Syftet med denna undersökning har varit att fördjupa förståelsen för hurförskollärare uppfattar sitt språkstimulerande arbete med förskolebarn. Idenna studie användes kvalitativa intervjuer, för att kunna få tillräckligtinformation valde jag att använda semi-­‐‑strukturerade intervjuer.Resultatet visar på olika aspekter av hur lärarna uppfattar språkstimulerandearbete. Fem huvudkategorier framkom i analysen: Språkstimulerande som enfråga om språksyn, Språkstimulerande vardagligt samtal och samspel,Språkstimulerande som aktivering av barnens engagemang;Språkstimulerande som stöttning av barn med olika behov, Språkstimulerandearbetssätt som samarbete i arbetslaget och med föräldrar. Undersökningenvisade på en viss spänning mellan målsättningen att även skapa grund förutveckling av det skrivna språket, och tonvikten på den vardagliga taladekommunikationen. Huvudparten av förskollärarnas uppfattningar handladeom interaktionen med barnen, men några citat kunde placeras i en femtekategori: Språkstimulerande arbetssätt genom samarbete i arbetslaget och medföräldrar. / <p>Godkännande datum: 2016-10-28</p>

Syfte med detta arbete är att studera hur genus hanteras som ett didaktiskt innehåll i förskollärarstudenters examensarbeten. Detta kommer att ske med hjälp av en textanalys av 13 examensarbeten från vårterminen 2017. Urval av arbeten är från högskolor och universitet runt om i Sverige, utifrån detta har ett examensarbete från varje högskola och universitet tagits fram.  De frågeställningar som ligger till grund för studien är: Vilka syften har förskollärarstudenter i sina examensarbeten som handlar om genus? Vilka genusteorier kommer till uttryck i förskollärarstudenters examensarbete? Vilka metoder har förskollärarstudenterna använt sig av i examensrbetena? Finns det likheter och/eller skillnader mellan universitet och högskolor? Om så är fallet, vilken/vilka? Resultatet av denna textanalys är att genus är ett begrepp som tolkas på många olika sätt. Genus i förskolan är ett aktuellt område och det skrivs om ämnet i många examensarbeten utifrån olika syften kopplat till förskolans verksamhet. Syftena i examensarbetena har varierat, dock framkom det att litteracitet/musik var det syfte som flest examensarbeten undersökte. De analyserade examensarbetena har till stor del använt sig av samma genusteorier som teoretiskt ramverk. Däremot finns det arbeten som inte fördjupat sig i begreppet genus. De genusteorier som framkom i denna textanalys är genussystem och genusordning.

Detta är en kvalitativ empirisk studie med en fenomenografisk ansats. Syftet med studien var att synliggöra variationer i förskollärares uppfattning om begreppet undervisning i förskolan. En grupp om 6 st förskollärare intervjuades om deras uppfattningar om begreppet undervisning i förskolan samt deras uppfattningar kring vilka former undervisning kan ske i förskolan.Resultatet visar på att förskollärare uppfattar sin roll vara av stor betydelse för undervisningssituationens kvalité och för vilket lärande som sker hos barnet. Uppfattningar om att utan en deltagande förskollärare kan ingen undervisning ske och ju mer närvarande pedagogen är desto större möjligheter för barns utveckling skapas. Något som också framkom är att möjligheter till undervisning uppfattas finnas under hela dagen bara förskolläraren är närvarande och fångar upp barnens intresse och tankar. Förskollärarnas olika uppfattningar framförde även en del varierande oro och funderingar över hur undervisningsbegreppet kommer att utvecklas i förskolan över tid, risken för skolifiering samt vilka konsekvenser det kommer att medföra till vårdnadshavare som kan uppleva begreppet som mer skollikt.Studiens slutsats kan sammanfattas med att det finns varierande uppfattningar hos förskollärare kring både hur de ser på undervisning i förskolan samt i vilka former undervisning kan bedrivas. / <p>Godkännande datum: 20189-06-10</p>

