Syftet med det här examensarbetet var att undersöka förskollärares arbetssätt och miljönsbetydelse för att stimulera barns språkutveckling i förskolan. Vi valde en kvalitativ metod ivår undersökning där vi intervjuade åtta olika förskollärare för att kunna besvara vårt syfte och frågeställningar. Vi observerade även förskolornas utformning av miljön. Vi har utgått från tidigare forskning och Vygotskijs sociokulturella teori för att förstå hur barns språkutveckling kan främjas på bästa sätt. Resultatet visar att förskollärarna arbetar med digitala verktyg, högläsning, TAKK och bildstöd. Förutom detta synliggörs förskollärarnas tankar kring miljöns betydelse som är en bidragande faktor till barns språkutveckling. Att arbeta på många varierande sätt där olika verktyg används är viktigt, liksom att ha en öppen och inbjudande miljö där vuxna är närvarande och medvetet skapar möjligheterna till barns lärande och utveckling på ett roligt och lustfyllt sätt. Det finns många olika sätt att arbeta föratt främja barns språk och det som lyfts upp i vårt arbete är några delar av det som kan gynna barns språkutveckling.

Kultur är något som är närvarande i alla människors vardagliga liv, även i förskolan. Dock finns svårigheter i hur pedagoger ska förhålla sig i bemötandet av kulturer som inte är den egna. Interkulturalitet blir därför ett begrepp som blir allt mer centralt i förskolan. Syftet med denna kvalitativa studie var att ge en överblick över hur interkulturalitet i förskolan beskrivs i forskning. Studien bygger på en systematisk litteraturstudie med tolv artiklar som genererats genom två databassökningar. Resultatet av denna studie resulterade i sju teman; Pedagogers medvetenhet och förhållningssätt, Samverkan med vårdnadshavare, Pedagogers inställning och makt, Svårigheter i kontakt med vårdnadshavare, Barnslärande i en interkulturell verksamhet, Pedagogers lärande i en interkulturell verksamhetoch Utveckling i samverkan med vårdnadshavare. Resultatet visar att pedagogers roll och förhållningssätt till interkulturalitet påverkar vilka förutsättningar barn i förskolan får för att kunna förstå och se värdet i ett mångkulturellt samhälle. Resultatet visar även att kulturer behöver få ta plats inom förskolans verksamhet för att uppmuntra förståelse för mångkulturalitet och motverka att fördomar och förutfattade meningar tar fäste i verksamheten.

Studiens syfte är att beskriva hur förskollärare konstruerar betydelsen av utomhusmiljön irelation till utomhusundervisning. Studien har utgått ifrån ett socialkonstruktionistisktperspektiv och genomförts med en kvalitativ metod där datainsamlingen bestod av kvalitativaintervjuer. I analysen av materialet förekommer en tematisk analys där det empiriskamaterialet har transkriberats för att sedan sorterats, reducerats och argumenteras. I studiensresultat framträder det olika teman vilka är: förskolegårdens variationer, att lämnaförskolegården, miljöns betydande roll, förutsättningar för att använda utomhusmiljön i sinundervisning samt planerad och spontan undervisning. Inom dessa teman framträder olikakonstruktioner som synliggörs i resultatet. Den konstruktionen som är mest framträdande ärvikten av ett medvetet och gemensamt förhållningssätt gällande utomhusundervisning. Istudien har förskollärares förhållningssätt varit avgörande för om undervisning ska utförasutomhus eller inte. Studien synliggör möjligheter och utmaningar relaterat tillutomhusundervisning och till skillnad från undervisning inomhus är undervisning utomhusinte en självklar del av förskolan ännu. Slutsatsen i denna studie är att en rik utomhusmiljö kan ge bra förutsättningar för att bedrivaundervisning utomhus, men det förutsätter att förskollärare ser utomhusmiljön som en möjligplats att bedriva undervisning i.

