Bakgrund: Sverige har blivit ett mångkulturellt land och förskollärare behöver vidareutveckla sina kunskaper om olika sätt att stimulera barn med annat modersmål och deras utveckling av det svenska språket, för att göra de delaktiga i förskolan. De flesta som arbetar i förskola kommer i kontakt med barn med ett annat modersmål, då en fjärdedel av alla barn i förskolan har ett annat modersmål. Av denna anledning är det intressant att undersöka hur förskollärare beskriver sin betydelse och arbetssätt för utveckling av barnens svenska som andraspråk i sin praktik som en del av förskolans förväntade uppdrag. Syfte: Syftet med denna studie är att belysa hur förskollärare beskriver och talar om deras betydelse för barns språkutveckling, mer precist för barn med svenska som andraspråk och hur de organiserar olika aktiviteter för utvecklingen av deras ordförråd i relation till ett sociokulturellt perspektiv. Metod: Kvalitativa intervjuer med tio verksamma förskollärare från tre olika förskolor. Resultat: Studiens resultat visar att pedagogerna varken organiserar eller planerar för ordförrådsutveckling utan att de berättar att de arbetar utifrån ett erfarenhetsbaserat ”grundtänk” framförallt i spontana situationer. De talar om att de sätter ord på alla handlingar, ”matar” barnen med ord och konkretiserar föremål för att ge orden en mening. Resultatet visar inte att barnen uppmuntras till att själva använda orden eller producera språk, inte heller korrigeras barnens svenska språkanvändning utifrån pedagogernas utsagor. Det finns en allmän förhoppning om att barnen når en förståelse genom att pedagogerna huvudsakligen talar till dem – med andra ord är den beskrivna kommunikationen i de aktuella barngrupperna envägsriktad. Pedagogerna betonar ordförrådsutvecklingen, lyssnandet och tiden som avgörande faktorer för språkutvecklingen samtidigt som det största dilemmat utgörs av den språkliga osäkerheten samt avsaknaden av bekräftelsen från barnen att de förstått innehållet.

Den här studien syftar till att undersöka förskollärares erfarenheter om högläsning med hjälp av digitala verktyg. Samt hur förskollärare kan arbeta med dessa områden i förskolans verksamhet. Studiens syfte har följande frågeställningar: Hur beskriver förskollärarna sina erfarenheter om högläsning? Hur beskriver förskollärarna sina erfarenheter om digitalisering? Hur beskriver förskollärarna sina erfarenheter av att använda högläsning med hjälp av digitala verktyg? Studien är genomförd med hjälp av kvalitativa intervjuer. Studiens empiri har samlats in genom intervjuer med sex stycken legitimerade förskollärare och därefter analyserats utifrån tematisk analys. Studiens teoretiska bakgrund är sociokulturellt perspektiv. Studiens resultat visar att förskollärare behöver vidareutveckla sin kompetens om digitalisering. Förskollärare behöver lägga mer tid på högläsning med den traditionella boken, för att skapa ett intresse hos barnen. Men att den traditionella boken och digitalisering ska komplettera varandra, inte utesluta varandra i samband med högläsning.

Studiens syfte var att beskriva hur förskollärare ser att deras empati kan komma till uttryck i samverkan med vårdnadshavare. Frågeställningarna löd: Hur beskriver förskollärare ett empatiskt förhållningssätt i mötet med vårdnadshavare,samt vilken betydelse tillskriver förskollärarna empatin i samverkan med vårdnadshavare? Resultatet bygger på en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Urvalet bestod av åtta förskollärare från fem olika förskolor. Via en tematisk analys fastställdes fem teman som avspeglade de svar som framkom. Resultatet visade att förskollärarna såg att empatin tog sig i uttryck genom ett empatiskt förhållningssätt innehållande lyssnande, perspektivtagande och förståelse. Förhållningssättet kännetecknades av en balanserad empatisk förmåga som gav upphov till personliga relationer med barnets bästa i centrum, innefattande tillit samt tydlig ansvarsfördelning. Empatins betydelse i samverkan med vårdnadshavare synliggjordes därmed. Resultatet visade även hur hinder för empati kan uppstå när det saknas förutsättningar i verksamheten för att agera empatiskt.

