Syftet med examensarbetet var att ta reda på hur lärare i förskola/förskoleklass arbetar med matematik och att utveckla samt testa arbetsmaterial som bidrar till barns matematikinlärning på ett lekfullt sätt. Ett av resultaten blev Mattegymnastik som är ett kompendium med rörelselekar och lärarhandledningar där lekarnas matematiska innehåll synliggörs. Enkätundersökningen gav svar om förskollärarens medvetna sätt att arbeta med matematik och utvärderade arbetsmaterialet. Den visade att pedagogerna i arbete med matematik använde varierande strategier, som uppmanade och engagerade barnen. Matematikinriktade rörelselekar uppfattades av lärarna som tillfällen i förskolans vardag som bidrog till barnens kunskaper i ämnet.

Barn som far illa är något som många inte vill se eller höra talas om och i tidigare forskning kan ses att yrkesverksamma inte alltid anmäler till socialtjänsten redan vid misstanke att ett barn far illa trots deras anmälningsskyldighet. Syftet med studien var att få en ökad förståelse för förskollärares förhållande till lagen om anmälningsskyldighet. För att uppnå studiens syfte användes den kvalitativa metoden där fyra förskollärare intervjuades. Resultatet analyserades sedan mot lagrum och tidigare forskning. Förskollärarna i studien kände till sin skyldighet att anmäla, men de fanns flera skäl till att de inte anmälde redan vid misstanke. Det starkaste skälet var att de ville ha något att gå på, bevis. Allmänna regler för hur en anmälan skulle gå till fanns inte, då förskolorna arbetade olika. Samverkan med socialtjänsten existerade inte mer än vid en anmälan, men samtliga önskade ett samarbete.

Syftet med vårt examensarbete var att beskriva förskollärares erfarenheter av den fria leken i förskolan. Vi ville ta reda på vad förskollärarna anser att den fria leken bidrar till i barns utveckling och få en kunskap kring hur de ser på sin egen roll i den fria leken. Dessutom ville vi undersöka hur mycket utrymme den fria leken får i förskolans verksamhet. För att få svar på vårt syfte med arbetet har vi använt en kvalitativ forskningsmetod. Vi har genomfört semi-strukturerade intervjuer med åtta förskollärare. Resultatet av vår undersökning visade att förskollärarna anser att den fria leken är oerhört viktig och de är väl medvetna om dess betydelse. Vi har sett att förskollärarna är väl insatta i läroplanen för förskolan och att den avspeglar sig i det de säger. Eftersom att förskollärarna anser att den fria leken är viktig för barn och deras allsidiga utveckling så ger de den ett stort utrymme i verksamheten. De anser att deras roll är att vara närvarande, stötta och utveckla leken men att det inte alltid behöver ske genom att de deltar aktivt i den.

Hur ser förskollärarna på lekens betydelse? Min undersökning bygger på intervjuer med fem förskollärare. Jag har fått reda på resultatet genom kvalitativa intervjuer med förskollärarna. Intervjuerna har skett enskilt i deras egna trygga miljö på förskolan. Genom intervjuerna fick jag, sett ur förskollärarnas perspektiv, reda på hur viktig leken är för barns utveckling både socialt och intellektuellt. Förskollärarna var överens om att barnen lär sig att ta hänsyn, turtagande och att visa empati i sina lekar. De blir demokratiska i sina lekar. De lär sig att samsas och lösa konflikter. I lekarna tar barnen upp det som barnen sett, hört eller varit med om. De går igenom olika erfarenheter i sina lekar. Förskollärarna var överens om att den fria leken är den största leken men den går även in i rolleken. De var också rörande överens om att miljön är viktig för leken. Det bör vara en inbjudande miljö som leder till lek. Att man både inomhus och utomhus kan ha platser och rum som är tilltalande för barnen och leder till lek. I (Lpfö98) belyser de att miljön i förskolan är viktig för att barnen ska känna trygghet samtidigt som de ska lockas till lek. Förskollärarna som jag intervjuade arbetade ungefär lika med hur de ville att leken skulle användas på respektive förskolor. De var överens om att de skulle lägga stor vikt på leken och att den skulle ha en stor roll i deras pedagogiska verksamhet. De ansåg att leken hade en viktig funktion i barnens utveckling och kommande liv. De beskriver lek genom att barnen utvecklas till en självständig individ och att barnen utvecklas socialt. Jag menar att det finns goda skäl till att samtycka med dessa förskollärare baserat på deras erfarenhet, kompetens och hur samständiga de är i deras åsikter. Jag tycker att det är bra att de "styr" detta arbete via personalen. Det skapar en stor delaktighet vilket naturligtvis också barnen märker.

