Syftet med föreliggande studie var att undersöka förskollärares syn på det fria skapandet, estetiska uttrycksformer som mål, som förskolans läroplan (Skolverket, 2010) ger uttryck för ska ingå i verksamheten. Vår uppfattning var att förskollärare använder sig av estetiska uttrycksformer som medel i större utsträckning än som mål och vi tror att detta kan bero på deras erfarenheter kring och deras inställning till estetiska uttrycksformer. Med hjälp av semistrukturerade intervjuer ville vi se vad åtta förskollärare hade för erfarenhet kring och inställning till fritt skapande i förskolan. Studien visade att förskollärarna använder sig av estetiska uttrycksformer som medel i större utsträckning än som mål. Vi kom även fram till att förskollärares erfarenheter av och inställning kring estetiska uttrycksformer kan vara avgörande för hur verksamheten blir utformad inom de estetiska uttrycksformerna.

Konflikter är en naturlig del av livet och uppstår dagligen på förskolor mellan barnen. Studiens syfte är att undersöka om förskollärare använder sig av olika strategier vid konflikthantering. Detta för att barnen ska få en förståelse för konflikthantering. Vi har valt intervjuer som forskningsmetod för att undersöka vilka strategier förskollärare använder sig av vid konflikthantering. De sex förskollärare som har deltagit i vår studie har blivit observerade i barngruppen med uppföljande intervjusamtal. Under intervjusamtalet utgick vi från en konflikt som uppstod spontant under observationen där informanten var delaktig. Studiens resultat har visat att det förebyggande arbetet kring konflikter har stor betydelse för att barnen ska kunna lära sig hur man hanterar dessa. Resultatet visade att flera förskollärare använder sig av medling i konflikterna som uppstår mellan barnen. Resultatet visade också att det inte var någon av förskollärarna som hade fått någon kunskap om konflikthantering under sin utbildning eller av förskolecheferna.

Alla barn i förskolan ska ges möjlighet att lära sig rätten till integritet, utvecklas och vara medbestämmande och delaktiga i beslut om sig själv, utan att begränsas utifrån uppfattningar om vad barn kan eller inte kan baserat på sin ålder. Syftet i studien är att undersöka hur förskollärare tänker om och beskriver sitt arbete med integritet som planerat innehåll i förskolan, samt om det finns likheter eller skillnader i detta arbete beroende på barns ålder. Genom intervjuer av åtta förskollärare har vi samlat vår empiri till denna studie. Studien är uppdelad i två delstudier där förskollärarna delades upp i de som arbetar med äldre barn, tre till fem år, respektive yngre barn, ett till tre år. Resultatet från vardera delstudien analyseras utifrån ett normkritiskt perspektiv och med hjälp av begreppen ålderism och makt. Detta för att se om det förekommer normer rörande barns ålder i förskollärarnas beskrivningar av arbetet med barns integritet. Resultatet från båda delstudierna visade att integritet som ett planerat innehåll i förskolan sällan förekom. Integritetsarbetet handlade oftast om värdegrund och förskollärarnas förhållningssätt gentemot barnen. Arbetet med integritet som ett planerat innehåll baseras huvudsakligen på förskollärarnas individuella synsätt och prioriteringar, om vad som anses som ett innehåll och vad som inte anses vara det.  Skillnader i förskollärarnas beskrivna arbete med integritet med de yngre respektive de äldre barnen förekom och kan ha kopplingar till normer om ålder.