Syftet med detta examensarbete är att synliggöra förskollärares upplevelser av omsorgens roll i relation till undervisningen i förskolan. I detta arbete har en kvalitativ metod använts, där två förskollärare i en kommun i norra Sverige har intervjuats. Utifrån det insamlade och bearbetade resultatet framgick att förskollärarna delade gemensamma upplevelser av att omsorgen kan utläsas och tolkas som en förutsättning för att kunna arbeta med undervisning i förskolan.  Resultatet visade att förskollärares medvetenhet om det egna förhållningssättet också är av vikt för att kunna väva samman omsorg och undervisning för att dessa ska kunna bilda en helhet, samt att grundverksamheten är den planering varpå förutsättningarna för detta helhetsarbete kartläggs. Utifrån de intervjuade förskollärarna framkom det även att det finns ett visst motstånd bland förskollärare hur undervisning och omsorg ska arbetas med tillsammans, för att kunna bilda en helhet enligt förskolans uppdrag.

Syftet med denna studie var att undersöka hur förskollärare resonerar kring sitt uppdrag gällande barns lärande och utveckling i relation till utomhuspedagogik, samt hur de väljer att gå till väga för att barnen ska få möjlighet till ett lärande även utomhus. Utomhuspedagogik är en möjlighet till fortsatta lärprocesser i utomhusmiljön och denna studie undersöker hur förskollärare förhåller sig till detta i praktiken. Studien tar utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet. För att besvara studiens frågeställningar ligger den kvalitativa forskningsmetoden som grund, där åtta semistrukturerade intervjuer har genomförts. Resultatet i studien visar att det ligger i förskollärarens intresse samt vilka tidigare erfarenheter och vilken kunskap de besitter som ligger till grund för hur de förespråkar användningen av utomhuspedagogik. Resultatet visar också att barndomen har en viss påverkan på deras förhållning till utomhuspedagogik idag. Slutsatsen är att det finns centrala faktorer som påverkar hur förskollärare förhåller sig till att undervisa utomhus.

Syftet med denna studie har varit att få en djupare förståelse för förskollärares perspektiv på hur de arbetar med flerspråkiga barns språkutveckling i förskolan. Studien genomfördes utifrån en kvalitativ forskningsansats med semistrukturerade intervjuer. Det empiriska materialet innefattar intervjuer gjorda med åtta förskollärare på fem förskolor i två olika kommuner i Mellansverige. Resultatet visar att förskollärares förhållningssätt skiljer sig åt och att det finns en mängd olika strategier som förskollärare använder sig av i arbetet med flerspråkiga barn. Det framkommer också flera verktyg i arbetet med flerspråkiga barn så som Polyglutt, TAKK med bildstöd, sånger och böcker. Även samverkan med vårdnadshavare lyfts som en del i arbetet med att främja flerspråkiga barns språkutveckling.

Syftet med studien var att öka kunskapen om förskollärares kommunikativa strategier i mötet med vårdnadshavare. Studien strävade även efter att få en ökad förståelse för utmaningar som kan uppstå och hur förskollärare kan använda kommunikativa strategier för att förebygga. Studien utgår från en kommunikationsteori och två kommunikationsmodeller: filter- och brusmodellen samt sändare-mottagarmodellen. Metodval för studien är semistrukturerade intervjuer där åtta förskollärare har delgett sina upplevelser och erfarenheter kring mötet med vårdnadshavare. Resultatet presenteras utifrån tre teman. Ur resultatet går det att utläsa att förskollärarna anser att kommunikationen är en bärande grundsten i mötet med vårdnadshavare. Det beskrivs som att det är genom erfarenhet och upplevelser förskollärare kan utveckla kommunikativa strategier. Utmaningar i mötet med vårdnadshavare upplevs därmed som mindre tuffa desto mer erfarenheter med vårdnadshavare som förskolläraren har.

