Barn i förskolan ställs inför en mängd olika relationer. Forskning visar att barn med förmågan att skapa goda relationer redan i förskolan har större möjligheter till akademisk framgång. Det ligger på förskollärarnas ansvar att skapa en relationsfrämjande verksamhet. Syftet med studien är att undersöka hur verksamma förskollärare arbetar relationsfrämjande samt att fördjupa våra kunskaper inom området. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats och empirin samlades in genom semistrukturerade intervjuer med 8 förskollärare. Resultatet visade en samstämmig syn på vikten av ett relationsfrämjande arbete, samtidigt som en osäkerhet på innebörden av vetenskaplig grund i förskolan framträdde. Slutsatsen är att förskollärarna har liknande arbetssätt men behöver stöttning och kompetensutveckling kring vikten av en vetenskaplig grund. Faktorer för att lyckas med att skapa ett relationsfrämjande klimat handlar om anknytning, trygghet och kommunikation.

Syftet med studien är att genom intervjuer undersöka hur förskollärare resonerar kring matematik i förskolan. Studiens frågeställningar är: Hur resonerar förskollärare kring hur de arbetar med matematik i förskolan? Hur resonerar förskollärare kring sin betydelse för barns matematiska utveckling i förskolan?       Studien utgår från socialkonstruktionism med ett diskurspsykologiskt angreppssätt. Genom semistrukturerade intervjuer har sex förskollärares resonemang lyfts fram och analyserats. I resultatet framkommer det att förskollärarna innehar en medvetenhet kring matematik och vad ett matematiskt arbetssätt innebär i förskolan, där matematiken främst berörs i förskolans vardagliga situationer. Det framkommer även att förskollärarna är betydelsefulla för barns matematiska utveckling, där närvarande förskollärare bidrar till att barnen får matematiska förkunskaper inför skolstarten.

Syftet med studien var att belysa vardagsmatematik i förskolans kontext. Forskningsfrågan studien utgick ifrån var; Hur resonerar förskollärare kring begreppet vardagsmatematik och synliggörandet av denna i verksamheten? Studien grundar sig i det socialkonstruktionistiska perspektivet då den handlar om hur förskollärarna resonerar kring vardagsmatematik. I den här kvalitativa studien deltog fem förskollärare och intervjuerna utgick ifrån semistrukturerade intervjufrågor. Det som framgår i resultatet är att förskollärarna anser att vardagsmatematik är svårt att definiera, då det är ett stort område med många begrepp i. Men det som också lyfts fram är vikten av att arbeta och synliggöra matematiken i förskolans verksamheter, eftersom det här kan skapa en grund som är till hjälp för barnen vid senare matematiklärande. I resultatet framhävs även en variation av konkreta situationer där synliggörandet av vardagsmatematiken är av vikt.

Denna studie syftar till att undersöka hur förskollärare och förskollärarstudenter uppfattar begreppet undervisning samt hur de anser att undervisning kan bedrivas i förskolan, vidare presenteras även de skillnader som går att utläsa mellan dessa två respondentgrupper.Studiens teoretiska ramverk utgörs av det sociokulturella perspektivet, forskning kring undervisning och lärande ur ett didaktiskt perspektiv samt definitioner av begreppet undervisning. Studien bygger på en kvalitativ forskningsmetod där semistrukturerade intervjuer använts för att samla in empiri som bearbetats genom en analytisk induktion.Resultatet visar att förskollärarstudenter ställer sig skeptiska till användandet av begreppet undervisning då det uppfattas kravfyllt och associeras med en mer strikt planerad verksamhet. Förskollärare uppvisar däremot en mer pragmatisk syn på begreppet och ser generellt inga problem med att använda sig av det i förskolan. Vidare gick att urskilja paralleller mellan förskollärare och förskollärarstudenters uppfattning av begreppet undervisning och hur den kan bedrivas vilket exempelvis yttrar sig genom att förskollärarstudenters mer negativa uppfattning av undervisning gör dem mindre benägna att vilja undervisa i förskolan.

Förskolan är den skolform som de flesta barn möter först. Undervisning är dock ett kontroversiellt begrepp för förskolans verksamhet. Syftet med studien är att undersöka om förskollärare anser att de tillämpar undervisning i förskoleverksamheten utifrån förskollärares framskrivna ansvar i Läroplan för förskolan. Tidigare forskning antyder att förskolläraryrket är ett yrke i förändring och att undervisning är något som ska bedrivas i förskolan. Vi diskuterar studiens empiri utifrån teorier och tidigare forskning med ansats utifrån förskollärares didaktiska kompetens, medvetenhet om läroplanens innehåll, teorier om lärande och förskollärares förhållningssätt och syn på undervisning i förskolan. Metoden som ligger till grund för studien utgörs av ett enkätutskick till förskollärare i den mellanstora kommun som studien avsåg att undersöka.   Studiens resultat vittnar om svårigheten med att redogöra för vad som är undervisning inom förskolans kontext. Resultatet synliggör förskollärares sätt att se på undervisning. Det framgår av empirin att förskollärare har två sätt att se på frågan om undervisning kräver en planering och ledning av en förskollärare eller om undervisning sker utan förskollärares närvaro. Majoriteten av respondenterna anser dock att undervisning hör hemma i förskolan oavsett förskollärares närvaro eller inte.

