens medvetenhet och syfte med högläsning utvecklar barn i deras individuella språknivåer. Avslutningsvis behöver förskollärarna förutsättningar för att hantera yttre ramfaktorer som kan påverka planering och genomförande av högläsning i förskolan.

Syftet med denna studie är att, utifrån sociokulturell teori, belysa förskollärares arbete med att hantera yngre förskolebarns konflikter, och hur denna hantering utgör en del av den pedagogiska verksamheten i förskolan. Utifrån syftet fick vi fram två frågeställningar som belyser förskollärares syn på vilka konflikter som uppkommer bland yngre förskolebarn och förskollärares beskrivning av sin egen konflikthantering. I genomförandet av vår kvalitativa studie utfördes sex semistrukturerade intervjuer med verksamma förskollärare från två olika kommuner. Studiens resultat utifrån de inspelade intervjuer visar att förskollärarna upplever yngre förskolebarns konflikter som en lärandeprocess och anser att de har en viktig roll att vara barnens röst i konflikterna eftersom de själva inte har språket. Förskollärarna belyser vikten av att vara närvarande vid konflikter för att ge stöd som främjar barns sociala förmåga och deras emotionella utveckling som ger barnen möjligheter till att skapa konstruktiva relationer. Med hjälp av teoretiska byggstenar ser vi mönster i vår studie som ger stöd för förskollärarnas arbete med konflikthantering och kopplingar till tidigare forskning. Det är viktiga situationer som utgör en stor del av hur barn kommer att interagera med andra i sin omgivning och det är något som vi förskollärare bör utveckla kompetens om för att gynna yngre förskolebarns framtida skolgång. / Syftet med denna studie är att, utifrån sociokulturell teori, belysa förskollärares arbete med att hantera yngre förskolebarns konflikter, och hur denna hantering utgör en del av den pedagogiska verksamheten i förskolan. Utifrån syftet fick vi fram två frågeställningar som belyser förskollärares syn på vilka konflikter som uppkommer bland yngre förskolebarn och förskollärares beskrivning av sin egen konflikthantering. I genomförandet av vår kvalitativa studie utfördes sex semistrukturerade intervjuer med verksamma förskollärare från två olika kommuner. Studiens resultat utifrån de inspelade intervjuer visar att förskollärarna upplever yngre förskolebarns konflikter som en lärandeprocess och anser att de har en viktig roll att vara barnens röst i konflikterna eftersom de själva inte har språket. Förskollärarna belyser vikten av att vara närvarande vid konflikter för att ge stöd som främjar barns sociala förmåga och deras emotionella utveckling som ger barnen möjligheter till att skapa konstruktiva relationer. Med hjälp av teoretiska byggstenar ser vi mönster i vår studie som ger stöd för förskollärarnas arbete med konflikthantering och kopplingar till tidigare forskning. Det är viktiga situationer som utgör en stor del av hur barn kommer att interagera med andra i sin omgivning och det är något som vi förskollärare bör utveckla kompetens om för att gynna yngre förskolebarns framtida skolgång.

Det här examensarbetet syftar till att titta närmare på de bilder av förskollärare som framträder i nutida svensk barnlitteratur. Studien motiveras ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv som innebär att förskolläraren påverkas i sin yrkesutövning av de bilder av förskolläraren som kommuniceras på olika arenor i samhället. Dessa bilder beror i sin tur av hur förskollärarens uppdrag förstås av politiker, föräldrar, allmänheten, barnen och yrkesutövarna själva. En diskursanalytisk syn på språket som den yttre ramen för våra tankar och våra handlingar utgör en grund i studien. Studiens empiri består av sju böcker riktade till barn i förskoleåldern och dessa böcker analyserades med hjälp av verktyg tillhandahållna av analysmetoden visuell textanalys. Frågeställningarna i studien är: Hur framstår förskollärarkaraktärernas förhållningssätt i relationen till barnen? Vilka karaktärsdrag och emotionella uttryck ger de skildrade förskollärarna uttryck för? Hur förhåller sig förskolläraren till kategorierna omsorg, fostran och lärande, vilka utgör grunden för förskolans verksamhet? Slutsatsen blir att det, sida vid sida, existerar flera olika föreställningar om förskolläraren idag och att de tycks kunna härledas till historiska bilder, till barnsyn, till tolkningen av förskolans omsorgs-, fostrans- och lärandeuppdrag samt till synen på den inbördes relationen dem emellan.