<p>Syftet med examensarbetet har varit att undersöka hur lärare i förskolan ser på professionalism och hur det återspeglas i arbetet. Syftet var även att öka förståelsen för den professionella förskollärarens betydelse för förskolans verksamhet. Undersökningen byggs på observationer och intervjuer som jämför förskollärarnas handlande gentemot deras uttryckta tankar kring professionalism. Undersökningen är genomförd på en förskola där två olika avdelningar var medverkande. Studien baseras på förskollärarnas individuella roll därför var inte antalet förskolor avgörande för att kunna besvara forskningsfrågorna i undersökningen. I resultatet framkom det att förskollärarna var medvetna om sitt pedagogiska ansvar för förskolans verksamhet och att det framgår av deras praktiska handlande. Förskollärarna hade dock svårt att sätta ord på vad de faktiskt gör i sitt arbete tillsammans med barnen. Genom litteratur och observationer har förståelsen ökat för att varje område i förskolans verksamhet har betydelse för förskollärarens professionalism och att förskollärarens kompetens är avgörande för att förskolans verksamhet utvecklas.</p>

<p>Vår avsikt med denna studie var att undersöka förskollärares syn på flerspråkiga barns språkutveckling. Vi har även velat belysa vilka aspekter som förskollärare lyfter fram som viktiga för att utveckla modersmålet samt andraspråket hos barnen. Detta är en kvalitativ studie innehållande semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna är gjorda med tio stycken förskollärare arbetandes på tre olika mångkulturella förskolor. Intervjuresultaten är ställda mot litteraturen men även självbärande då det har visat sig vara svårt att finna litteratur som framhäver hur modersmålsutveckling i förskolan främjas på bästa sätt. Resultatet av intervjuerna visar att modersmålsutvecklingen i förskolans pedagogiska verksamhet varierar från obefintlig till befintlig. Även synen på andraspråksutvecklingen varierade i samma grad. Samtliga av respondenterna var eniga om att det krävs förbättring i förskolans verksamhet vad gällande flerspråksutveckling.</p>

<p>I förskolan skall all personal jobba utifrån rådande styrdokument. För förskolan gäller Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, (se bilaga1). Den inledande delen i läroplanen för förskolan tar upp värdegrundsarbetet. Syftet med min studie var att undersöka hur förskollärarna och barnskötarna på två avdelningar planerade och jobbade med värdegrunden i förskolans verksamhet samt vilken kunskap de har kring vad som står om värdegrunden i läroplanen (Lpfö 98). I min undersökning har jag gjort intervjuer med fyra förskollärare och tre barnskötare på två olika avdelningar, jag har också gjort observationer på dessa avdelningar med två barngrupper på vardera 18 barn. Resultatet visar att förskollärarna är mer insatta i vad som står om värdegrunden i läroplanen för förskolan än vad barnskötarna är. En viss skillnad märks också mellan avdelningarna i hur insatt pedagogerna är och hur de jobbar.</p><p>Det som är gemensamt mellan de två avdelningarna är att de tänkt jobba med en värdegrundssaga men de har inte hunnit komma igång med arbetet än. Det som skiljer är att en avdelning har ett tänkande att jobba kring de olika till exempel respekt och hänsyn medans den andra avdelningen har tänkandet kring att jobba med jämställdhet.</p>

<p>Barn som far illa är något som många inte vill se eller höra talas om och i tidigare forskning kan ses att yrkesverksamma inte alltid anmäler till socialtjänsten redan vid misstanke att ett barn far illa trots deras anmälningsskyldighet. Syftet med studien var att få en ökad förståelse för förskollärares förhållande till lagen om anmälningsskyldighet. För att uppnå studiens syfte användes den kvalitativa metoden där fyra förskollärare intervjuades. Resultatet analyserades sedan mot lagrum och tidigare forskning. Förskollärarna i studien kände till sin skyldighet att anmäla, men de fanns flera skäl till att de inte anmälde redan vid misstanke. Det starkaste skälet var att de ville ha något att gå på, bevis. Allmänna regler för hur en anmälan skulle gå till fanns inte, då förskolorna arbetade olika. Samverkan med socialtjänsten existerade inte mer än vid en anmälan, men samtliga önskade ett samarbete.</p>

<p>Matematik används dagligen i nästan alla sammanhang. Den finns överallt omkring oss, ibland medvetet och andra gånger omedvetet. Barn möter redan i tidig ålder matematiken i olika sammanhang och så tidigt som i skolåldern har de med sig ett ”bagage” med olika</p><p>erfarenheter av ämnet. I förskolans verksamhet har förskolläraren möjlighet att vägleda barnet genom matematikens värld så att barnets bagage kommer att innehålla så positiva erfarenheter av ämnet som möjligt.</p><p>Denna studie handlar om hur förskollärare tänker om ämnet matematik i förskolans verksamhet. Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare arbetar med matematik, om detta sker omedvetet eller medvetet? En bakomliggande tanke med undersökningen är att</p><p>även få vetskap om hur pedagoger skulle kunna arbeta med matematik i förskolan så att barnen får en bra erfarenhet av matematik att ta med sig upp i de högre skolåren.</p><p>I genomförandet av undersökningen så har sex förskollärare som samtliga är yrkesverksamma inom förskolan intervjuats. För att få ett bredare perspektiv om hur förskollärare tänker om ämnet matematik inom förskolan så har intervjuerna genomförts med förskollärare som</p><p>arbetar på olika avdelningar samt i vissa fall på olika förskolor.</p><p>Resultatet av undersökningen visar att förskollärarna i studien anser att det är viktigt att barn får uppleva ämnet matematik i förskolans verksamhet. Samtliga förskollärare anser att matematiken ständigt finns naturligt i barns vardag men det som skiljer förskollärarna åt är om de arbetar medvetet för att i undervisningen lyfta fram och synliggöra matematiken för barnen i förskolans verksamhet.</p><p>En slutsats som kan framhållas med arbetet är att förskolläraren bör vara medveten om sitt eget förhållningssätt till ämnet matematik för att ge barn en grund med positiva erfarenheter och upplevelser av ämnet.</p>