Syftet med denna studie var att synliggöra förskollärarens uppfattningar av att inkludera barn medautismspektrumtillstånd i förskolans verksamhet. Studien är kvalitativ, där fyra förskollärare sombesitter 10-40 års erfarenhet av att arbeta med barn med autismspektrumtillstånd, har intervjuats i enhalvstrukturerad intervjuform. Empirin har tolkats genom ett hermeneutiskt förhållningssätt.Resultatet bekräftar tidigare forskning, men tillför även de utmaningar förskolläraren ser i arbetetmed barn med autismspektrumtillstånd. De utmaningar som sågs var oförståelsen ifrån andrakollegor samt andra föräldrar. Förskollärarna ansåg även att de behövde mer tid för reflektion ochstöd i sitt arbete i inkludering av barn med AST i förskolans verksamhet. / <p>Godkännande datum: 2017-06-02.</p>

I förskolan ska barns lärande dokumenteras men samtidigt ska deras integritet respekteras vilket kan skapa ett dilemma för förskollärare. Med pedagogisk dokumentation synliggörs barnen, både i och utanför förskolan, vilket medför ett behov av kunskaper om etik, integritet och GDPR. Studien belyser hur förskollärare upplever arbetet att värna om barns integritet i samband med pedagogisk dokumentation, vilka utmaningar de finner och hur förskollärare resonerar om olika dokumentationsformer. Tidigare forskning visar att förskollärares makt har en stor påverkan på barns möjligheter att få sin integritet respekterad och därför är ett etiskt förhållningssätt avgörande i förskolan. Med ett normkritiskt perspektiv ifrågasätter studien synliggörandet som norm och vuxnas makt över barn. För att ta fram och analysera data i teman har samtalsintervjuer genomförts med åtta förskollärare i mellersta Sverige. Resultatet visar att förskollärare upplever att de värnar om barns integritet när de dokumenterar barns lärande samt när dokumentationen förvaras och sprids. Det finns funderingar kring hur GDPR ska tolkas och förskollärare upplever att det är en utmaning att värna om barns integritet då det finns en språkbarriär mellan barn och vuxna. Förskollärare anser att det finns etiska skillnader mellan olika dokumentationsformer och de kan byta metod om barn upplever obehag. För att i större utsträckning värna om barns integritet i relation till pedagogisk dokumentation dras slutsatsen att etiska reflektioner bör föras om detta och ge barn större inflytande över dokumentationen.

Syftet med den här studien är att öka kunskapen om förskollärares arbete med barns kamratrelationer i förskolan. Studien genomfördes i form av intervjuer med fem förskollärare för att ta del av deras erfarenheter. Svaren analyserades med grund i ett sociokulturellt perspektiv samt Corsaros (1985) tillträdesstrategier. Resultatet visar att samtliga förskollärare säger sig arbeta aktivt med barns kamratrelationer på förskolan. Flera olika arbetssätt används, som till exempel vänskapssol, lekträning och rollspel. Det arbetssätten har gemensamt är att det till stor del handlar om att finnas där för barnen ideras lek, att ge det stöd de behöver samt delge barnen vilka verktyg som krävs för att kunna utveckla sina kamratrelationer på egen hand. Vidare framkommer av resultatet att reflektion i arbetslaget blir ett viktigt inslag för förskollärarna i arbetet med barnens kamratrelationer och att det finns en del hinder för att förskollärarna ska kunna stödja barnen i deras kamratrelationer, som till exempel tidsbrist och brist på resurser.

Denna studie syftar till att belysa förskollärares uppfattningar av omsorg som begrepp och som redskap. Resultatet av åtta intervjuer sätts i relation till ett omsorgsetiskt perspektiv. En anledning till att studien utförs är att undersöka varför förslag till reviderad läroplan lyfter omsorg som begrepp.I resultatet beskrivs omsorg som basbehov, trygghet och att förskollärarna anser att omsorg betraktas som ett ansvar. Resultatet visar även på att skillnader finns i förhållande till omsorg som förhållningssätt och till hur omsorgen utövas för barn i olika åldrar. Några av studiens slutsatser är att den gemensamma reflektionen av omsorg behövs och att självständigheten hamnar i kläm i förhållande till omsorgsarbetet i förskolan.