Inledning Den fria leken har en stor betydelse för barns utveckling eftersom det är barnen som får styra riktning och innehåll i leken. Genom att vara en deltagande och stöttande förskollärare kan det leda till att leken fortgår och barnens kognitiva förmåga kan utvecklas (Weldemariam Tigistu2014, ss. 234-235). Forskning utvecklas ständigt och diskussioner kring hur förskollärare ska agera i relation till barnen och deras utveckling i den fria leken sker kontinuerligt. Därav vill vi med denna studie undersöka den fria leken i förskolans verksamhet. Studiens syfte I denna undersökning är syftet att undersöka vilken syn förskollärarna har på den fria leken i förskolans verksamhet. Syftet är också att undersöka hur den fria leken tas tillvara för att främja utveckling hos barnen samt vilka kunskaper förskollärarna anser att barnen utvecklar i den fria leken. Metod Metoden som används i denna studie är kvalitativ där strukturerade intervjuer har ägt rum. Intervjupersonerna är utbildade förskollärare och intervjun har sitt fokus kring barns fria lek. Åtta förskollärare från fem olika förskolor inom samma kommun har intervjuats. Resultat Resultatet visar att den fria leken är av stor betydelse enligt samtliga förskollärare. Resultatet pekar på att stora delar av dagen består av lek på förskolan. I resultatet framträder två olika syner på hur den fria leken ska utformas. Det framkommer att majoriteten av kunskaper barnen utvecklar i den fria leken är sociala koder såsom samspel, konflikthantering och att visa hänsyn och respekt till varandra. Ett fåtal förskollärare nämner även språkutveckling som en bidragande kunskap. Utifrån detta är deltagande förskollärare i den fria leken viktigt för att barnen ska kunna utvecklas vidare i dessa kunskaper enligt de intervjuade förskollärarna.

Vi var intresserade av att undersöka hur förskolor i en stadsmiljö och förskolor i en naturnära miljö arbetar med planerade rörelser och vad det är för skillnad respektive förskolor uppvisar i detta avseende. När vi har varit verksamma på förskolor har vi fått uppfattningen att det inte är så mycket planerad rörelse på förskolorna. Förskolans uppgift är att tillgodose att alla barnen får möjligheter att vara involverade i fysiska aktiviteter samt att barnen får information om vad som är bra för hälsan. Syftet med vår studie var att undersöka hur mycket planerad rörelse det är på förskolor och om det är någon skillnad på förskolor i stadsmiljö jämfört med förskolor i en naturnära miljö. Syfte var vidare att få bredare kunskap om barnskötarnas och förskollärarnas arbete med planerade rörelseaktiviteter. Förskolan har en stor roll för de familjer och barn som inte har den ekonomiska möjligheten att bekosta en fritidsaktivitet eller där föräldrarna arbetar långa dagar så att det inte finns tid för någon fritidsaktivitet. Vi har tillsammans valt sex förskolor i Mellansverige där tre av dessa låg i stadsmiljö och tre låg i naturnära miljö. Resultat är uppdelat i 2 delar, den kvalitativa och den kvantitativa. Båda delarna var uppdelade i fem olika kategorier - personfrågor, pedagogens attityder, rörelsens utformning, den fysiska miljön och påverkan. De kvantitativa enkäterna redovisades med tabeller. I resultatet framgår det att de planerade rörelseaktiviteterna sker i större omfattning i stadsmiljö och i naturnära miljö sker de mer sporadiskt. I stadsmiljö är det fler typiska rörelsepass än i den naturnära miljön då skogen i naturmiljön används som ett redskap. Alla vill påverka miljön men förutsättningarna för det ser olika ut. Vi kom fram till att man inte använder för lite rörelse i förskolan men att den ofta sker omedvetet.Nyckelord: rörelse,

Syftet med studien är att undersöka erfaren personals tankar om och erfarenheter av exkludering i barns gemensamma lek. Studiens syfte är även att undersöka erfaren personals arbetssätt när det gäller utanförskap i barns gemensamma lek. Ett sociologiskt perspektiv har valts och även Knutsdotter Olofssons lekteori. Det är en kvalitativ studie och metoden som använts för att samla in data är intervjuer med åtta förskollärare. Studiens resultat visar att orsaker till att barn exkluderas bland annat beror på att de inte förstår leksignalerna, inte kan språket, har funktionsnedsättning, har en annan hudfärg och/eller inte tar eget initiativ i leken. Förskollärarna arbetar på olika sätt, men alla strävar efter samma mål: att motverka exkludering och inkludera alla barn i den gemensamma leken.  Slutsatsen är att leksignaler är ett återkommande begrepp inom studier kring exkludering i barns gemensamma lek. Förskollärarna bör genom att ta del av forskning få en bättre förståelse, få insyn i lekens värld samt hur den fungerar och vilka metoder barnen använder sig av i leken vid exkludering.

<p>Godkännandedatum: 2016-01-10</p>

<p>Godkännandedatum: 2016-01-10</p>

Syftet med den här studien är att belysa förskollärares uppfattningar av utomhuspedagogik.Frågeställningarna var: Vilka uppfattningar har förskollärare av utomhuspedagogik med fokus på hälsa?och Vilka uppfattningar har förskollärare av utomhuspedagogik med fokus på lärande? För att få svar påfrågeställningarna användes en kvalitativ metod med en fenomenografisk ansats. För att få svar påfrågeställningarna intervjuades fem förskollärare på fyra olika förskolor. Resultatet visade att de femförskollärarna upplever att de arbetar med utomhuspedagogik. Utifrån intervjufrågorna var det främsthälsan och barnens välbefinnande som lyftes fram. Även lärandet sågs som en viktig del, men ingen avförskollärarna upplevde att barnen lär sig bättre eller sämre utomhus. Istället handlar det om hurpedagogerna förmedlar lärandeobjektet.