Studiens syfte är att undersöka förskollärares uppfattningar, inställningar och tankar kring den fysiska aktiviteten i förskolan. Empirin till studien har kommit till från en kvalitativ forskningsansats genom semistrukturerade intervjuer av åtta förskollärare på fem förskolor i olika kommuner i Skåne. En av förskolorna arbetar med hälsoinriktning där både fysisk aktivitet, kost och vila är i fokus. De andra förskolorna vi utförde intervjuer på har inte någon hälsoinriktning. Med hjälp av det sociokulturella perspektivet samt begreppet proximala utvecklingszonen har vi tolkat vårt material. När vi analyserade vårt material undersökte vi skillnaden mellan förskollärarnas förhållningssätt gällande den fysiska aktiviteten. Resultatet visade att förskollärarens förhållningssätt och arbetsmetoder är avgörande när det handlar om hur fysiskt aktiva barn är i förskolan. Förskollärarna som arbetar med hälsoinriktning får kompetensutveckling och betonar hur viktigt det är, medan de andra förskollärarna berättar att det är något som de saknar och alla är eniga om att det behövs. Slutsatsen är att barnen är beroende av förskollärarnas förhållningssätt och arbetsmetoder när det kommer till deras möjligheter att vara fysiskt aktiva.

Syftet med detta examensarbete är att öka kunskapen om hur förskollärare anser att barns lek och lärande påverkar varandra i förskolan ur ett sociokulturellt perspektiv med fokus på mediering, kulturella redskap, mer kompetenta personer samt den närmaste utvecklingszonen. Frågor som arbetet ämnar besvara är hur sker barns lärande i lek enligt förskollärare? Samt om och i så fall vilka indikationer kan förskollärare identifiera som tyder på att barns lärande stimulerar lek? Studien är en kvalitativ undersökning med semistrukturerade intervjuer. Fyra förskollärare har intervjuats och en fenomenografisk analysmodell i sju steg användes för att undersöka likheter och skillnader i informanternas svar.  Omständigheter som gör det möjligt för lärande att stimulera lek är att goda förutsättningar för lek skapas vilket ökar antalet tillfällen för lärande i lek att uppstå som i sin tur kan stimulera lek.

Syftet med den här studien är att få en djupare förståelse för hur förskollärare använder sig av leken som undervisningsmetod. Leken ska prägla förskolans verksamhet där förskollärare även har det yttersta pedagogiska ansvaret för att bedriva undervisning. Läroplanen skriver fram lek som grunden för barns utveckling och lärande. I den reviderade läroplanen (2018) stärks både lekens och undervisningens betydelse i förskolan ytterligare. Studiens teoretiska utgångspunkt är baserat på ett sociokulturellt perspektiv där förskolan ses som en social kontext och lek används som ett redskap för att stimulera barns lärande. Det empiriska materialet består av semistrukturerade intervjuer med åtta legitimerade förskollärare. Genom en tematisk analys av det empiriska materialet visar resultatet att förskollärarna ser leken som en väsentlig del för skapandet av undervisningssituationer. Det Eftersom det lekfulla lärandet är det som fångar barns intressen, engagemang och nyfikenhet både i spontana och planerade undervisningssituationer. Däremot framkommer det en osäkerhet kring hur undervisningen ska tillämpas i förskolans verksamhet med lek som ett centralt innehåll. Det kan bero på att det finns en skolifierad syn på undervisning i förskolan som inte inkluderar lek vilket försvårar möjligheten att främja lärandeprocessen hos barn som har ett lekande förhållningssätt. Resultatet synliggör även betydelsen av förskollärares positionering i leken och dess främjande för barns utveckling och lärande i relation till förskolans läroplan. Studiens bidrag till förskolläraryrket är att synliggöra lekens potential för att bedriva undervisning i förskolans verksamhet. Den bidrar även till att få en större förståelse för relationen mellan lek och undervisningens främjande av barns lärande och utveckling.

Syftet med studien är att undersöka hur planerad undervisning med de yngsta förstås av förskollärare. En kvalitativ ansats med sju semistrukturerade intervjuer används som metod för att samla in empiri. Begreppen det kompetenta barnet samt barnet som being och becoming tillämpas som analysverktyg. Resultatet visar att förskollärare lyfter fram barnens intresse, men förhåller sig till detta på olika sätt. Vidare visar resultatet att tolkning av barnens kommunikation tycks vara en central del i den planerade undervisningen med de yngsta. En slutsats av studien är att beroende på hur förskolläraren förstår barnens intresse kan det påverka barnens möjlighet till inflytande i den planerade undervisningen.