I skolreformen som kom 1991 stod det att kommunerna skulle erbjuda sexåringarna plats i sexårsverksamhet i skolans lokaler i mån av plats. I kommunen som denna studie genomförts bereddes plats i skolan för sexårsverksamheten 1993. Innan dess tillhörde sexåringarna daghem eller deltidsgrupper. Daghem var det som idag heter förskola och där barnen vistades medan föräldrarna arbetade eller studerade. Deltidsgrupp innebar att sexåringarna fick gå tre timmar om dagen i den verksamhet som i folkmun kallades "lekis". Tidigare forskning visar att lek och lärande är oskiljaktiga i barns utveckling eftersom barn erhåller en mängd olika kunskaper genom leken. Genom leken får barnet möta andras perspektiv och i och med detta utvecklar de en förståelse för andra barns olikheter. I denna undersökning har syftet varit att undersöka förskollärarnas förhållningssätt till sexåringarnas fria lek i förskoleklass. Får den fria leken lika mycket utrymme idag som när sexåringarna gick på daghem? Den metod som använts för att få fram resultatet utgick från en kvalitativ undersökning där intervjuer med fem pedagoger genomfördes. Informanterna har även redogjort för deras förhållningssätt gentemot den fria leken idag och hur de förhöll sig till den fria leken innan sexåringarna kom in i skolans lokaler. Studien grundar sig på Knutsdotter Olofssons teorier om lek. Den viktigaste synen Knutsdotter Olofsson har är att leken ses som frivillig, spontan och lustfylld. Det finns inga begränsningar vad barn kan lära sig genom lek, i leken bearbetar barnen vad de är med om i verkligheten och får då genom leken insikt om de känslor som de kommer i kontakt med vid olika vardagliga händelser. Genom att leka rollekar får barnen en ökad social kompetens. Resultatet visar att alla informanter var eniga om att sexåringarna har, sedan inträdet i skolans lokaler 1993, fått mindre utrymme för den fria leken samt att verksamheten innehåller flera lärarledda aktiviteter.

Syftet med examensarbetet har varit att undersöka hur lärare i förskolan ser på professionalism och hur det återspeglas i arbetet. Syftet var även att öka förståelsen för den professionella förskollärarens betydelse för förskolans verksamhet. Undersökningen byggs på observationer och intervjuer som jämför förskollärarnas handlande gentemot deras uttryckta tankar kring professionalism. Undersökningen är genomförd på en förskola där två olika avdelningar var medverkande. Studien baseras på förskollärarnas individuella roll därför var inte antalet förskolor avgörande för att kunna besvara forskningsfrågorna i undersökningen. I resultatet framkom det att förskollärarna var medvetna om sitt pedagogiska ansvar för förskolans verksamhet och att det framgår av deras praktiska handlande. Förskollärarna hade dock svårt att sätta ord på vad de faktiskt gör i sitt arbete tillsammans med barnen. Genom litteratur och observationer har förståelsen ökat för att varje område i förskolans verksamhet har betydelse för förskollärarens professionalism och att förskollärarens kompetens är avgörande för att förskolans verksamhet utvecklas.

