No description available.

Syftet med studien är att belysa hur förskollärare uppfattar matematikämnet i förskolan samt på vilket sätt som förskollärarna synliggör matematik i förskolan. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med aktiva förskollärare inom förskolans verksamhet. I studien deltog sex förskollärare från tre olika förskolor. Intervjufrågorna innehöll två övergripande frågor med ett antal underfrågor. Denna studie kan förhoppningsvis ge både föräldrar och förskollärare en inblick i hur förskollärare kan arbeta med matematik. I resultatet synliggörs förskollärares uppfattningar om matematik, vad de anser är matematik samt hur de ser på sitt eget arbete kring matematik, när det gäller barns lärande. Samtliga förskollärare menar att matematik är ett viktigt ämne som redan i förskolan bör läggas mycket fokus vid. Resultatet visar även att de matematiska aktiviteterna i förskolan till stor del om handlar om att väcka ett intresse hos barnen samtidigt som förskollärarna försöker synliggöra matematiken i den dagliga verksamheten. En skillnad som synliggörs i resultatet är att några ansåg att matematik handlar om siffror och räknetal medan andra betonade att matematik fanns överallt i verksamheten.

I denna studie har vi genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer som metod undersökt tre manliga förskollärarstudenters upplevelser av att vara män inom förskollärarprogrammet med fokus på maskulinitetspositioner. Vi har genom vår studie velat ta reda på hur de manliga förskollärarstudenterna förmedlar sin maskulinitet i berättelsen om deras verksamhetsförlagda utbildningsperioder. Samt vilka typer av maskulinitetspositioner som kan identifieras utifrån informanternas utsagor.De teoretiska utgångspunkterna vi utgått ifrån är R. W Connells maskuliniteter med utgångspunkt i hegemonisk maskulinitet samt relaterade maskulinitsbegrepp. Dessa har genomsyrat såväl planerande som den analys som gjordes i diskussionen till denna uppsats. Ett antal teman utkristalliserades i informanternas berättelser om sina upplever, varför dessa även blev en viktig del av vårt resultat och vår diskussion. Då förskoleverksamheten vilar på läroplan för förskolan, är även denna en viktig del av arbetet.De data som samlades in under intervjuerna utgör studiens resultat. De temaområden som belyses i studien är bland annat omvårdnads- och rutinsituationer där risken att missuppfattas som pedofil är stor; manliga förskollärare som förebilder och kompensation för frånvarande pappor; samt könskodat görande och genusmedvetet arbete i förskolan.Resultatet av denna studie visar att de manliga förskollärarstudenterna förmedlar olika maskulinitetspositioner i den dagliga verksamheten på förskolan utifrån vilken social situation de befinner sig i, men att de i och med hotet att missuppfattas som förbrytare får ta ett steg tillbaka; såväl i sin förskollärarroll som i sin maskulinitet när det gäller exempelvis omvårdnadssituationer. Studien visar även att de manliga förskollärarstudenterna genom att gå utanför en traditionellt manlig yrkesväg bidrar till en maskulinitet i förändring.

Syftet med denna studie är att granska hur barns handlingar i förskolans sociala miljö inramas, filmas och diskuteras av förskollärare genom filmdokumentation samt på vilket sätt barnen är delaktiga i användningen av film. Frågeställningarna i studien är: Hur inramas och diskuteras barns handlingar av förskollärare i användning av film som dokumentation? På vilket sätt är barnen delaktiga i att använda film? Studien är baserad på några förskollärares upplevelser av fenomenet i fråga och är en kvalitativ studie där personliga intervjuer har genomförts. I tidigare forskning redovisas hur barn påverkas av film i förskolans sociala miljö samt förskollärares kunskap om film och dess konsekvenser. Genom socialsemiotik framgår hur förskollärare ser på film och bilder på olika sätt beroende på hur vi ser på vår omvärld. I resultatet framträder tre teman, varav de två första behandlar vilka effekter film får för barn samt förskollärare i förskolans sociala miljö och det tredje berör vilka konsekvenser detta får för barnens handlingar. I diskussionen besvarar vi studiens frågeställningar genom att beskriva vilka konsekvenser filmarbetet får för barnens handlingar i arbetet med film. Studien visar att förskollärare behöver utveckla sin kunskap kring filmarbetet i förskolan då det finns många olika aspekter att ta hänsyn till innan filmarbetet påbörjas.