Denna studie har till syfte att undersöka förskollärares utveckling under förskollärarutbildningen och deras fortsatta lärande i yrkesrollen. Med en kvalitativ ansats har datainsamlingen skett genom semistrukturerade intervjuer med fyra yrkesverksamma förskollärare. Utifrån Illeris (2007) holistiska lärandesyn synliggörs deras lärande i form av reflektionen i det transformativa lärandet, sociala interaktionerna i praktiken och sociala lärandemiljöerna på arbetet. Resultatet beskriver deras erfarenheter av utbildningen som en förändring av uppfattningar om sig själv och kunskap, praktiken som perspektivgivande och yrkesrollens lärande genom ett reflekterande samarbete. Studiens resultat förväntas bidra till ökad förståelse för att möjliggöra och ta tillvara på förskollärarnas lärande och kunskap, då det är en förutsättning för att förskolan ska kunna leverera sitt uppdrag till barnen.

Vår studie bygger på barnobservationer och kvalitativa intervjuer med förskollärare. Syftet är att undersöka konflikter som kan uppstå i samband med de yngre barnens fria lek på förskolan, samt att ta reda på vilka konflikthanteringsstrategier förskollärare och barnen använder sig av när konflikter uppstår mellan de yngre barnen som är i åldrarna 1-3 år. Vi har valt att studera de yngre barnen då forskning i ämnet främst finns inom skolans värld. Utifrån forskning har vi utgått från begreppen prosocial konflikthanteringsstrategi, enad konflikthanteringsstrategi, ensidig konflikthanteringsstrategi och accepterande konflikthanteringsstrategi i vår frågeställning om vilka konflikter som uppstår i de yngre barnens fria lek samt vilka konflikthanteringsstrategier förskollärare och barn använder sig av. Resultatet visar att många konflikter sker dagligen i förskolan mellan de yngre barnen och den vanligaste förekommande konflikten var om leksaker/föremål. Konflikthanteringsstrategier som förskollärare och barn använde sig av varierade efter situation men den främst förekommande var ensidig konflikthanteringsstrategi. Slutsatsen av detta är att konflikter är komplexa och det finns inget rätt sätt att lösa en konflikt på. Konflikter följer oss genom livet och är oundvikliga vilket gör att konfliktarbetet bör synliggöras och lyftas redan hos de yngre barnen. Barnens möjlighet till delaktighet i sina egna konflikter och konflikthanteringsstrategier är ett utvecklande och lärande.

Användningen av informations- och kommunikationsteknik (IKT) har ökat i dagens samhälle. Detta ställer högre krav på förskollärarnas kompetens och förskolans innehåll. IKT i förskolan kan gynna barns utveckling och lärande om det används som ett didaktiskt verktyg. Läroplanen för förskolan lyfter att barnen ska få möjlighet till att använda sig av multimedia och informationsteknik för att gynna deras utveckling och lärande. Studiens syfte är att undersöka förskollärarens resonemang om användning av informations- och kommunikationsteknik som didaktiskt verktyg i deras arbete. För att besvara detta har sex intervjuer med förskollärare genomförts. Resultatet visar att det finns en osäkerhet kring användandet av informations- och kommunikationsteknik i förskolan. Resultatet visar även att förskollärarna upplever en brist på tillgängligt och fungerande material i förskolan vilket leder till att det används mindre än de önskar. Förskollärarna lyfter IKT som ett användbart verktyg i förskolan med många möjligheter men behovet av större digitalkompetens och fler digitala verktyg finns. Utifrån resultatet kan slutsatsen dras att förskollärare vill använda informations- och kommunikationsteknik i förskolan. Men något som minskar användandet är behovet av kompetensutveckling samt bristen på tillgängligt material i förskolans verksamhet.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare uppfattar sitt arbete med flerspråkiga barns modersmål i verksamheten. Studien utgår från en kvalitativ forskningsmetod där empirin består av intervjuer. Fyra förskollärare har intervjuats till arbetet. Samtliga arbetar på olika förskolor i mångkulturella områden i södra Sverige. Studien grundar sig i en fenomenografisk utgångspunkt. Resultatet i studien visar att förskollärare har en medvetenhet om språkets betydelse för barns utveckling och lärande. Förskollärare använder sig av olika strategier under naturliga situationer som måltider i verksamheten för att tillvarata flerspråkiga barns modersmål. Det visar sig att det finns utmaningar i arbetet med flerspråkiga barns modersmål, där ett exempel är tidsbrist.