Syftet med studien är att belysa hur förskollärare konstruerar sitt arbete med barns språkutveckling genom att lyfta fram barns interaktion i lek utifrån förskollärares perspektiv. I vår studie har vi använt oss utav en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer när vi har undersökt hur förskollärare beskriver sitt arbete med barns språklärande i deras lek samt hur förskollärarna beskriver barns interaktioner i leken som sker på förskolan. Vidare har vi använt oss utav en kvalitativ innehållsanalys när vi analyserade materialet. Studien lyfter fram förskollärarnas arbete utifrån vad ett urval förskollärare berättar i intervjun tillsammans med studiens författare, deras syn på sig själva, deras tillgänglighet i barns lek och vikten av att arbeta med barns språklärande. I studien skrivs det även fram hur olika förskollärare konstruerar sitt arbete med språklärande utifrån vad de berättade i intervjuerna, dels på grund av barngrupp och arbetslag men även deras syn på sig själv som förskollärare i form av vilken roll de intar vid barns lek. Utifrån förskollärarnas verbala berättande visar resultatet att leken är viktig för barns verbala språk och därmed är det viktigt som förskollärare att vara en delaktig och närvarande pedagog och på så vis interagrera språket i barns lek. Med hjälp utav aktuell forskning belyser studien vikten av att använda leken som ett hjälpmedel, ett verktyg eller en plattform för barns utveckling och inte bara för nöjets skull. Till skillnad från den tidigare forskningen vi studerat, belyser vår studie där våra intervjuer ligger till grund, där förskollärarna berättar att leken skapar en viss trygghet hos barnen samt är en viktigt faktor för att barns språkliga utveckling ska kunna ske.

Syftet med denna studie är att öka kunskapen kring användandet av TAKK som kompletterande metod inom förskolan för att stimulera barns språkutveckling, samt att få kännedom om hur kunskapsnivån avseende TAKK uttrycks av förskollärare. Insamlandet av empiri har skett via halvstrukturerade intervjuer med sex förskollärare som därefter analyserats med stöd av begrepp inom den sociokulturella teorin, samt relevant forskning och litteratur. Resultatet visade på att förskollärarna anser att TAKK är gynnsamt för alla barns språkutveckling och de ger uttryck för en önskan om kompetensutveckling inom TAKK. En slutsats är att förskollärarna behöver ha de kompetenser som erfordras, exempelvis i form av tillräckligt förråd av tecken, för att hjälpa barnen uppnå en god språkinlärning. För att erhållandet av kompetensutveckling ska vara möjligt behöver fler få chans till grundutbildning. Samarbetet mellan kommun, landsting och universitet behöver öka så att fler får de kompetenser i TAKK som behövs för att metoden ska kunna nyttjas på ett sätt som är stimulerande för barns språkinlärning och språkutveckling.

Den här studien omfattar förskollärares didaktiska val angående läsning och arbete med barnlitteratur i förskolan. Syftet är att belysa och problematisera förskollärares didaktiska val i samband med läsning i den pedagogiska verksamheten. Frågeställningen som ligger till grund för studien är Hur arbetar förskollärare med läsning och barnlitteratur i förskolan? Utifrån socialkonstruktionistisk vetenskapsteori har den insamlade empirin analyserats med hjälp av begrepp inom didaktiken som både teori och praktik samt didaktisk intuition. Materialet har samlats in genom intervjuer med fem förskollärare, som sedan transkriberats och analyserats genom en tematisk analys. Resultatet presenteras i följande teman: Läsning som arbetssätt i verksamheten, Läsning vid maten, Den planerade verksamheten, Initiativtagare till läsning, Litteraturens tillgänglighet, Val av barnlitteratur, En god läsmiljö, Ett synliggörande av boken och E-böcker. Resultatet visar hur högläsning som metod används av samtliga förskollärare som deltog. Utifrån deras beskrivningar var syftet med deras högläsning framför allt att gynna barnens språkutveckling, men det användes också som en åtgärd för att samla ihop gruppen. Studiens slutsats är att förskollärare reflekterar kring läsning och de didaktiska valen som hör till som både en undervisningsmetod och som ett lärandematerial vilket kan innebära att det råder en viss tillit till böckerna i sig och att arbetet med dem sker framförallt i den spontana verksamheten.

