Syftet med studien var att undersöka hur förskollärare redogör för sina förhållningssätt tillleken och hur de framhåller hur de främjar goda kamratrelationer i förskolan. Vilka strategieroch verktyg som de använt sig av samt vilka svårigheter och möjligheter de sett meddessa. Studier visar att det är i samspel tillsammans med jämnåriga som barn utvecklassocialt och kognitivt, vidare visar forskning även på att barn lär sig mer i samspel med enkamrat. Våra teoretiska utgångspunkter har varit barndomssociologi och Corsaros teori omkamratkulturer. Vi genomförde en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer somdatainsamlingsmetod och med hjälp utav fenomenografi skapade vibegreppskategorier utifrån respondenternas utsagor. Dessa analyserades i förhållande tillvalda teorier, tidigare forskning och ett normativt perspektiv. Förskollärare ansåg att lek ärdet främsta sättet för barn att skapa kamratrelationer men det var tillåtet att neka andra barntillträde till sin lek.

Förskolläraryrket är ett komplext yrke innehållandes kunskaper och kompetenser det inte ofta talas om i detalj. Studiens syfte var att undersöka förskollärares syn på deras kunskap samt hur de ser på sin yrkesroll och yrkesrollens förändring de senaste åren. Förskolläraryrkets historia har även den undersökts i relevans till syfte och frågeställningar. Analysen utgår främst från Michael Polanyi och Ludwig Wittgensteins begrepp tyst kunskap. Resultatet av studien visade att förskollärare har svårt att förklara sina kunskaper med ord samt synliggöra den för utomstående. Vidare visade resultaten även på att yrkesrollen gått från barnpassning till ett professionellt och undervisande innehåll men att yrkesrollens status inte utvecklats i samma takt enligt förskollärare. Studien visade även på hur förskollärares kompetens ses som personifierad, vikten av reflektion samt hur den rådande tidsbristen i förskolans verksamhet leder till en avsaknad av exempelvis kollegialt lärande.

Syftet med studien var att undersöka hur vårdnadshavare och förskollärare beskriver sina erfarenheter av samverkan mellan hem och förskola. Fokus i studien har varit vilka utmaningar och möjligheter som beskrivs av respondenterna, samt vilka samverkansformer som används i samverkan. Studien var kvalitativ och omfattade åtta intervjuer med fyra vårdnadshavare och fyra förskollärare. Resultatet visade att kommunikationen är den viktigaste aspekten vad gäller samverkan mellan hem och förskola, samt att det finns en del utmaningar i arbetet med samverkan. Slutsatsen är att en bistande kommunikation påverkar samverkan negativt.

Studiens syfte var att undersöka hur förskollärare beskriver sitt praktiska arbete med att stimulera verbal språkutveckling hos flerspråkiga barn. Det sociukulturella perspektivet utgjorde den teoretiska utgångspunkten för studien som genomfördes med en kvalitativ forskningsansats, i vilken halvstrukturerade intervjuer med åtta förskollärare nyttjades som insamlingsmetod. De intervjuade förskollärarna arbetar på fyra olika förskolor med en övervägande andel flerspråkiga barn i två skilda kommuner. Det insamlade materialet anlyserades med hjälp av en tematisk analys vilket resulterade i en slutsats som tydliggör att det språkutvecklande arbetet med flerspråkiga barn utgör en central del i förskollärarnas praktiska arbete. Därtill även att förskollärarna i det praktiska arbetet nyttjar tre teman av samspelande och kompletterande arbetsätt: Förskollärares förhållningssätt, Tydliggörande pedagogik samt Rutinsituationer och planerade aktiviteter.

Studiens syfte var att undersöka arbetet med barns delaktighet och inflytande vid måltider utifrån förskollärares perspektiv. Studien har utgått från en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer och datamaterialet har analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar att måltidssituationer är en vuxenstyrd aktivitet där regler, normer och värderingar inverkar på barns inflytande och delaktighet. Via samtal görs barn delaktiga och ges inflytande. Slutsatsen är att förskollärares egen barnsyn och förhållningsätt påverkar hur barn görs delaktiga och hur mycket inflytande de ges.

