Utifrån vår B-uppsats vi skrev våren 2010 och den verksamhetsförlagda utbildningen vi fått under våra studier, har vi uppmärksammat en variation på tillgången av det bildskapande materialet ute på de berörda förskolorna. Hur materialet är presenterat kan skilja sig genom att materialet står i barnens höjd, på öppna hyllor eller bakom låsta dörrar. Syftet med studien är att beskriva relationen mellan fyra förskollärares syn på bildskapande (deras tankar) och den verksamhet som bedrivs (deras handlingar) med barn i åldrarna ett till tre år. Vi avser att jämföra relationen mellan respektive pedagogs uttryck och inte pedagogerna emellan. Vi valde att genomföra kvalitativa intervjuer och observationer i den bildskapande aktiviteten. Detta för att förstå relationen mellan pedagogernas uttalade tankar och genomförda handlingar i och om bildskapandet. Det råder inget tvivel om att det finns skillnader mellan pedagogernas uttalade tankar och genomförda handlingar utifrån det material vi samlat. Bland annat synliggörs detta i materialets tillgänglighet och pedagogernas delaktighet i den bildskapande aktiviteten.

Kränkande behandling är ett utbrett problem både i förskolan och i samhället som stort och det finns en mycket begränsad mängd forskning kring kränkande behandling i förskolan. I Skollagen (SFS 2010:800) finns tydligt fastslaget att arbete mot och förebyggande av kränkande behandling ska genomföras redan i förskolan men trots detta ter det sig som att det finns en förvirring bland förskollärare rörande vad kränkande behandling är. Syftet med denna undersökning är att utreda vilka uppfattningar förskollärare har om begreppet kränkande behandling och hur de uppfattar att kränkande behandling kan yttra sig. Kvalitativa intervjuer med tre förskollärare på tre olika förskolor inom en kommun har använts som metod för att nå undersökningens syftet, varefter jämförelse gjorts med Skollagen (SFS 2010:800). Resultatet visar att det finns behov av ytterligare kunskap hos förskollärare kring kränkande behandling. Det finns stora skillnader mellan vad olika förskollärare anser är kränkande behandling men den form som främst framkommer i intervjuerna är kränkande behandling mellan barn. Kränkande behandling blir dock ofta jämställt med grövre kränkande behandlingar som mobbning och utfrysning då det direkta begreppet kränkande behandling yttras i intervjuerna. Tydligt är dock att förskollärare menar att huruvida kränkande behandling begåtts avgörs av individen.

<p>Det övergripande syftet med denna studie har varit att undersöka och beskriva vilka nya kunskaper och tankemönster barnskötare under utbildning till lärare med inriktning mot förskola/förskoleklass uppfattar att de utvecklar under studietiden och hur dessa förskjutningar tar sig uttryck. Jag har också undersökt om barnskötarnas uppfattningar om likheter/skillnader mellan förskolans båda yrkeskategorier, barnskötare och förskollärare, förändras under utbildningstiden och i vilka termer detta beskrivs.</p><p>Studiens teoretiska referensram består av begreppen kvalitet, kunskap och kompetens. Jag har granskat offentliga dokument avseende vad som eftersträvats av kvalitet och kompetens hos personalen i förskolan från 70-talet fram till idag och det är dessa kvaliteter som studiens resultat sedan speglas emot.</p><p>Undersökningen utgår ifrån en kvalitativ forskningsstrategi med en hermeneutisk forskningsansats. Ambitionen har varit att förstå och söka mening och innebörd i enskilda människors uppfattningar snarare än att förklara. För att få svar på mina frågeställningar har olika datainsamlingsmetoder använts; enkätundersökning, tolkning av texter samt fokusgruppintervjuer.</p><p>Barnskötarna i denna studie menar att de under utbildningen har fått en ökad helhetssyn på sitt arbete, bland annat har synen på kunskap och lärande samt synen på omsorg och pedagogik förändrats. Utbildningen har lett till ökad reflektion över de didaktiska frågorna vad, hur och varför något som i sin tur påverkar de handlingar man utför. Den tysta kunskapen, förtrogenheten, kan nu verbaliseras vilket har medfört ökad aktivitet och delaktighet i pedagogiska diskussioner på arbetsplatsen. Nya kunskaper har också lett till ett mer demokratiskt arbetssätt och en förändrad vuxenroll vilket sammantaget innebär att barnskötarna i denna studie menar att utbildning gör skillnad.</p>

<p>Förskolans läroplan framhåller att verksamheten ska planeras utifrån de mål som finns i läroplanen. Hur målen bäst arbetas mot är upp till de verksamma pedagogerna att avgöra. Därför är syftet med vårt arbete att belysa några förskollärares förhållningssätt till planeringsarbete. Men även att uppmärksamma planeringsarbetet och skapa en diskussion kring hur planeringsarbetet kan utvecklas.Undersökningen har gjorts med den kvalitativa metoden och åtta förskollärare har intervjuats på fyra olika förskolor.</p><p>Vårt resultat visar att det vanligaste innehållet i förskollärarnas enskilda planering är arbete med portfolio, dokumentation och förberedelse inför utvecklingssamtal. Förskollärarna menar att deras enskilda planering mer eller mindre är till för att förbereda dem inför arbetet i verksamheten. Reflektion och diskussion förekommer på arbetslagets gemensamma planering. Förskollärarna menar att den gemensamma planeringen utvecklar arbetet i barngruppen och verksamheten. Förskollärarna anser att planeringen bäst används till reflektion. Planeringstiden varierar i omfattning mellan förskolorna i såväl den enskilda förskollärarens planering som i arbetslagets gemensamma. Förskollärarna betonade att de inte hade tillräckligt med tid till planering.</p>