Matematik används dagligen i nästan alla sammanhang. Den finns överallt omkring oss, ibland medvetet och andra gånger omedvetet. Barn möter redan i tidig ålder matematiken i olika sammanhang och så tidigt som i skolåldern har de med sig ett ”bagage” med olika erfarenheter av ämnet. I förskolans verksamhet har förskolläraren möjlighet att vägleda barnet genom matematikens värld så att barnets bagage kommer att innehålla så positiva erfarenheter av ämnet som möjligt. Denna studie handlar om hur förskollärare tänker om ämnet matematik i förskolans verksamhet. Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare arbetar med matematik, om detta sker omedvetet eller medvetet? En bakomliggande tanke med undersökningen är att även få vetskap om hur pedagoger skulle kunna arbeta med matematik i förskolan så att barnen får en bra erfarenhet av matematik att ta med sig upp i de högre skolåren. I genomförandet av undersökningen så har sex förskollärare som samtliga är yrkesverksamma inom förskolan intervjuats. För att få ett bredare perspektiv om hur förskollärare tänker om ämnet matematik inom förskolan så har intervjuerna genomförts med förskollärare som arbetar på olika avdelningar samt i vissa fall på olika förskolor. Resultatet av undersökningen visar att förskollärarna i studien anser att det är viktigt att barn får uppleva ämnet matematik i förskolans verksamhet. Samtliga förskollärare anser att matematiken ständigt finns naturligt i barns vardag men det som skiljer förskollärarna åt är om de arbetar medvetet för att i undervisningen lyfta fram och synliggöra matematiken för barnen i förskolans verksamhet. En slutsats som kan framhållas med arbetet är att förskolläraren bör vara medveten om sitt eget förhållningssätt till ämnet matematik för att ge barn en grund med positiva erfarenheter och upplevelser av ämnet.

Studien bygger på en livsberättelse berättad av en verksam förskollärare. Där förskolläraren berättar om sin uppväxt, utbildning, arbetssituation samt sin syn på sitt valda yrke, arbetslaget samt beskrivningen av vad hon anser är en professionell förskollärares beteende. Förskollärarens styrdokument är Skollagen samt läroplan för förskolan (Lpfö 98). Där fastställs det att alla barn skall erbjudas kommunal förskoleverksamhet. Förskolläraren skall genom pedagogiska metoder ge barnen omvårdnad och fostran. Demokratiska värderingar skall vara grundläggande i förskoleverksamheten. Varje barn skall ses som en unik individ och dess förmågor samt behov skall vara det centrala. Det för att kunna gynna barnets utveckling i positiv riktning. Om detta skall vara genomförbart krävs att förskolläraren ständigt strävar efter att utvecklas i sin yrkesroll samt att utnyttja sin kreativitet och pedagogiska förmåga. Förskollärarens yrke består således av flertalet göromål såväl praktiska som pedagogiska. Arbetslaget skall användas som ett forum för reflektion, diskussion och yrkesutveckling. Ett fungerande arbetslag medför ett gott arbetsklimat som även avspeglas positivt till barnen i verksamheten samt dess vårdnadshavare. Genom livsberättelsen framkommer det att den aktuella förskolläraren sedan unga år haft stort intresse av barn. Yrkesrollen är något som ständigt bearbetas och utveckling är något som prioriteras. Att förhålla sig professionell inom yrkets ramar blir mycket konkret i samtal med vårdnadshavare och i kontakten med barnen inom verksamheten. Arbetslaget har stor betydelse som källa till inspiration och som stöd. Det som prioriteras och värdesätts extra mycket är förmågan att hjälpa barnen till att tolka samt uttrycka sina känslor och tankar. / The essay is based upon a life story told by a practising preschool teacher where the teacher tells about her upbringing, education, the views on the current work situation and the chosen job, also there's an explanation of professional preschool teachers behaviour. The preschool teachers govern document is The Education Act and a curriculum for the Swedish preschool where it is settled that all children shall be offered municipal access. The preschool teacher should through pedagogical methods bring up and care for the child and democratic values should be the basis of the preschool activity. Each child should be seen as a unique individual whose ability and needs shall be central for enhancing the positive direction for the development. To make this possible the teacher needs to constantly strive to develop her role as a teacher and be able t use the creativeness and pedagogical abilities that comes with it. The job of a teacher is therefore both practical and pedagogical. The work group shall be used a forum for reflection, discussion and development. A well function work group brings a good working climate which then positively reflects through the children and their parents or carers. The life story reveals that this preschool teacher has had a growing interest for children since she was young. The occupational is always in progress and development is something which is a priority. To be able to remain professional within the frames of the work becomes concrete through talks with parents or carers and through the contact with the children within the activity. The work group has a major importance for inspiration and support. What is extra prioritised and valued is the ability to help the children to be bale to interpret their own feelings and thoughts.

