Syftet med studien är att bidra med kunskap om förskollärares uppfattningar kring undervisning på förskolegården. Resultatet är baserat på semistrukturerade intervjuer med fyra förskollärare och för att analysera resultatet har didaktiken och ramfaktorteorin använts. Resultatet visar att det förekommer både spontan och planerad undervisning på förskolegården som riktas mot olika ämnesområden. Den spontana undervisningen ges stort utrymme eftersom barnens fria lek anses som viktig och förskollärarna försöker istället vara närvarande och fånga upp barnens intressen och frågor. I och med Covid-19 har förskollärarna allt mer flyttat ut den planerade undervisningen som tidigare skett inomhus. Resultatet visar att det finns flera faktorer som påverkar undervisningen utomhus, dessa är bland annat pedagogernas förhållningssätt och vädret. I den tidigare forskningen kommer liknande faktorer fram.

Syftet med denna intervjustudie är att belysa åtta förskollärares uppfattningar om leken i relation till den dagliga undervisningen i förskolan. Hur beskriver förskollärare att undervisningen kommer till uttryck i förskolan och hur uppfattar förskollärarna relationen mellan lek och undervisning? Tidigare forskning visar att undervisningsbegreppet i förskolan tolkas på olika sätt av förskollärare och att undervisningen kan ske både spontant och vid målstyrda aktiviteter. Att förskolan skapar sig en egen form av undervisningspraktik beskriver tidigare forskning som viktigt för att barnens egen valda och lustfyllda lek ska bli central i undervisningen i förskolan och i enlighet med förskolans tradition. Studiens resultat visar på att leken är utgångspunkt för undervisning genom olika tillvägagångssätt. Vår studie synliggör även den komplexitet som leken i relation till undervisningen innefattar utifrånförskollärares uttryck av deras delaktighet och närvaro i barnens egenvalda och fria lek. Delaktighet,närvaro och miljön är vad förskollärarna beskriver som de viktigaste delarna av uppdraget för att leken ska bli central i undervisningen. / <p>Betyg i Ladok 210108.</p>

No description available.

Syftet med denna studie var att undersöka förskollärares tillvägagångssätt vid inskolning i förskolan i relation till anknytningsrelationen mellan det inskolade barnet och dess förälder. Studien vill även behandla föräldrarnas upplevelse av inskolningstiden. Studien genomfördes med en kvantitativ forskningsmetod som bestod av enkätundersökningar. Två stycken enkätundersökningar genomfördes, den ena riktade sig till förskollärare och den andra till föräldrar. Studien tar avstamp i John Bowlbys anknytningsteori följt av begrepp från den amerikanska psykologen Mary Ainsworth. Utifrån undersökningens resultat framgick det att förskollärarna upplevde att de inkluderar och tar hänsyn till föräldrar-barn relationen till största del. Resultatet visar även att det brister i en del frågor, till exempel att förskollärarna inte frågar om föräldern är redo att lämna barnet vid första tillfället, samt att majoriteten av förskollärarna svarar att de inte är en och samma pedagog som håller i inskolningen. Föräldrarnas upplevelse av inskolningsperioden är blandad men majoriteten av dem känner sig inkluderade i inskolningen och upplever den som positiv. Resultatet visar även vikten av att föräldrarna är närvarande under inskolningen och att förskolläraren bör ta hänsyn till föräldrar-barn relationen för att skapa en trygg anknytning till föräldern som sedan gynnar barnet. Det finns inte mycket forskning kring förskollärares tillvägagångssätt vid inskolning i relation till anknytningsrelationen mellan förälder och barn, därför är detta ett område värt att undersöka vidare.

Måltider är viktiga rutiner i förskolan där förskollärares ledarskap och bemötande av barn påverkar hur måltiderna upplevs. I studien undersöks förskollärares beskrivningar av att använda sitt ledarskap under måltider i förskolan och i bemötandet av barns motstånd vid dessa måltider. Frågeställningarna studien utgår från är: Vad beskriver förskollärare att de använder för ledarskap under förskolans måltider och vilket bemötande beskriver förskollärare att de använder mot barn som gör motstånd under måltiderna? Studien är kvalitativ och utgår från fem intervjuer med förskollärare där resultatet analyseras utifrån en tematisk analys. Med utgångspunkt i en relationell pedagogik analyseras förskollärarnas beskrivningar utifrån begreppen mellanmänskliga möten och dialog. Resultatet i studien visar att förskollärarna använder sitt ledarskap på främst tre sätt under måltiderna, dessa är för att skapa undervisningstillfällen, individanpassa sina bemötanden och förhandla med barnen. I studien framkommer även vikten av att förskollärare reflekterar över sitt ledarskap och bemötande av barnen för att skapa möjligheter till förändring under förskolans måltider.