Uppsatsens övergripande syfte är att synliggöra hur förskollärare upplever arbetet med dokumentation och pedagogisk dokumentation i det digitala hjälpmedlet Förskoleappen. Frågeställningarna som besvaras i studien är: På vilket sätt beskriver och upplever förskollärarna Förskoleappen som ett hjälpmedel vid dokumentation av verksamheten? På vilket sätt beskriver och upplever förskollärarna Förskoleappen som ett hjälpmedel vid pedagogisk dokumentation? Vilka fördelar och nackdelar beskriver och upplever förskollärarna vid användandet av Förskoleappen? Studien är kvalitativ och den metod som har använts för att besvara syfte och frågeställningarna är semistrukturerade intervjuer med förskollärare. Intervjuerna genomfördes på två förskolor med ett urval av sex verksamma och utbildade förskollärare som arbetar med Förskoleappen vid dokumentation av verksamheten. Förskollärarna i vår studie har varierande yrkeserfarenhet av det digitala hjälpmedlet Förskoleappen. Studiens övergripande resultat var att det digitala hjälpmedlet Förskoleappen underlättar förskollärarnas arbete med dokumentation och pedagogisk dokumentation. Resultaten framhäver att genom Förskoleappen möjliggörs det för förskollärarna att ha en enkel och smidig kontakt med vårdnadshavare. Resultaten bekräftar att förskollärarna upplever att dokumentationen i applikationen är lättillgänglig och att deras arbete med dokumentation har effektiviserats i det digitala hjälpmedlet Förskoleappen. Resultaten visar på att möjligheterna till pedagogisk dokumentation i verksamheten ökade eftersom dokumentationer är samlade i en applikation.

Syftet med studien var att, utifrån ett sociokulturellt perspektiv, generera kunskap om på vilka olika sätt svenskspråkiga förskollärare på förskolan, resonerar kring och beskriver hur de praktiskt går tillväga i samverkan och kommunikation med föräldrar som inte talar svenska. Semistrukturerade intervjuer med åtta förskollärare genomfördes. Studiens resultat visade att förskollärare använder många intellektuella och materiella verktyg för kommunikation i syfte att nå god samverkan. Språket och skilda kulturella förståelser begränsar dock förutsättningarna för den djupare relationen. Slutsatsen av studien var att förskollärares kommunikationsstrategier bör vidareutvecklas och problematiseras då kunskap och medvetenhet kring den egna kunskapsbasen är en viktig del i att utveckla samverkan och samförståelse.

Denna studies syfte är att belysa hur förskollärare definierar ämnet teknik och hur de arbetar med ämnet i verksamheten. Dessutom kommer de hinder förskollärarna upplever i arbetet med teknik belysas. Ursprunget till studien är våra tidigare erfarenheter, där vi upplevt att ämnet teknik inte arbetas med i större utsträckning i förskolan. Teknik är ett intressant och aktuellt ämne som är relativt nytt i förskolans läroplan och som kommer att lyftas ännu mer i den kommande läroplanen 2018. Empiri har samlats in genom sex semistrukturerade intervjuer med utbildade förskollärare. Deltagare kommer från fem olika förskolor belägna i tre olika kommuner. Resultaten som framkommit tyder på att förskollärare har skilda uppfattningar om vad0 teknik är och att ämnet upplevs som svårt av många. Detta påverkar vad som undervisas och hur undervisningen genomförs, vilket medför att barn i olika förskolor inte får samma möjligheter till en likvärdig utbildning. En likvärdig utbildning är något som ska eftersträvas enligt förskolans styrdokument. Vidare framkommer i resultatet att ett medforskande arbetssätt förespråkas av förskollärarna i studien. Detta arbetssätt framkommer dock inte i resultatet hos de flesta förskollärarna i studien när det gäller ämnet teknik. Den förförståelse och de erfarenheter vi hade med oss in i denna studie har delvis besannats, men däremot förvånades vi över att tidpunkten för när förskolläraren gick sin utbildning inte verkar ha någon betydelse.