Detta är en kvalitativ fältstudie med syfte att få förskollärare och dramapedagogers erfarenheter och syn på dramapedagogik med yngre barn i förskolan. För att undersöka har vi använt oss av intervjuer och observationer. Undersökningsområdet har varit två förskolor i en medelstor kommun i Sverige. Åldersgruppen vi inriktat oss mot är 1-3 år. Studien visar att dramapedagogik är en arbetsmetod som förskollärare gärna använder. Dramapedagogik berör många områden i förskolan som matematik och språkinlärning, samarbete och att våga vara en del i gruppen.

This study aims to find more knowledge about preschool teachers’ point of view on the situation of children living in economic hardship and how it affects them at the preschool. With economic hardship becoming more frequent and common amongst families with young children we find the subject important and in need of more attention. Studies have proven the negative effects of poverty on children’s development and health and since the preschool is a big part of children’s everyday life the study aims to see what perspectives practitioners have on the issue and how they plan activities and learning situations based on the needs of these children. What pre-conditions the preschool teachers need is also of great signifigcance to the study. Earlier research articles are pointing out the negative effects of poverty, the importance of preschool practitioners attitudes towards these choldren and effects of society’s norms and how they create abnormality for children. Interview is used as a method to gather the preschool teachers’ opinions, thoughts and experiences of the subject. The results showed that preschool teachers had different views, and experiences, on how the children were affected in preschool by the family’s economic hardship. They also had both different and similar opinions on how the preschool could help these children and their parents as well as similar views on how the preschool could improve their resources to benefit and support children in economic hardship at the preschool. Further broad and longitudinal research in this area is needed.

Syftet med studien är att få en förståelse för förskollärares syn på inkludering, normalitet och avvikelse, samt barn i behov av särskilt stöd. Vi vill också få ökade kunskaper om vilka förutsättningar som krävs, och vad förskollärarna själva anser att deras egen roll har för betydelse i arbetet med att skapa en inkluderande barngrupp. I studien används kvalitativa intervjuer som metod. Fem utbildade förskollärare från olika förskolor intervjuas. Resultatet visar att förskollärarnas syn på inkludering präglas av demokratiska värderingar. De ser till alla barns lika värde och att alla har rätt till delaktighet i verksamheten. Samtliga förskollärare menar även att barnens olikheter gynnar allas utveckling. Deras syn på normalitet och avvikelse varierar dock. Vissa menar att för att anses normal måste man bete sig och prestera ungefär som majoriteten i en grupp. De övriga förskollärarna anser att ingen är normal och att alla är avvikare på något sätt. När förskollärarna beskriver vilka barn som är i behov av särskilt stöd fokuserar de främst på barn med sociala och språkliga svårigheter, samt barn med diagnoser. De förutsättningar som förskollärarna anser är avgörande för att alla barn ska bli inkluderade i gruppen är dels mindre barngrupper, dels ökad personaltäthet. Vidare menar förskollärarna att god ekonomi och möjlighet till kompetensutveckling underlättar inkluderingsarbetet. Förskollärarna anser också att de själva måste vara goda förebilder och inta ett professionellt förhållningssätt. Alla barns styrkor ska synliggöras och tas tillvara. Dessutom poängterar förskollärarna vikten av att vara en reflekterande pedagog för att medvetandegöra sitt eget agerande gentemot barngruppen.

Denna fenomenologiska studie har till syfte att undersöka förskollärare upplevda professionalism i relation till den förberedande läs- och skrivinlärningen. I studien har förskollärare deltagit i fokusgruppsintervjuer där de har berättat om sina erfarenheter om den förberedande läs- och skrivinlärningen och professionalism. Förskollärarna har berättat om sina erfarenheter och sitt arbete i den pedagogiska verksamheten. Resultaten i studien visar hur förskollärarna arbetar med läs- och skrivinlärningen integrerat i sitt vardagliga arbete. Lärarna berättade att de utvecklar språket genom att läsa för barnen och att aktivt försöka utveckla språket. I denna studie har det kommit fram att förskollärarna inte har en tydlig metod för hur de arbetar förberedande med läs- och skrivinlärningen men att de har olika arbetssätt för att utveckla språket.

Syftet med studien är att undersöka vad förskollärare i förskola och förskoleklass beskriver gällande överlämningar. I studien är samverkan och informationsutbyte två ledande begrepp som återkommer och som är grundläggande i överlämningar mellan förskola och förskoleklass. Studien grundar sig på kvalitativa intervjuer som metod och har utförts i två olika kommuner. För att vi skulle kunna ta del av olika beskrivningar gällande överlämningar valde vi att utföra intervjuerna med personal inom både förskola och förskoleklass i de båda kommunerna. På så sätt fick vi möjlighet till att se om det finns några eventuella skillnader i deras upplevelser gällande överlämningar. Det är sju förskollärare och åtta förskoleklasslärare som har deltagit i studien. Studien har visat att förskollärare i förskola och förskoleklass överlag har liknande upplevelser när det gäller överlämningar mellan dessa verksamheter. Det går trots detta att urskilja olika mindre skillnader och uppfattningar gällande vissa aspekter inom överlämningarnas struktur. Studien synliggör att vissa upplevelser kan kopplas till att förskola och förskoleklass arbetar efter olika läroplaner. Det framkom även att sekretessen i vissa fall kan ha en påverkan för hur överlämningarna utförs och upplevs. Överlämningar mellan förskola och förskoleklass är en väsentlig aspekt och det är därför grundläggande att den sker på bästa möjliga sätt för att underlätta för barnen i deras trygghet, utveckling och lärande.