Vår avsikt med denna studie var att undersöka förskollärares syn på flerspråkiga barns språkutveckling. Vi har även velat belysa vilka aspekter som förskollärare lyfter fram som viktiga för att utveckla modersmålet samt andraspråket hos barnen. Detta är en kvalitativ studie innehållande semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna är gjorda med tio stycken förskollärare arbetandes på tre olika mångkulturella förskolor. Intervjuresultaten är ställda mot litteraturen men även självbärande då det har visat sig vara svårt att finna litteratur som framhäver hur modersmålsutveckling i förskolan främjas på bästa sätt. Resultatet av intervjuerna visar att modersmålsutvecklingen i förskolans pedagogiska verksamhet varierar från obefintlig till befintlig. Även synen på andraspråksutvecklingen varierade i samma grad. Samtliga av respondenterna var eniga om att det krävs förbättring i förskolans verksamhet vad gällande flerspråksutveckling.

Vi har valt att, i vår kvalitativt inriktade studie, studera hur förskollärare upplever att de bemöter barn i socioemotionella svårigheter. Studien omfattar 30 förskollärare i södra Sverige. Vetenskapsteoretiska ansatser i studien är fenomenologi samt hermeneutik, vilket innebär att studien baseras på förskollärares egna uppfattningar gällande deras bemötande av barn i socioemotionella svårigheter. Vi har använt oss av enkäter med öppna frågor, eftersom förskolläraren själv skulle ha möjlighet att, med egna ord, berätta om sina uppfattningar samt erfarenheter kring barn i socioemotionella svårigheter. Att barn i förskolan har olika behov och förutsättningar, samt ibland även olika sociala och emotionella svårigheter, kan av pedagoger upplevas som ett svårhanterligt men väldigt viktigt samt grundläggande område, att föra diskussioner kring. Flertalet yrkesverksamma pedagoger som vi har fört diskussioner med, menar att det är en annan stress i dagens verksamheter inom förskolan i jämförelse med för ett par år sedan, gällande de uppgifter som ska hinnas med. De här uppgifterna innefattar bland annat det uppdrag som handlar om en förskola för alla barn, oavsett förutsättningar och behov. Resultatet i studien visar att förskollärares uppfattning kring barn i socioemotionella svårigheter skulle kunna definieras som att barnet har brister i kommunikation och samspel. Barn i socioemotionella svårigheter kan upplevas, av förskollärare, som dels barn med utåtagerande beteende men även barn som är inåtvända. Att vara en närvarande pedagog, vara lyhörd inför barnets behov, vara tydlig men även kärleksfull är flertalet förskollärares uppfattning av hur det egna bemötandet av barn i förskolans verksamhet ser ut, både barn i socioemotionella svårigheter samt övriga barn. Att ligga steget före i verksamheten för att på bästa sätt kunna möta barnet i socioemotionella svårigheter, är en aspekt som förskollärare uppfattar som mycket viktig. Resultatet visar vidare på att förskollärare till viss del i sitt bemötande särskiljer barn i socioemotionella svårigheter i förhållande till övriga barn i barngruppen. Flertalet förskollärare uppger även att faktorer såsom stress, stora barngrupper samt minskad personaltäthet påverkar valet av bemötande.