Syftet med denna studie är att ta del av och beskriva hur förskollärare berättar om sitt arbete med flerspråkiga barns modersmålsutveckling. Studiens syfte undersöks genom följande frågeställningar: Hur beskriver förskollärare sin roll i flerspråkiga barns modersmålsutveckling? Vilka redskap anser förskollärare är betydelsefulla i arbetet med flerspråkiga barns modersmålsutveckling? Vilken syn beskriver förskollärarna att de har på modersmålets betydelse för flerspråkiga barn? Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv för att undersöka hur förskollärare beskriver på vilket sätt samspelet mellan förskollärare och barn, med hjälp av olika redskap, ger möjlighet till flerspråkiga barns modersmålsutveckling. Studien utgår från en kvalitativ forskningsmetod med fem semistrukturerade, enskilda intervjuer för att ta del av varje förskollärares berättelser. I resultatet uttrycker förskollärarna att de behöver ha ett genuint intresse för att lära sig och ta till sig ny kunskap gällande flerspråkiga barns modersmålsutveckling. Förskollärarna behöver ta hjälp av olika redskap för att synliggöra varje barns modersmål i verksamheten. Enligt förskollärarna måste modersmålet uppmuntras både i hemmet och i förskolans kontext och arbetet med flerspråkiga barns modersmålsutveckling grundar sig i respekt för allas lika värde.

Inledning: I vår studie har vi valt att fokusera på förskollärarnas syn på begreppet undervisning. Förskolan är nu en egen skolform, vilket medför att undervisning även skall bedrivas i förskolan. Lärandet har fått en större roll i förskolans verksamhet vilket syns i strävansmålen. Förskollärarna känner en osäkerhet kring hur undervisning i förskolan kan se ut. Leken har alltid haft en central plats när det gäller lärande i förskolan. Förskollärarna är nu oroliga för att förskolan skall bli skolifierad och leken inte får så stort utrymme. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares uppfattning av begreppet undervisning, samt hur det påverkar den pedagogiska planeringen och den praktiska undervisningen. Metod: Studien är kvalitativ. Intervju användes som metod. Åtta förskollärare från två olika förskolor intervjuades i studien. Resultat: Förskollärarna uttrycker att de inte är bekväm med begreppet undervisning och förknippar det med skolan. I studien framkommer att det inte förts någon diskussion på förskolorna kring begreppet undervisning vilket förskollärarna saknat. Det framgår att förskollärarna är medvetna om att det är dem som har ansvaret för planeringen och att den genomförs i verksamheten. Planeringen utgår från barnens intresse och behov som förskollärarna kopplar samman med läroplansmålen. Utöver de planerade aktiviteterna ser förskollärarna de spontanaktiviteterna och rutinsituationer som ytterligare tillfällen att stötta barnens lärande. Betydelsen av att förskolläraren är närvarande och samspelar med barnen för att kunna se och ta tillvara på möjligheterna till lärande som erbjuds poängteras.

Undervisningsbegreppet är nytt i förskolan och ett förslag till revidering av läroplanen LPFÖ 98, där undervisning ingår, är lagd. Studiens syfte är att titta på hur undervisning i förskolans rutinsituationer, såsom tambur och matsituation, ser ut samt hur förskollärare förhåller sig till undervisning i förskolan.  Utifrån en aktionsinriktad ansats genomfördes tio observationer av fem förskollärare och sedan intervjuer med dem. Observationerna är sedan relaterade till Doverborg, Pramling och Pramling Samuelssons sju strategier till undervisning samt Pihlgrens fem undervisningsmiljöer. Med stöd utav dem kunde jag synliggöra undervisning i rutinsituationerna. Observationerna visar att en hel del undervisning förekommer även om den mestadels är spontan före planerad. Det som påverkar undervisningen mycket är förskollärarnas inställning till sitt arbete och förhållningssättet till barnen. Förskollärarnas intervjuer bekräftar innehållet i observationerna och utvecklar sina tankar om undervisningen. Behovet av att reflektera mer kring vad undervisning innebär i förskolan finns men förskollärarnas tankar om undervisning i förskolan var många och kloka.