No description available.

Den här kvalitativa studien behandlar de för studien aktuella förskollärarnas uppfattningar om och planering av verksamheten utifrån de riktlinjer som finns i förskolans läroplan. Studien behandlar en kvalitativ metod där fokus främst handlar om att undersöka respondenternas uppfattningar. För att ta reda på detta har semi-strukturerade intervjuer använts. Studiens respondenter består av tre förskollärare som arbetar på tre olika förskolor. I resultatet framkommer det att förskollärarna anser att de har ett stort ansvar vad gäller att följa de mål och riktlinjer som presenteras i förskolans läroplan. Studiens resultat visar även att tolkningsfriheten i förskolans läroplan uppfattas på olika sätt. En av förskollärarna anser att det är enklare att följa läroplanen på grund av att den står som föremål för tolkning. En annan förskollärare gör jämförelser med skolans läroplan och menar att den är enklare på grund av att det i den står hur lärarna ska arbeta. Det framkommer i resultatet att barnens intressen är i fokus vid planering av samtliga verksamheter i studien. Om barnen befinner sig i konkreta och relevanta sammanhang blir det inte för svårt för dem att förstå, lära sig och ta till sig av de mål och riktlinjer i förskolans läroplan som behandlar genus.

The purpose of this research is to examine how preschool teachers perceive an increased responsibility to lead educational quality work in preschool.  The theory of knowledge is structural institutional theory. This is a qualitative survey where the empirical basis is interviews. The theoretical knowledge of the study is inspired by the phenomenografi. The results of the study show that the preschool teacher is well aware of what the assignment means concerning increased responsibility based on curriculum and guidance documents but that the vocational role has not changed significantly. It is unclear how to lead another adult towards set goals. There is a willingness to lead, but it is stated that it is important that every person should do what he or she is best for regardless of education and assignments. Therefore, the assignments in the work team are different but the tasks are the same. It sets the responsibility to lead to the collegial cooperation a side and the aim of achieving an equal preschool is at risk to be lost. There is also a risk that the strength of being a team of different education and the ability to complement each other falls aside.

Syftet med studien är att undersöka förskollärares förhållningssätt och uppfattning av planerade aktiviteter i utomhusmiljön genom utflykter, utanför förskolegårdens område. Studien skulle kunna bidra till en förståelse och insikt hos förskollärare om hur de kan använda utflykter som en pedagogisk metod. I studien används en kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjufrågor. Detta för att få en djupare förståelse för förskollärares förhållningssätt i relation till utflykter. Studien utgår från fyra förskollärares perspektiv med olika arbetslivserfarenheter och som arbetar i olika förskoleverksamheter. Utgångspunkten för studiens resultat och analys är det sociokulturella perspektivet, som används som teoretiskt ramverk. Detta för att få fram förskollärares tankar om sitt eget förhållningssätt samt hur de uppfattar planeringen av aktiviteter genom utflykter. I diskussionskapitlet diskuteras resultat och analys utifrån kapitlet tidigare forskning. I studien framkom betydelsen av utomhusmiljön som en arena för barns fortsatta lärande och utveckling. Det framkom även att det finns flera olika faktorer som påverkar huruvida förskollärare väljer att utforma aktiviteter genom utflykter eller inte. En annan aspekt som har framkom i studien är hur liten del ämnesområdet har i förskolans läroplan, trots sin betydelse för barns fortsatta utveckling och lärande.

Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare upplever att utevistelsen påverkar barns lärande och hälsa. I datainsamlingen har en kvalitativ metod använts i form av semistrukturerade intervjuer. Fem förskollärare från tre förskolor i samma kommun intervjuades. Fyra av dessa förskollärare arbetade på utomhusförskolor och en arbetade på en traditionell förskola. Resultatet visade att alla förskollärarna ansåg att utevistelsen har flera fördelar för barnens lärande och hälsa. De upplevde att barnens motorik förbättrades av utevistelsen samt att naturkunskap var det ämne som låg i fokus när de var ute. De såg inga tydliga hinder för att utnyttja utevistelsen mer än att de måste tänka på att en del material måste tillföras. De nämnde även att väder och kläder kan påverka i vilken utsträckning de är ute. Vad det gäller barnens hälsa upplevde alla förskollärare att det blir färre konflikter när de är ute samt att barnen håller sig friskare. Några av förskollärarna nämnde att barnen blir lugnare av utevistelse. Två förskollärare belyste att utekontakten kan ha en negativ effekt på hälsan för de barn som har astma eller allergi. I diskussionsavsnittet diskuteras sedan konsekvenser av metodval samt hur förskollärarna i arbetar med att utveckla barns miljöförståelse på olika sätt. Där diskuteras också förskollärarnas syn på barns hälsa i relation till utevistelsen och vilka konsekvenser utevistelsen får för hälsan.