Syftet med studien är att beskriva vad förskollärare uppfattar naturvetenskap som i förskolan. Undersökningen är baserad på intervjuer av sju förskollärare. I förskolans reviderade läroplan Lpfö 98/10 framgår tydligt innehållet i naturvetenskap samt förskollärarens ansvar. Bakgrunden till studien har sitt ursprung i att barn har spontan nyfikenhet och forskning som visar att barn har behov av att veta mer om samband mellan sig själv och sin omvärld. Studiens litteraturgenomgång visar att barn måste vara aktiva för att lära genom att få se, höra och göra och att naturvetenskap handlar om världen vi lever i. Resultatet visar att naturvetenskap i förskolan uppfattas olika beroende på förskollärarens tidigare erfarenheter, kunskap och kompetens. Vidare visar resultatet att förskollärarna uppfattar naturvetenskap som specifika innehåll och som ett specifikt arbetssätt.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka diskurser som går att urskilja utifrån förskollärares uttryckta erfarenheter och behov inom AKK. Studien utgår från en kvalitativ forskningsansats där enkäter valdes som datainsamlingsmetod och skickades ut för att få inblick i förskollärares erfarenheter och behov av AKK. Den teoretiska utgångspunkten utgörs av det kommunikativa relationsinriktade perspektivet med BRO-modellen som stöd för analys. Studiens resultat presenteras genom en övergripande utsaga av enkätsvaren följt av analys av de två diskurser som framträtt utifrån förskollärarnas enkätsvar. Den begränsade kunskapens diskurs visade på liten erfarenhet av alternativ kompletterande kommunikation medan den djupare kunskapens diskurs visade på en större kunskap av alternativ kompletterande kommunikation och dess betydelse för barnen. De slutsatser som dragits grundar sig i de stora kontraster i kunskapsnivå som resultatet indikerade samt den positiva påverkan användningen av AKK har på alla barn för att skapa en likvärdig förskola för alla, i enlighet med skollag och läroplan.

Studiens syfte var att undersöka förskollärares användning av högläsning som språkutveck- lande verktyg med barn i förskolan. Användningen av högläsning undersöktes i relation till vilken åldersgrupp förskollärarna arbetade med, för att kunna jämföra eventuella skillnader. Studiens genomförande grundade sig i en kvantitativ metod och data samlades in med hjälp av enkäter. Enkäterna skickades ut till förskollärare runt om i landet via deras rektorer. Sammanlagt inkom 41 svar; 25 från förskollärare som arbetar med barn i åldern ett till tre år och 16 från förskollärare som arbetar med barn i åldern fyra till sex år. Resultatet visade att högläsning är en vanligt förekommande aktivitet på de flesta av de undersökta förskolorna. Dock förekommer det något oftare med de yngre barnen. Högläsning som språkutvecklande aktivitet visade sig också vara vanligt och förekom i ungefär samma grad bland båda åldersgrupperna. Resultatet visade också att högläsning används på flera olika sätt som språkutvecklande verktyg där både skillnader och likheter i arbetssätt mellan åldersgrupperna förekommer.

No description available.

Förskolan består idag av en mångfald av språk och förskollärare ska ge alla barn samma möjligheter till inflytande i samlingar, oavsett språk. Vi har sett en problematik i detta där inte alla barn ges denna möjlighet. Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare beskriver att de skapar möjligheter för att inkludera flerspråkiga barn i samlingar på förskolan. I denna studie ingår fem förskollärare med varierade arbetserfarenheter från tre olika förskolor. En kvalitativ metod har använts och semistrukturerade intervjuer har genomförts enskilt med varje respondent. Av resultatet framgår det att förskollärare upplever att de har ett övergripande ansvar för att göra alla barn på förskolan delaktiga i samlingar. Det handlar om att se och ta tillvara alla barns språkliga bakgrunder. Förskollärarna framför de utmaningar och möjligheter flerspråkigheten bär med sig. Alla respondenter ser flera fördelar med en flerspråkig förskola men lyfter bland annat att de tidsbegränsningar som finns i förskolan kan bli en utmaning.