Syftet med studien var att undersöka vad barnskötare och förskollärare har för uppfattning om blyghet hos förskolebarn samt hur de upplever att arbeta med blyga barns sociala utveckling. Studien utgår från ett fenomenografiskt perspektiv som syftar till att finna variationer i beskrivningar av fenomenen blyghet och social utveckling. Studiens empiri är insamlad från kvalitativa intervjuer från de två yrkeskategorierna inom förskolan. En intervjuguide har utformats som stöd under intervjuerna och studiens resultat och analys har skiljts mellan barnskötare och förskollärares utsagor. Resultatet har analyserats utifrån 23 kategorier, enligt den fenomenografiska ansatsen, där huvudkategorierna är blyghet och social kompetens. I resultatet framgick likheter och skillnader i barnskötare och förskollärares beskrivningar av fenomenen. En likhet vi kunde finna var att både barnskötarna och förskollärarna anser att blyga barn generellt är barn som är mer tillbakadragna och försiktiga i nya situationer. Vi fann en skillnad i yrkeskategoriernas uppfattningar om vad blyghet är där förskollärarna beskriver blyghet som ett personlighetsdrag och vi upplever att barnskötarna beskriver blyghet som ett beteende. Barnskötarna och förskollärarnas uppfattningar av arbetet med blyga barns sociala utveckling skiljer sig där de beskriver olika önskvärda tillvägagångssätt i arbetet. Barnskötarna upplever känslan av trygghet hos barnen som en viktig del i arbetet medan förskollärarna skapar trygghet för att kunna driva på barnen framåt. Gemensamt för förskolepersonalen är deras uppfattning om vikten av att skapa trygghet i förskolan men att syftet och deras tankesätt kring trygghet skiljer sig åt när de arbetar med social utveckling på förskolan.

Syftet med den här undersökningen har varit att ta reda på hur förskolan har påverkats av den idag rådande konkurrensen. Under 1990-talet förändrades förskolans förutsättningar genom valfrihets och etableringsfrihetsreformer. Undersökningarna i studien har gjorts genom kvalitativa intervjuer med förskollärare med fokus på deras syn på förskolan. Parallellt har tre stora dagstidningar, andra medier, hemsidor som Skolverket och Fristående förskolor samt tv-kanalen Svt granskat. Detta för att ta reda på vad som skrivs om den Svenska förskolan. Resultatet visar enligt informanternas utsagor på en förskola som fungerar men som lider av en stor stress. Medier skriver att förskolan skulle vara bättre om det inte tilläts finnas ett vinstintresse i drivandet av verksamheterna. De Fristående förskolorna anser att de enskilda förskolorna bör ses som ett komplement till den kommunala förskolan. Studien visar på missvisande statistik vad gäller antal heltidsanställda pedagoger per barn. Skolverket talar om ett snitt på tre pedagoger på en barngrupp. Förskollärarna i studien berättar att detta hos dem bara stämmer delar av dagen, den övriga delen är de två pedagoger på en barngrupp. Att ha hög arbetsbelastning skapar stress hos personalgruppen, en stress som också barnen drabbas av. En av slutsatserna från denna studie är att vare sig förskolan är enskild eller kommunal bör förändringar och reformer göras utifrån konsekvensanalyser som

Denna studie handlar om hur förskollärare uppfattar estetiska lärprocesser. . Undersökningens syfte är att ta reda på några aktiva förskollärares uppfattning om estetiska lärprocesser i förskolan och hur dessa kan uppnås. Studien utgår från en empiriinsamling baserad på intervjuer. Intervjuerna, utifrån en kvalitativ forskningsansats, visar att de intervjuade förskollärarna har olika föreställningar om vad estetiska lärprocesser innebär. Förskollärarna använder frekvent mer eller mindre omedvetet arbetssätt som på olika vis kan skapa förutsättningar för estetiska lärprocesser. Estetiska lärprocesser kretsar främst kring de sinnliga upplevelserna och de erfarenheter som bildas i olika sammanhang. Förskollärarnas fokus ligger på barns erfarenhets- och kunskapsbildning samt deras möjlighet att utforska sin omvärld. Detta blir möjligt främst när förskollärarna erbjuder aktiviteter med bild, musik och drama i sin verksamhet (som används av samtliga intervjuade förskollärare) men resultatet visar även att estetiska lärprocesser inte nödvändigtvis är direkt kopplat till konstnärliga ämnen utan kan nås genom exempelvis experiment. De intervjuade förskollärarna uppmärksammar även hur de arbetar utifrån tema eller projekt, gärna i samarbete med kontakter som möjliggör att arbetet går vidare, till exempel teaterbesök. Förskollärarna ser också det viktigt att ta bort barnens prestationsångest och höja deras självkänsla. Avslutningsvis visar analysen att huruvida man når de estetiska lärprocesser handlar mycket om förskollärarnas roll och hur de väljer att forma verksamheten.