Detta är en kvalitativ undersökning som belyser förskollärares uppfattningar om lekens betydelse för barns lärande av matematik i förskolans verksamhet. Målsättningen med undersökningen är att bidra med kunskap om förskollärares uppfattningar om lekens betydelse och bidragande roll för barns utveckling av matematiska kunskaper i planerade och spontana aktiviteter. De frågor som studien besvarar är: Hur beskriver förskollärare sin uppfattning om att kombinera lek och lärande av matematik? På vilka sätt upplever förskollärare att leken kan bidra till barns lärande av matematik i förskolan? Samt hur uppfattar förskollärare sin roll i detta? En kvalitativ metod med intervjuer har använts för att samla in empiri till studien. Sex förskollärare på tre olika förskolor har deltagit och bidragit med sina tankar kring studiens frågor. Resultatet visar att förskollärarna ser positivt på leken och dess betydelse för barns lärande av matematik. Förskollärarna tar upp att barnen lär sig bland annat att konstruera, designa, urskilja samt färger och former. I undervisningen används flera olika verktyg som spel, skapandematerial och matematikpåsar med mera. Förskollärarna ser sin roll som betydelsefull och den största uppgiften anses vara att synliggöra och begreppsliggöra barnens matematik i leken. Förskollärarna menar att leken och lärandet är sammanlänkande och svåra att skilja. Resultatet visar även att det finns en viss tveksamhet hos förskollärarna om de fokuserar mer på lärandet än på leken och ifall de planerade aktiviteterna därmed blir för skolliknande.

Syftet med vår studie är att bidra med kunskap om hur förskollärare arbetar didaktiskt med matematik i förskolan, vi ville med studien undersöka vilka metoder och vid vilka situationer det matematiska lärandet sker för barnen. samtVi vill även  att få en ökadkunskap omfatt i vad förskollärare har för förhållningssätt till matematik i förskolan.  Vi inleder med att ge ger en översikt av tidigare forskning inom det valda fokusområdet, matematik. Vi belyser vad förskollärare uppfattar att matematik är och hur de kan synliggöra matematiken i förskolan, tolkat med hjälp av Bishops grundläggande matematiska aktiviteter: Leka, räkna, mäta, designa, lokalisera, argumentera och förklara. I denna studie har fyra stycken legitimerade förskollärare intervjuats. Studien är en kvalitativ studie. Sammanfattningsvis visar resultatet på att förskollärarna i studien är medvetna om vad matematik är, men att det finns svårigheter med att veta hur de ska använda matematik i verksamheten. I resultatet kan vi även tyda att kunskapen hos förskollärarna i matematik är varierande.

Vad anser du att en förskollärare gör i förskolan? Förskolläraryrket uppmärksammas allt för sällan utanför förskolan och det är svårt att hitta en tydlig förklaring av förskollärarens yrkesroll. Läroplanen för förskolan betonar i sina styrdokument hur en förskollärare bör vara, men upplevs de verkligen så som de tror? Studiens syfte är att ge en fördjupad förståelse om förskolläraryrkets profession och status. Även en historisk tillbakablick har gjorts för att få en bild av hur förskolläraryrket har vuxit fram och utvecklats. För att få svar på varför det finns svårigheter kring definitionen av förskollärarnas yrke undersöktes detta genom frågeformulär där förskollärarna själva fick beskriva sin profession. Barn mellan 3-5 år intervjuades och vårdnadshavare fick genom enkäter beskriva vad de tror att förskolläraryrket handlar om. Resultatet visade att barnen som grupp verkar ha en tydlig definition av vad en förskollärare är och gör i förskolan. Förskollärarna betonade att det inte enbart handlar om att leka på arbetstid, medan några av vårdnadshavarna endast såg förskolan som en förvaringsplats med fokus på blöjbyten och lek. Denna studie riktar sig till att personer i samhället, både de med och utan erfarenhet av förskolan, såväl som förskollärare ska få en djupare kunskap och förståelse om hur yrket uppfattas. Studien behandlar och synliggör vad en förskollärare är och vad en sådan gör. Förhoppningen är även att sträva efter att kunna höja yrkesstatusen för de som är verksamma inom förskolan samt att öppna dörren in till förskolan för de personer som inte har sett den tidigare.

Studiens syfte var att få en uppfattning kring förskollärarnas och barnskötarnas tolkning kring begreppen kränkande behandling och diskriminering i förskolan. Syftet med undersökningen var då att få förståelse för hur förskollärare och barnskötare uppfattar och definierar dessa begrepp. Vi intervjuade fyra förskollärare och fyra barnskötare. Resultatet visar att båda grupperna har kunskap om problematiken, men uttrycker den på helt olika sätt. Resultatet visar också på ett anmärkningsvärt problem, nämligen att barnskötarna upplever förskollärarna som auktoritära. Vår slutsats är bland annat att förskollärarna bör öka sin kännedom kring hur barnskötarna upplever sin position i förskolan.

Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares syn på kommunikation med barn på förskolan utifrån det demokratiuppdrag som är framskrivet i läropla­nen för förskolan. Studien tar utgångspunkt i ett sociokulturellt perspek­tiv på kommunikation och lärande som grundar sig i Vygotskijs teorier. Semi-strukturerade intervjuer har genomförts med elva förskollärare och resultatet visar att förskollärare anser att kommunikation med barn på förskolan är viktig då barns röst ska bli lyssnad till. Resultatet visar även att förskollärarna är med­vetna om när deras sätt att kommunicera inte sker i den demokratiska anda som läroplanen syftar till. En slutsats är att förskollärarnas kommunikation med barnen styrs av hur de bygger upp miljön och vilka ramfaktorer de har att förhålla sig till.