<p>Godkännandedatum: 2015-06-07</p>

<p>Godkännandedatum: 2015-06-07</p>

I förskolan skall all personal jobba utifrån rådande styrdokument. För förskolan gäller Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, (se bilaga1). Den inledande delen i läroplanen för förskolan tar upp värdegrundsarbetet. Syftet med min studie var att undersöka hur förskollärarna och barnskötarna på två avdelningar planerade och jobbade med värdegrunden i förskolans verksamhet samt vilken kunskap de har kring vad som står om värdegrunden i läroplanen (Lpfö 98). I min undersökning har jag gjort intervjuer med fyra förskollärare och tre barnskötare på två olika avdelningar, jag har också gjort observationer på dessa avdelningar med två barngrupper på vardera 18 barn. Resultatet visar att förskollärarna är mer insatta i vad som står om värdegrunden i läroplanen för förskolan än vad barnskötarna är. En viss skillnad märks också mellan avdelningarna i hur insatt pedagogerna är och hur de jobbar. Det som är gemensamt mellan de två avdelningarna är att de tänkt jobba med en värdegrundssaga men de har inte hunnit komma igång med arbetet än. Det som skiljer är att en avdelning har ett tänkande att jobba kring de olika till exempel respekt och hänsyn medans den andra avdelningen har tänkandet kring att jobba med jämställdhet.

Syftet med studien är att öka förståelsen för utvecklingssamtalets olika delar i förskolan så som syfte, känslor under och efter genomförandet samt eventuella problem som kan uppstå. Genom att intervjua förskollärare har vi författare fått ta del av deras erfarenheter kring utvecklingssamtal. Därför har vi författare ställt oss frågan vad utvecklingssamtal innebär utifrån förskollärares uppfattningar och erfarenheter. Hur tänker förskollärare kring utvecklingssamtal i förskolan? Vi författare har studerat tidigare forskning och låtit det ligga till grund för vår studie. Utifrån forskningen har sedan sex kvalitativa intervjuer genomförts på en förskola i en tätort i en medelstor kommun i södra Sverige. Resultatet har visat att beroende på erfarenheter och personlighet är svaren lika många som förskollärare. Vår studie visar att den normalisering och disciplinering som utvecklingssamtal innebär enligt den aktuella forskningen finns på den förskola där vår studie genomförs.

Syftet med denna studie var att synliggöra förskollärares tankar om vardagsmatematiken. Studien skulle även innefatta hur förskollärare tar tillvara på den vardagliga matematiken. Vår metod i studien gick ut på att intervjua förskollärare genom en self report, som tillhör den kvalitativa forskningen. Vår self report innebar att de tillfrågade förskollärarna skriftligt fick redogöra sina tankar och erfarenheter utifrån frågeformuläret. Med hjälp av vår self reports öppna frågor synliggjordes förskollärares djupgående tankar om ett visst fenomen, vilket leder in vår studie till en fenomenografisk forskningsansats. Studien genomsyras av det sociokulturella perspektivet eftersom att lärande är en social process som i de allra flesta fall sker i interaktion med andra människor. Utifrån 15 förskollärares svar kunde ett resultat utformas. Sammanställningen av resultatet gjordes till stor del av Georgis analysmodell, som är ett vanligt förekommande hjälpmedel i en self report. Resultatet visar att förskollärare ser matematik i förskolan som något naturligt, roligt och lärorikt. Resultatet visar även betydelsen av den reviderade läroplanens, Lpfö98 rev. 2010, tydliga och klara strävansmål samt vikten av miljöns betydelse för att främja lärandet. Våra respondenter skriver att matematik är något som finns under hela dagen i alla situationer, till exempel vid på- och avklädning, matsituationer, dukning, fruktstunder, utevistelser och framförallt den fria leken.

I Lpfö 98 rev. 2010 (Skolverket, 2011) beskrivs det under Förskolans uppdrag att barnska få möjlighet att uttrycka sig genom de olika estiska uttrycksformerna och att detfrämjar barns utveckling och lärande. Syftet med studien är att undersöka hur stort utrymme samt betydelse olika estetiskauttrycksformerna har i förskolans verksamhet samt att undersöka vilken kompetenspedagoger anser behövs för att stödja de estetiska uttrycksformerna och hur de använderestetiken i verksamheten. I studien observerades fyra förskoleavdelningar i en mellanstor svensk kommun ochefter avslutad observation gjordes en intervju på respektive avdelning. Underinsamlingen av empiri framkom att svaren från intervjuerna inte stämde överrens meddet vi sett i observationerna. Resultatet visade att pedagogerna i intervjuerna ansåg attförskollärare inte behöver någon kompetens inom estetiska uttrycksformer. Vi har äveni studien studerat estetikens betydelse för förskolans verksamhet, där pedagogerna hadeen gemensam syn på hur förskolan skulle se ut om de estetiska uttrycksformerna intefanns. I observationerna synliggjordes många tillfällen där barnen begränsades i sittskapande då pedagogerna handlade omedvetet. Med denna studie vill vi uppmärksammahur pedagoger genom sitt agerande kan stimulera barns utveckling och lärande.