Syftet med studien är att undersöka äldre barns valmöjligheter till vila i förskolan. Studiens frågeställningar utgår från vilka sorters vila äldre barn deltar i och de villkor äldre barn får för att vila i förskolan. Studien inspireras av Aspelins relationella teori som innebär att pedagogiska fenomen måste ses ur olika perspektiv. En kvalitativ fallstudie har genomförts, där metoderna barnobservation och semistrukturerade intervjuer med två barn samt en legitimerad förskollärare har använts. För att få syn på mönster i empirin användes en tematisk analys. Resultatet visar att barn behöver anpassa sig till pedagogernas bestämda regler och slutsatserna är att pedagogerna ovetande bestämmer mycket i förhållande till barnens önskemål.

Syftet med studien är att undersöka vilka strategier förskollärare upplever som lämpliga för att skapa möjligheter till delaktighet och inflytande för barn vid konfliktsituationer. Studien utgår ifrån följande frågeställning: Hur beskriver förskollärare de strategier de använder sig av för att skapa möjligheter till delaktighet och inflytande?      Studien har genomförts med kvalitativa intervjuer av sex förskollärare. Empirin är analyserad utifrån en tematisk analysmetod och med ett relationellt perspektiv som utgångspunkt. Genom analysen: framkom tre huvudteman: Närvarande strategi, Förebyggande strategi samt Stödjande strategi. Resultatet lyfter fram flera arbetssätt och metoder som förskollärare använder för att skapa delaktighet och inflytande för barn, såsom att vara närvarande som förskollärare, att arbeta förebyggande samt att vara ett stöd för barnen. De olika strategierna skapar olika former av delaktighet och inflytande.

Syftet med studien har varit att undersöka hur förskollärare arbetar med estetiska lärprocesser som ett verktyg att lära om hållbar utveckling. Studien utgår från en kvalitativ metod där åtta förskollärare intervjuades på åtta olika förskolor. Den sociokulturella teorin ligger som inramning för studien. Resultatet visar att förskollärarna är positiva till estetiska lärprocesser som ett verktyg och att de främst använder sig av musik för att främja den sociala dimensionen av hållbar utveckling. En viktig del i resultatet är även förskollärarens egen roll för lärandet. Baserat på studiens resultat kan en slutsats dras att det ständigt arbetas med hållbar utveckling genom estetiska lärprocesser men att det varierar i utsträckning på de olika förskolorna. Kompetensutveckling inom både estetiska lärprocesser och hållbar utveckling är att föredra.

Denna studie syftar till att analysera förskollärares skildring kring utformningen av lekmiljönanpassad för lek med dockor och hur denna kan bidra till konstruktion av genus i förskolan.Studien är av kvalitativ karaktär och utgår från den socialkonstruktionistiska teorin.Datainsamling har skett genom intervjuer med förskollärare, vilka dokumenterats medljudupptagning, samt fotografering av lekmiljöer som gemensamt utgjort grunden ianalysarbetet. Resultatet visar att det finns en osäkerhet kring lekmiljöns betydelse för barnskonstruktion av genus samtidigt som det även framgår att vissa förskolor arbetar med en mergenusmedveten pedagogik, vilket uppmärksammas i deras val av material, färger och leksaker.Av studiens resultat dras slutsatsen att många förskollärare är i behov av fortbildning inomgenusområdet, något som rektorer enligt förskolans styrdokument ska tillhandahålla.

Denna studie handlar om att bidra med kunskap om vilka val som förskollärare beskriver att de tar i beaktande i sin planering av högläsning. Den metod som användes var kvalitativa intervjuer och fem verksamma förskollärare intervjuades. Empirin analyserades med hjälp avett tematiskt tillvägagångssättochsamtalsområden hittades. Studien utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv där idén om att språket är kunskapsbärande blir till en vetenskapsteoretisk ansats. Förskollärarna beskriver att högläsning borde prioriteras mer eftersom det gynnar språkutvecklingen. Studien visar att tidsbrist är en anledning till att högläsning inte görs. När förskollärarna planerar högläsning är bokval viktigt men även hur boken framförs. Samtidigt beskriver förskollärarna att ju längre tid de har jobbat sitter undervisningen i ryggmärgen och böcker som de gillar och redan kan sedan innan används i större utsträckning. När planeringen är förberedd anser förskollärarna att undervisningen går lättare.