Syftet med denna studie är att analysera hur förskollärare beskriver arbetet med barn som har någon form av språklig sårbarhet inom förskolan. Studien har sin teoretiska utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet samt en relationell inkluderingsansats. För att besvara studiens syfte och forskningsfrågor används kvalitativa intervjuer som genomförts med fyra verksamma förskollärare från två olika förskolor. Det insamlade materialet analyserades sedan i relation till studiens bakgrund, tidigare forskning, det sociokulturella perspektivet samt den relationella inkluderingsansatsen. Resultatet visar att samtliga förskollärare har arbetet med barn i språklig sårbarhet, vilket indikerar på att barn i språklig sårabrhet finns i alla barngrupper mer eller mindre. Förskollärarna har olika erfarenheter av att arbeta med barn i språklig sårbarhet, samtidigt som resultatet visar på att liknande utmaningar respektive viktiga aspekter lyfts fram av samtliga förskollärare. En av slutsatserna som framkommer ur resultatet är att förskollärares förhållningssätt samt miljöns utformning är avgörande för barns möjligheter att förstå och att göra sig förstådd inom förskolans verksamhet.

Syftet med studien är att utveckla kunskaper om förskollärares förståelse av kulturell mångfald samt hur de arbetar med att främja barns intresse och förståelse för olika kulturer. Samhällets ökande mångfald ställer höga krav på förskollärares förmågor att värna om och förhålla sig till olikheter gällande kulturella aspekter. Vi har genomfört semistrukturerade intervjuer med nio förskollärare som arbetar på förskolor med olika stor mångfald. Intervjuerna bearbetades och analyserades genom en tematisk analys utifrån det interkulturella perspektivet. Resultatet visar att förskollärare främst främjar barnens förståelse för olika kulturer genom att arbeta med språk, representation och olikheter. Det förekommer dock mycket osäkerhet avseende vilka delar som det ska fokuseras på och vidare hur detta ska inkluderas mer i verksamheten. Slutsatsen är att förskollärare upplever begränsningar i arbetet med kulturell mångfald och att deras förutsättningar bör ses över för att barn ska få likvärdiga möjligheter att utveckla en förståelse för värdet av kulturell mångfald.

Inledning  Sverige är i dag ett mångkulturellt land och med många barn som talar flera olika språk. Förskolan ses som en arena för flerspråkiga och mångkulturella möten. Forskning visar att pedagoger upplever utmaningar kring arbetet med flerspråkighet men även möjligheter med att arbeta med flerspråkighet i förskolan. I läroplanen för förskolan, lpfö18 (Skolverket 2018) redogörs för mål om språk, där framgår tydligt att barn med annat modersmål än svenska ska ges möjlighet att utveckla både det svenska språket samt sitt modersmål. Detta mål anses enligt forskningen vara svårtolkat samt problematiskt att nå upp till i förskolans verksamhet.  Syfte   Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare beskriver arbetet med flerspråkighet i förskolan.  Metod  Till denna studie valdes kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer som verktyg för insamling av studiens data. Intervjuerna utfördes av sex förskollärare på två förskolor i mångkulturella områden i en storstadsregion.  Resultat  Resultatet i studien visar att respondenterna upplever utmaningar med bristande kommunikation i de fall förskollärarna inte behärskar barnens första språk. Om det finns pedagoger med annat första språk än svenska att tillgå på förskolorna, så ses detta som en möjlighet att arbeta med flerspråkighet i förskolan. Mötet med olika kulturer anses vara en annan utmaning hos förskollärare i studien. Bildstöd, TAKK och gester är något som förskollärarna i studien anser vara viktiga i interaktionen med flerspråkiga barn. Polyglutt, bildstöd samt TAKK ses som språkstödjande verktyg i arbetet med flerspråkighet i förskolan. Majoriteten av förskollärarna i studien anser att det behövs mer kunskap kring arbetet med flerspråkighet. Det mål som redogörs för i läroplanen, lpfö18 (Skolverket 2018) anses enligt förskollärarna i denna studie som svårt att nå upp till, vilket är förenligt med tidigare forskning