Abstrakt Syftet med den här studien är att få syn på och förstå hur informationsteknologi, IT påverkar förskollärarnas undervisning i förskolan och vilka positiva och negativa konsekvenser det kan bära med sig. Teorin visar att IT i förskolan/skolan används mer i verksamheten idag. I förskolans läroplan finns teknik med som ett strävansmål, vilket tydliggör att förskolan skall sträva efter att använda det här i sin verksamhet. Det här är en kvalitativ studie där sex stycken förskollärare intervjuats från fem olika förskolor. Resultatet analyseras och tolkas med hjälp av hermeneutik. Med hjälp av hermeneutiken undersöks delarna för att få fram helheten och det här bidrar med en djupare förståelse av hur förskollärare upplever IT-utvecklingen i förskolans verksamhet.  Det framkommer i resultatet att det är viktigt som pedagog att ta vara på barnens tidigare kunskaper. Resultatet visar att lärplattan och dess funktioner fungerar som ett effektivt hjälpmedel då barnen skall få lära sig vanliga ämnen på ett roligare och nyare sätt. Undervisningen och aktiviteterna i förskolan/skolan varieras med IT och konkreta material för att ett lärande skall ske och det vanliga materialet inte skall glömmas bort. Resultatet förmedlar också att stress kan vara en medföljande faktor av IT-användningen i förskolan och att det finns en risk för beroende ifall IT används i för stor utsträckning. Det visar sig också att respondenterna tror att IT är här för att stanna och att det är mycket viktigt att förskollärarna har de kunskaper som krävs för att de skall känna sig trygga med IT-verktygen. Den här studien är viktig för att IT är nytt i förskolan samt att det ständigt kommer nya IT-verktyg. Innehållet i den här studien förmedlar en förståelse för hur IT-användningen ser ut på dagens förskolor för att inspirera andra pedagoger.   Nyckelord: Förskollärare, Hermeneutik, IT, Kompetenser, Lärplatta, Stress

Syftet med detta arbete är att bidra med kunskap om hur förskollärare upplever att de kommunicerar och arbetar med teknik i verksamheten med barnen samt att skildra hur förskollärare anser att deras kompetens är i förhållandet till läroplanens uppdrag räcker till för att stimulera barnens nyfikenhet och intresse samt möjlighet till utforskande av enkel teknik i vardagen. Genom att använda oss av en kvalitativ metod fick vi ta del av respondenternas beskrivningar uttryckta med deras egna ord. Alla som arbetar i förskolan har som uppdrag i läroplanen för förskolan att sträva mot att varje barn ska utveckla sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och ges möjlighet att utforska hur enkel teknik fungerar. Förskolans verksamhet innehåller teknik i olika former vilket leder till ett aktuellt uppdrag att synliggöra och förklara den för barnen. I respondenternas svar framkommer det att de ofta inte är medvetna om att det är teknik de arbetar med samt att de tolkar ämnet teknik som större projekt i stället för att se det lilla och vardagliga i verksamheten. Detta kan delvis tolkas som bristande kunskap hos respondenterna men även att teknik som ämne inte är förankrat bland kollegor och förskolechef i verksamheten. Respondenterna känner att de har tillräcklig kunskap men att de ändå vill ha fortbildning, tips och förslag på hur de kan arbeta med enkel teknik i vardagen med barnen.

I förskolan har man som pedagog inte bara kontakt med barnen, utan även med barnens föräldrar. Relationen mellan pedagoger och föräldrar är därför viktig för att skapa ett gott samarbet mellan hem och förskola samt för föräldrarnas möjlighet till inflytande i verksamheten. Syftet med undersökningen är att få en inblik i hur relationen kan se ut mellan pedagoger och föräldrar i förskolan. Jag vill granska från båda parters synvinkel hur de upplever föräldrarnas inflytande och förtroende för pedagogerna och den pedagogiska verksamheten. Som undersökningsmetod har jag valt att utgå ifrån en kvalitativ ansats där jag har genomfört intervjuer med fyra pedagoger och fyra föräldrar. Undersökningens resultat ger en inblick i hur relationen kan se ut mellan pedagoger och föräldrar i förskolan. Samtliga föräldrar och pedagoger i undersökningen var överens om att en god relation bygger på trygghet och respekt för varandra. Genom tryggghet och respekt skapades även en förtroendefull relation mellan föräldrarna och pedagogerna. Föräldrarnas inflytande såg däremot olika ut, beroende på föräldrarnas intresse för verksamheten, vilket pedagogerna var medvetna om och arbetade med.

Efter att jag har mött pedagoger som är verksamma inom förskolor som har känt sig obekväma under musikstunder ville jag undersöka hur några förskollärare förhåller sig till musik och varför de tror att en del förskollärare gärna undviker att använda sig av musik. Jag fick även ett intresse för hur musik används på förskolor och vad förskollärare anser att barn lär sig under musikstunder. Syftet med denna studie är att undersöka hur några förskollärare förhåller sig till musik och om de använder musik som ett pedagogiskt verktyg för lärande i sin verksamhet. Studien genomfördes med kvalitativa enskilda intervjuer. Resultaten från beskriver hur förskollärarna själva förhåller sig till musik och att de tror att självförtroende, självkänsla och intresse påverkar de pedagoger som inte känner sig bekväma med att leda musikstunder. Resultaten redogör även för att förskollärarna använder musik i sin verksamhet och att barnen lärde och utvecklade sig på flera olika områden, bland annat socialt och motoriskt men störst fokus låg på språkutveckling.