<p><p>Under sina första år spendera många barn stor del av sin tid i förskolan. Det sker idag en ökning av barn som betecknas ha någon form av störning. Därför vill vi i denna studie undersöka hur man inom förskolans verksamhet förhåller sig till perceptioners betydelse för barns utveckling och lärande. Vi vill även undersöka om och hur man som pedagog arbetar för att stödja detta. Metoden består av en kvalitativ studie med kvalitativa, semistrukturerade intervjuer. Vi har valt att utgå ifrån den enskilda perceptionen men även som helhet i den sensoriska integrationen. Det har framkommit att det finns en medvetenhet om perceptionerna i sin helhet, dock är det ofta något man anser att man får med sig genom att träna motoriskt, genom leken och utformningen av miljön. Vad som även framkommit är att pedagogerna ofta tänker på brister när man talar om perceptioner och att de inte alltid ser betydelsen av perceptioner ur ett långsiktigt perspektiv.</p></p>

<p>Syftet med uppsatsen är att belysa hur verksamma förskollärare beskriver att de arbetar med barnens empatiska utveckling i förskolan. Syftet är även att jämföra förskolepersonalens uppfattningar och se hur arbetet skiljer sig. Undersökningens design var av kvalitativ karaktär där intervjun var central. Vid intervjuerna ställde jag frågor som undersökningspersonerna fick svara på och min uppgift blev att lyssna på vad de hade att säga och skaffade på så vis mig en uppfattning. Min studie har kommit fram till att de intervjuade förskollärarna har samma syn på vad empati är och står för, men att de utövar det på olika sätt i verksamheten. Att vara lyhörd, lyssna på barnen samt ge dem tid och möjlighet att prata är viktigt att göra som förskollärare, men även att vara en god empatisk förebild själva för barnen.</p>

The aim of this study was to investigate preschool teacher’s perceptions about the curriculum goal concerning simple chemical processes. The result was based on narratives received by a qualitative study and semi-structured interviews of six preschool teachers.   The results of the study showed that preschool teachers perceive that they actually are working in a relatively small scale with simple chemical processes and they do not really know what simple chemical processes are, and do not feel very familiar with the subject. Water, dough, mud, paint and baking were the most common activities that were used when working towards the curricular goal. However, it was never explained to the children that it was simple chemical processes they were working with during the activities, neither was it discussed among colleagues because of the uncertainty about the concept. Additionally, the results showed that the preschool teachers saw the science as a totality and not as different concepts (physics, chemistry, engineering and biology). More knowledge, ideas and to discuss about what a simple chemical process is, are considered important conditions for creating interest among preschool teachers which was also an important condition in the work towards the goal. / Syftet med studien var att undersöka förskollärares uppfattningar och tankar om läroplansmålet enkla kemiska processer. Studiens resultat baseras på material som samlats in, genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex förskollärare. Resultatet av studien visade att förskollärarna uppfattar att de arbetar i relativt liten omfattning med enkla kemiska processer och anledningen till det är att de inte riktigt vet vad enkla kemiska processer är samt att de inte känner sig så förtrogna med ämnet. Vatten, deg/lera, bakning och färg var de vanligaste aktiviteterna som användes när de arbetade mot läroplansmålet. Dock förklarades inte för barnen att det var enkla kemiska processer de arbetade med i aktiviteterna och det var heller inget som diskuterades bland kollegorna på grund av osäkerheten kring begreppet. Resultatet visade också att förskollärarna såg naturvetenskapen som helhet och inte de olika begreppen (fysik, kemi, teknik och biologi). Mer kunskap med tips och idéer och att få diskutera om vad en enkel kemisk process är, ansågs vara viktiga förutsättningar för att skapa intresse hos förskollärarna, som också var en viktig förutsättning i arbetet mot målet.

Denna studie behandlade matematik i förskolans verksamhet. Syftet med undersökningen varatt se hur förskollärare själva menar att de arbetar med matematik som innehåll iverksamheten. Studien omfattade hur förskollärare använde matematik under olika aktiviteterför att fånga upp och upptäckte barnens intresse. På detta sätt fick barnen möjlighet till attvidareutveckla sitt matematiska lärande. Den teoretiska utgångspunkten är sociokulturelltperspektiv. Intervjuerna gjordes med sex förskollärare i två mångkulturella områden. Denmetod som användes var semistrukturerade intervjuer. Slutsatser visade att förskollärarnaskunskap om matematik har stor roll när de vägledde barnen genom ett matematiskt tänkande.Nyckelord:

<p>Godkännandedatum: 2015-06-07</p>

Syftet med studien är att undersöka lärares upplevelser av att arbeta med utvärdering och bedömning i förskolan. Detta utreds genom två frågeställningar som berör vad lärarna upplever att det är som utvärderas och bedöms samt när lärarna upplever att utvärdering och bedömning sker. Studien visar att lärarna upplever att det är verksamheten som står i fokus för utvärdering och bedömning. Lärarna upplever att deras egen roll är en del av verksamheten och att denna därför också ska utvärderas och bedömas. Dock visar studien att även enskilda barns kunskaper utvärderas och bedöms även om detta inte är lärarnas avsikt. Lärarna som deltagit i studien upplever att det mesta av arbetet med utvärdering och bedömning sker på tid som är särskilt avsatt för detta och att det är disskusioner kring dokumentationsmaterial som utvecklar verksamheten mest. Det framkommer dock i studien att mycket av arbetet med utvärdering och bedömning inte är schemalagd och att de spontana utvärderingar och bedömningar som hela tiden görs ligger till grund för en stor del av verksamhetens utveckling. Studien kommer fram till att utvärdering och bedömning är något som ständigt sker i förskolan och att detta är något som lärarna arbetar med medvetet men också omedvetet.