<p>Syftet med examensarbetet var att ta reda på hur lärare i förskola/förskoleklass arbetar med matematik och att utveckla samt testa arbetsmaterial som bidrar till barns matematikinlärning på ett lekfullt sätt. Ett av resultaten blev Mattegymnastik som är ett kompendium med rörelselekar och lärarhandledningar där lekarnas matematiska innehåll synliggörs. Enkätundersökningen gav svar om förskollärarens medvetna sätt att arbeta med matematik och utvärderade arbetsmaterialet. Den visade att pedagogerna i arbete med matematik använde varierande strategier, som uppmanade och engagerade barnen. Matematikinriktade rörelselekar uppfattades av lärarna som tillfällen i förskolans vardag som bidrog till barnens kunskaper i ämnet.</p>

<p>Studien bygger på en livsberättelse berättad av en verksam förskollärare. Där förskolläraren berättar om sin uppväxt, utbildning, arbetssituation samt sin syn på sitt valda yrke, arbetslaget samt beskrivningen av vad hon anser är en professionell förskollärares beteende.</p><p>Förskollärarens styrdokument är Skollagen samt läroplan för förskolan (Lpfö 98). Där fastställs det att alla barn skall erbjudas kommunal förskoleverksamhet. Förskolläraren skall genom pedagogiska metoder ge barnen omvårdnad och fostran. Demokratiska värderingar skall vara grundläggande i förskoleverksamheten. Varje barn skall ses som en unik individ och dess förmågor samt behov skall vara det centrala. Det för att kunna gynna barnets utveckling i positiv riktning. Om detta skall vara genomförbart krävs att förskolläraren ständigt strävar efter att utvecklas i sin yrkesroll samt att utnyttja sin kreativitet och pedagogiska förmåga. Förskollärarens yrke består således av flertalet göromål såväl praktiska som pedagogiska. Arbetslaget skall användas som ett forum för reflektion, diskussion och yrkesutveckling. Ett fungerande arbetslag medför ett gott arbetsklimat som även avspeglas positivt till barnen i verksamheten samt dess vårdnadshavare.</p><p>Genom livsberättelsen framkommer det att den aktuella förskolläraren sedan unga år haft stort intresse av barn. Yrkesrollen är något som ständigt bearbetas och utveckling är något som prioriteras. Att förhålla sig professionell inom yrkets ramar blir mycket konkret i samtal med vårdnadshavare och i kontakten med barnen inom verksamheten. Arbetslaget har stor betydelse som källa till inspiration och som stöd. Det som prioriteras och värdesätts extra mycket är förmågan att hjälpa barnen till att tolka samt uttrycka sina känslor och tankar.</p> / <p>The essay is based upon a life story told by a practising preschool teacher where the teacher tells about her upbringing, education, the views on the current work situation and the chosen job, also there's an explanation of professional preschool teachers behaviour. The preschool teachers govern document is The Education Act and a curriculum for the Swedish preschool where it is settled that all children shall be offered municipal access. The preschool teacher should through pedagogical methods bring up and care for the child and democratic values should be the basis of the preschool activity.</p><p>Each child should be seen as a unique individual whose ability and needs shall be central for enhancing the positive direction for the development. To make this possible the teacher needs to constantly strive to develop her role as a teacher and be able t use the creativeness and pedagogical abilities that comes with it. The job of a teacher is therefore both practical and pedagogical. The work group shall be used a forum for reflection, discussion and development. A well function work group brings a good working climate which then positively reflects through the children and their parents or carers.</p><p>The life story reveals that this preschool teacher has had a growing interest for children since she was young. The occupational is always in progress and development is something which is a priority. To be able to remain professional within the frames of the work becomes concrete through talks with parents or carers and through the contact with the children within the activity. The work group has a major importance for inspiration and support. What is extra prioritised and valued is the ability to help the children to be bale to interpret their own feelings and thoughts.</p>