Studiens syfte har varit att undersöka förskollärares arbete med pedagogisk dokumentation i förskolan och hur barns delaktighet kommer till uttryck i denna. En bakgrund till studien är de krav och riktlinjer förskollärarna har att utgå från i dokumentationsarbetet i förskolan.    Pedagogisk dokumentation är idag en spridd dokumentationsform som har sitt ursprung i den norditalienska staden Reggio Emilias pedagogiska filosofi. Syftet med denna är att synliggöra barns lärprocesser och för att utveckla kvalitén i verksamheten.    Studien genomfördes genom intervjuer med förskollärare på tre olika förskolor, där de säger sig arbeta med pedagogisk dokumentation.    Resultatet av studien visar att förskollärarna använder pedagogisk dokumentation i sitt arbete för att fördjupa förståelsen för barns lärande, men också för att utveckla verksamhetens kvalité. En tydlig bild utifrån förskollärarnas uppfattningar och ord är att förskollärarna använder den pedagogiska dokumentationen i projektarbeten. Jag har också kunnat utläsa från resultatet att skillnader och likheter finns mellan de tre förskolorna när barns delaktighet kommer in. Samtliga förskollärare säger att de använder pedagogisk dokumentation för att barns lärande ska synliggöras. Detta sker genom att barnen får vara delaktiga i reflektionerna kring olika dokumentationer. En skillnad är hur det går vidare med det som samtalas om kring en dokumentation. För två av förskollärarna är reflektionsarbetet ett sätt att upptäcka nya idéer och spinna vidare på dessa. För en tredje förskollärare handlar barns delaktighet i dokumentationsarbetet om att gå tillbaka till dokumentationer och samtala med barnen om dessa och därmed lära av varandra. En oväntad information som kom fram är att en förskollärare inte bara tar upp barns delaktighet i dokumentationsarbetet som ett sätt att få tillgång till barns intressen. Utan en viktig aspekt med barns delaktighet är att förskollärarna kan få syn på information som de inte var medvetna om, som till exempel situationer då barnen blir kränkta.

Syftet är att undersöka vad förskollärare uppfattar att ett professionellt förhållningssätt mellan kollegor innebär. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med åtta verksamma förskollärare. Resultatet visar att kommunikation är övergripande för att förskollärarna ska kunna upprätthålla ett professionellt förhållningssätt mellan varandra. Resultatet visar även hur förskollärarnas förhållningssätt gentemot varandra påverkar resterande verksamhet. En slutsats är att det finns olika faktorer som kan leda till att förskollärarnas förhållningssätt mellan varandra kan påverka deras profession.

Studien syftar till att undersöka hur samverkan mellan förskollärare och föräldrar ser ut i arbetet med normer och värderingar, liksom vilka normer och värderingar som de olika parterna vill förmedla till barnen . Detta är en kvalitativ studie där fyra förskollärare och fyra föräldrar har intervjuats. Detta för att belysa båda parter i samarbetet och se om det finns likheter och skillnader. Materialet har analyserats med hjälp av innehållsanalys som analysmetod. Resultatet visar att det inte finns någon tydlig samverkan i arbetet med normer och värderingar, men att förskollärare och föräldrar delade liknande normer och värderingar i grunden. Detta tas upp i analysen, diskussionen och slutsatsen. Det saknas verktyg för att gå vidare med samverkan i arbetet med normer och värderingar, något som förskollärare efterfrågar. Detta är en aspekt som vi finner viktig, då normer och värderingar formar de människor vi är och lägger grunden till den framtida människan.