Bakgrund: I bakgrunden redogör vi för hur vi ser på barns tidiga språkutveckling och olika aspekter av den. Vi beskriver också hur vi förstår begreppet ”musik”, att musik alltid funnits och att barn redan i fosterstadiet är musikaliska samt varför musik kan användas som ett verktyg för att stimulera barns språkutveckling. Genom tidigare forskning visas att musik kan utveckla barns fonologiska medvetenhet och generella användande av språket.Syfte: Syftet med vår undersökning är att, med hjälp av en verksamhetsförlagd studie, undersöka hur förskollärare resonerar kring sin användning av musik som pedagogiskt verktyg för att stimulera barns språkutveckling i förskolan.Metod: För att besvara studiens syfte har vi använt oss av kvalitativa intervjuer. Fem verksamma förskollärare har medverkat i studien.Resultat: Resultatet av vår studie visar att musik används flitigt i förskolorna men oftast utan något särskilt mål och syfte relaterat till språkutveckling. Förskollärarna anser dock att musik kan vara ett bra verktyg för språkutveckling. De två viktigaste faktorerna för att förskollärare ska använda sig av musik som språkutvecklande verktyg för barnen är deras intresse och kunskap. / Program: Lärarutbildningen

SammanfattningBakgrundHögläsning har förekommit mellan den vuxna och det lilla barnet i flera hundra år. Förskolan har haft högläsning som företeelse under en lång tid men det är på senare tid som forskning har visat högläsningens betydande roll för barns utveckling. Forskning visar också att samspel har en betydande roll för barns utveckling och högläsning möjliggör detta. Genom högläsning kan människor utbyta tankar och erfarenheter om det lästa. Förskolan utgör en viktig roll för högläsningen då det förekommer allt mindre i hemmen.SyfteStudien syftar till att undersöka förekomsten av högläsning och vilka motiv som finns bakom detta i förskolan.MetodMed hjälp av kvalitativ metod intervjuades sex verksamma förskollärare på en förskola. Öppna intervjufrågor användes och frågorna delades upp under två huvudrubriker. En pilotstudie gjordes och missivbrev skickades ut för att öka tillförlitligheten i studien. Svaren på intervjufrågorna har bearbetats och analyserats i relation till bakgrunden i arbetet.ResultatPedagogernas avsikter med högläsning visade sig vara för att varva ner efter maten och få en lugn och mysig stund tillsammans med barnen. Barnens intresse och behov styrde många gånger de tillfällen då det förekom högläsning under dagen. De hade även en del andra tankar kring högläsning såsom att det utvecklar ett flertal olika dimensioner hos barnen. Under intervjuerna framkom det att förskollärarnas kunskaper om högläsning inte styrde användandet i verksamheten. / Program: Lärarutbildningen

BAKGRUND: Inledningsvis ges läsaren en introduktion genom en återblick i hur pedagoger förri tiden såg på rörelsens betydelse för barns utveckling. Detta följs av en kortsammanfattning om förskolans utveckling i Sverige. Efter det beskrivs tidigareforskning om barns utveckling inom motorik, språk och självkänsla samt vadforskningen säger om rörelselekens betydelse. Därefter kommer en beskrivning avnyare forskning om pedagogers uppfattningar kring rörelsens betydelse.Avslutningsvis beskriver vi rörelsens betydelse för barns hälsa.SYFTE: Vårt syfte är att undersöka nio förskollärares uppfattningar om den organiseraderörelselekens betydelse för barns utveckling. För att utföra denna undersökningvill vi även ta reda på hur dessa förskollärare arbetar med rörelselek och vad depraktiskt gör under de stunderna.METOD: Metoden som vi valt är en kvalitativ metod med inspiration av fenomenografi. Istudien har nio pedagoger intervjuats om deras uppfattningar kring vårt syfte.RESULTAT: Resultatet av vår studie visar att samtliga pedagoger som vi har intervjuat visar enpositiv inställning till rörelse i förskolan. Alla pedagoger rapporterar att de arbetaraktivt med att stimulera barns utveckling genom att använda sig utav rörelselek.Många berättar att de med hjälp utav rörelseleken kan upptäcka brister i barnsmotorik och försöker arbeta bort dessa brister hos barnen genom rörelselek. Fleraav pedagogerna beskriver sin syn på olika kopplingar mellan motorik och lärande,de menar att rörelsen har betydelse bland annat för barns koncentration,självkänsla, sociala samspel och språkutveckling. / Uppsatsnivå: C

Syftet med denna studie är att synliggöra hur fyra förskolechefer samt fyra förskollärare uppfattar undervisning i relation till förskolans verksamhet. Som metod i denna studie, används kvalitativa intervjuer. Resultatet visar att förskolecheferna definierar att undervisning kan ske både spontant och utifrån målstyrda processer medan förskollärarna anser att undervisning enbart kan ske utifrån målstyrda processer. Slutsatsen av denna studie visar att undervisningsbegreppet behövs bearbetas och arbetas med systematisk inför implementeringen av den nya läroplanen.