The purpose of this study is to contribute with knowledge about how preschoolteachers work with first languages other than Swedish and which tools thereare available in their preschools to work with this. It’s a qualitive study withsemistructured interviews where the sociocultural perspective is in focus anda phenomenography analysis model is used to analyse and process data. Thereport shows preschool teachers in three different preschools work with firstlanguages other than Swedish and what tools they use. The conclusion showsthat preschools don’t work with mother tongue other than Swedish enough inthe municipality that has been explored but that preschool teachers are positiveto work with other languages. / Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur förskollärare arbetarmed andra modersmål än svenska i förskolan och vilket material det finns attanvända sig av i förskolan. Det är en kvalitativ studie med semistruktureradeintervjuer där det sociokulturella perspektivet står i fokus och därfenomenografins analysmodell har använts för att analysera och bearbeta data.Resultatet redovisar hur förskollärare arbetar med andra modersmål än svenskapå tre utvalda förskolor och vilket material som finns att använda sig av.Slutsatsen visar att det sker för lite arbete med andra modersmål än svenska iden undersökta kommunen men att förskollärare är positiva till att arbeta medandra språk.

VFU-perioderna påvisade att introduktionen var en viktig del i förskolans verksamhet för både barn och vårdnadshavare. Vi ville forska mera inom detta område.Studiens bakgrund tar upp anknytningsfaktorers betydelse inom introduktion av de yngsta barnen och deras vårdnadshavare. Dessa faktorer har betydelse för om anknytningen blir trygg eller otrygg. En trygg anknytning leder till att barnen lättare kan ta emot utmaningar som syftar till att utmana och vidga barnens synsätt inom normer och värderingar samt världsuppfattning.Syftet med studien är att undersöka förskollärares uppfattningar om sitt arbete för att möjliggöra en trygg anknytning under förskoleintroduktionen, utifrån enskild-ochgruppintroduktion.Forskningsfrågorna är: Vilka faktorer möjliggör trygg anknytning inom enskild- och gruppintroduktion? På vilket sätt beskriver förskollärare att de arbetar för att trygg anknytning ska kunna möjliggöras vid enskild- och gruppintroduktion? Vad finns det för fördelar och nackdelar med olika arbetssätt såsom grupp- och enskild introduktion enligt förskollärare?Under tidigare forskning tar Ahnert upp hur gruppstorlekar påverkar barn på olika sätt. Denna studie passar för att jämföra enskild- och gruppintroduktion (Ahnert m.fl., 2006, s. 673). Commodaris studie visar att barnens anknytning påverkar den kognitiva förmågan. Anknytningen mellan barn och pedagog har stor betydelse för hur samspelet ser ut gällande barnets utforskande (2013, s. 2).Bowlbys säger att man ser när en anknytning har skett mellan barn och pedagog genom pedagogens lyhördhet för barnets olika reaktioner (Bowlby, 2007, s. 311).Enligt Månsson ser och tolkar pedagoger barns behov på olika sätt. Personalgruppen behöver diskutera tillsammans och komma fram till en gemensam handlingsplan (Månsson , 2011, s. 16).Jonsson och Williams menade att förskolans arbete påverkas av tidsbrist, och att läroplanen styr vilken inlärning som ska erbjudas (Jonsson & Williams, 2012, s. 591).Metoden som används i denna studie är kvalitativa intervjuer med fem förskollärare. Intervjufrågorna utgick ifrån arbetssätten enskild- och gruppintroduktion. Den teori som använts är Bowlbys anknytningsteori. De centrala begreppen som används är anknytning, trygg bas och säker hamn.Resultaten arbetades fram med hjälp av studiens syfte, forskningsfrågor och Bowlbys anknytningsteori. Delstudierna utgick från arbetssätten, enskild- och gruppintroduktion. Resultaten jämfördes med tidigare forskning. Studierna kom fram till att det är fördelaktigt att arbeta med enskild introduktion, och att gruppintroduktionen förändras till att mer och mer likna en enskild introduktion.

Empati är en grundläggande mänsklig förmåga där vi kan känna med andra. När vi delar andras lidande vill vi också att lidandet ska upphöra. Förskolan är en viktig arena där många barn möts och spenderar en stor del av sin tid. Förskollärare har en avgörande roll när det kommer till hur utbildningen ska ge barnen möjlighet att utveckla sin förmåga till empati. Tidigare forskning visar att förskollärare har stor inverkan på de yngre barnen genom att de själva i sitt förhållningssätt är förebilder. Studiens syfte är att bidra med förskollärares uppfattningar kring hur de stödjer utvecklingen av barns empatiska förmåga. För att kunna ta reda på hur förskollärare arbetar för att stödja barns empatiska förmåga har sex förskollärare deltagit i semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Dessa intervjuer transkriberades och analyserades med hjälp av en innehållsanalys och därefter framkom ett resultat. I resultatet framgår det att förskollärare stödjer utvecklingen av barns empatiska förmåga genom att agera förebild, rikta uppmärksamheten mot den andre och reflektera, omsätta reflektion i handling och uttrycka känslor genom lek, böcker sagor och drama, undervisa empati samt genom att visa empati via verbal och fysisk tillgivenhet.