Syftet med vår studie är att undersöka hur begreppet inkludering kan förstås i förskoleverksamheten. Vi vill studera förskollärares och rektorers uppfattningar i samband med inkludering av barn i behov av särskilt stöd samt vad deras roll kan innebära. Inkluderingens innebörd i förskola och skola har blivit omtalat i bland annat media, vilket framgår i studiens bakgrund. Vi har genomfört en kvalitativ intervjustudie med utgångspunkt i två delstudier som undersöker förskollärare respektive rektorer i förskolan samt deras uppfattningar och roll i förhållande till inkluderingsarbetet. För att analysera och diskutera resultatet av vår intervjustudie har vi utgått ifrån ett pragmatiskt perspektiv samt de centrala begreppen som finns inom denna teori, bland annat demokrati, inquiry och growth. Resultatet visade att både rektorer och förskollärare generellt har en positiv inställning till inkludering av barn i behov av särskilt stöd. Respondenterna uppmärksammade deras respektive roller i samband med detta vilket indikerade att rektorerna ansvarar för att ge de förutsättningar som behövs medan förskollärarna är ansvarig för att verkställa inkluderingsarbetet. I samband med inkluderingsarbetet uppmärksammades både möjligheter och hinder, men överlag visade alla respondenter i studien att de var villiga att anpassa verksamheten efter barnens behov och utifrån de förutsättningar som finns att tillgå. Genom studien benämns några grundläggande aspekter regelbundet bland respondenterna, vilka skulle kunna ses som inkluderingens pusselbitar: kunskap, lyhördhet, kommunikation, stöttning, organisation och samspel mellan alla berörda parter. Dessa pusselbitar var sådana som både rektorer och förskollärare ansåg vara avgörande för att inkluderingsarbetet ska fungera och för att fokus alltid ska ligga på barnets bästa.

Syftet med denna studie är att utifrån ett didaktiskt perspektiv synliggöra förskollärares kunskaper om begreppet integritet samt deras pedagogiska förkunskaper om hur barn medvetandegörs om rätten till såväl kroppslig som personlig integritet i anledning av implementering av den reviderade läroplanen som träder i kraft 2019. Detta studerades genom kvalitativa semistrukturerade telefonintervjuer med två förskollärare i Stockholm. Resultatet visade att lärarna har en liknande bild av vad personlig integritet är, vilket är rätt till sina känslor och tankar och att få dessa respekterade av andra. Kroppslig integritet tolkas på olika sätt; som rätten till sin kropp eller ett sätt att hävda sin personliga integritet. Förskollärarna delar bilden av att arbetet med integritet metodiskt har mycket att göra med kommunikation, både mellan vuxna och barn men också mellan barnen. Lyhördhet för barnens signaler och stöttning i barnens interaktioner upplevdes vara viktigt. Förskollärarna i studien upplevde också att det behövs informationsinsatser i samband med införandet av den reviderade läroplanen för att hjälpa pedagoger att definiera vad integritet är.

Detta arbete belyser förskollärarens hantering av konflikter i förskolan. Syftet med arbetet är att öka kunskapen om hur förskollärare kan arbeta med detta i förskolan. För att undersöka detta valde vi två frågeställningar: Hur arbetar förskollärare förebyggande med konflikter? Och vilka konfliktstrategier använder förskollärare i konflikter med barn och mellan barn?

Denna studie hade i syfte att undersöka hur förskollärare beskriver och arbetar kring hållbar utveckling utifrån förskolans läroplan samt hur de förhåller sig till barns delaktighet i hållbarhetsfrågor i förskolan. Studien utgick ifrån en kvalitativ metod där åtta verksamma förskollärare deltog i semi-strukturerade intervjuer. Resultatet av denna studie visar att förskollärarna har förståelse för begreppet hållbar utveckling och hur de arbetar kring det utifrån de underliggande begreppen som används i förskolans nuvarande styrdokument Lpfö 98/16 (Skolverket, 2016). Avslutningsvis visar denna studie på att arbetet med hållbar utveckling i förskolan är på god väg men bör utvecklas vidare i synnerhet med fortsatt forskning och kompetensutveckling.

Syftet med denna studie är att undersöka huruvida pedagoger tillför en rik social språkmiljö för barnen i barns egeninitierade aktiviteter inomhus. Studien kommer fokusera på den verbala aspekten utav den sociala språkmiljön.   Studien har genomförts genom observationer under barns egeninitierade aktiviteter inomhus, där pedagogernas samtal med barnen har varit i fokus. Studien tar sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet, som utgår ifrån att människans utvecklas när den kommunicerar med andra kulturella varelser, och där lärare och vuxnas handlingar är centrala för språkutvecklingen. Studiens resultat visar på att pedagoger samtal med barnen i deras egeninitierade aktiviteter inomhus har rum för utveckling. Pedagogernas försök till samtal med barnen skedde ofta genom stängda frågor, som i stor utsträckning inte bidrar till språkutveckling hos barn. Samtalen mellan barn och pedagoger kom sällan igång, då pedagogerna ställde vuxenfrågor som inte intresserade barnen.

Syftet med denna studie var att utifrån en fenomenologisk ansats undersöka förskollärarnasupplevelse av undervisning i förskolan samt ta reda på vilka kännetecken som står bakomförskollärarnas egna berättelser. Studiens teoretiska ramverk utgörs av forskning kring undervisning iförskolan, förskolans didaktiska perspektiv samt olika definitioner av begreppet undervisning iförskolan. Studien bygger på en kvalitativ forskningsmetod där kvalitativa intervjuer använts för attsamla in empiri. Bearbetning av intervjusvaren har gjorts med hjälp av en fenomenologiskanalysmetod. Resultatet visar att essensen bakom förskollärarnas berättelser består av trekonstituenter: medvetenhet, interaktion samt spontanitet. Studiens slutsats visar att förskollärarna hartagit till sig begreppet undervisning och applicerar det på olika innehåll under hela dagen i förskolansutbildning. / <p>Godkännande datum: 2019-06-07</p>