<p>My purpose with this essay was to study if there was any difference in competence between preschool teachers and child minders at a preschool outside of Stockholm. To determine what the differences consisted of, if there was any. The questions I wanted answered were as follows: Are there any differences in competence between preschool teachers and child minders? Do the two different occupations have different ways at looking at what the children need and their abilities? Do they see that they have different skills depending on what occupation they belong to? What do they believe that the people from the other occupation contribute to the preschool which compliments their own working skills?</p><p>I used a qualitative method which included interviews and observations to find out the answers to these questions. My results from these interviews and observations indicated that experience, personality and attitudes are very important as well as education. To reflect everything that you do with the children, what is this exercise good for? And what do they learn from this?  What was considered to be a key skill among the staff if you wanted to be a good teacher? This is to be a reflecting practioner, according to Schön (according to Tomassen 2007:37). Because they had trouble to see how the child minder was contributing with the work in the preschool that was different from the preschool teachers abilities, they couldn’t really complement one other. To talk about the differences between the two occupations was a very sensitive subject and the child minder job was very hard to define. In the early days of the preschools in Sweden, for example, during the forties there was a big difference in the roles of a preschool teacher and a child minder (Enö, 2005:25).  </p>

<p>Abstract</p><p>In this study. I have compared four different schools, two preschools and two compulsory schools. My purpose has been to get a view of, to which extent they use technology in their education.I have also compared boys and girls.</p><p>The result has been achieved with the aid of questionnaires.It shows that the pedagogues in the preschool, think they use technology every day. They use it in their games, experiments, food situations and even when the children are dressing them selves.</p><p>The pedagogues in the compulsory schools work with technology, without reffering to the actual concept. They use the nature and experiments, to involve the children in technology.</p><p>One of the schools has a film project. They also learn the children how to use computers and cameras.The compulsory schools take the children to workplaces, where they can see how technology can be used , in the everyday existence.</p><p>I have studied the workplans for the schools,and found out that there are none,or just a few objectives inscribed,in the compulsory school.The preschools however have their own plans how to reach the objectives in technology.</p><p>From the teachers point of view,all of them think it is important to include technology, in early ages. The children will increase the desire to investigate und understand.</p><p>There is no lack of creative material such as paper,bottles,beads and glue. In constructions and experiments, they use material from the activity or the nature.</p><p>Half of the pedagogues keep their attitude toward boys and girls actively in mind.They are also positive to teach and conduct technology. Insufficient amount of time and resources in order to develop the technology,is however a problem in the compulsory school.</p><p>Keywords: technology, compulsory school, preschool, preschool teachers, compulsory school teachers, local work plan, technology education, genus.</p>

<p>The purpose of this work is to contribute with knowledge regarding childrens influence in preschool from the perspective of the preschool teacher. To study this I have asked two questions: How do preschool teachers describe what the influence from the children could mean in preschool? and How do preschool teachers work for the children´s right to influence in preschool? I used qualitative interviews so as to give room for the interviewperson´s own words, thoughts and opinions. The study shows that it is important for the preschool teachers to listen to the children, let them express their opinions and let them have influence on their everyday in preschool. It also shows that the childrens opinions and thoughts are the foundation for the preschool teachers when planning the activities in preschool. Another result is that childrens influence in preschool is a difficult subject, but it is given priority.The preschool teacher´s opinions are that it is important to be aware of their own attitudes in order to give the children opportunity to have influence on preschool.</p> / <p>Syftet med detta arbete är att bidra med kunskap om barns inflytande i förskoleverksamheten, utifrån förskollärares perspektiv. För att ta reda på det har jag utformat två frågeställningar som är: Hur beskriver förskollärare vad barns inflytande kan innebära i förskolan? och Hur arbetar förskollärare för barns rätt till inflytande i förskolan? Jag använde mig av kvalitativa intervjuer för att ge utrymme för respondenterna att svara med egna ord och att deras egna tankar och åsikter skulle komma i främsta rummet. Undersökningen visar att förskollärarna anser att det är viktigt att lyssna på barnen, låta dem få uttrycka sina åsikter och låta barnen få vara med och påverka sin vardag. Det visar sig också att förskollärarna utgår ifrån detta när de planerar verksamheten i förskolan. Den visar också att förskollärarna anser att barns inflytande är ett svårt men prioriterat ämne i förskolan. Förskollärarna menar att det är viktigt att vara medveten om sitt eget förhållningssätt för att barns inflytande i förskolan skall kunna ges.</p>

<p>Syftet med studien var att få ta del av förskollärarens syn på värdegrundsarbetet i förskolan, men även att skapa mig en blid av hur de upplever och tolkar begreppet integritet. Syftet var även att ta reda på vilka faktorer som kan möjliggöra eller hindra förskolläraren i arbetet med att visa respekt för barnets/människans egenområde. För att söka svar på mina frågeställningar valde jag att genomföra kvalitativa intervjuer samt att observera med videokamera. Det jag fann var att två av förskollärarna arbetade aktivt med att konkretisera värdegrunden. Jag blev även medveten om de problem som kan uppstå i arbetet med de demokratiska värdena och vikten av att förskolärarna får stöd i detta arbete. Förskollärarnas olika beskrivningar av den personliga integriteten kopplades till verkliga situationer och gav en bra bild över vad integritet kan innebära för ett barn. Förskollärarna gav även exempel på förhållanden och faktorer som möjliggör respektive hindrar dem i det respektfulla mötet. Dessa synliggjordes även under videoobservationerna.</p>

<p>Syftet med denna undersökning har varit att ta reda på om och i så fall hur förskollärare arbetar med dans och drama i en mindre stad i västerbottens inland eftersom dans och drama nämns i läroplanen för förskolan (utbildningsdepartementet, 1998)</p>

Syftet med studien var att få ta del av förskollärarens syn på värdegrundsarbetet i förskolan, men även att skapa mig en blid av hur de upplever och tolkar begreppet integritet. Syftet var även att ta reda på vilka faktorer som kan möjliggöra eller hindra förskolläraren i arbetet med att visa respekt för barnets/människans egenområde. För att söka svar på mina frågeställningar valde jag att genomföra kvalitativa intervjuer samt att observera med videokamera. Det jag fann var att två av förskollärarna arbetade aktivt med att konkretisera värdegrunden. Jag blev även medveten om de problem som kan uppstå i arbetet med de demokratiska värdena och vikten av att förskolärarna får stöd i detta arbete. Förskollärarnas olika beskrivningar av den personliga integriteten kopplades till verkliga situationer och gav en bra bild över vad integritet kan innebära för ett barn. Förskollärarna gav även exempel på förhållanden och faktorer som möjliggör respektive hindrar dem i det respektfulla mötet. Dessa synliggjordes även under videoobservationerna.

Syftet med denna studie är att undersöka hur sex förskollärare beskriver musik som ett pedagogisk redskap i deras verksamhet. De frågeställningar som tas upp är: - Hur beskriver förskollärare att de utövar musik i förskolan? - Hur beskriver förskollärare musikens betydelse för barns utveckling? Vi har valt att göra en kvalitativ studie med intervjuer som metod för att förstå förskollärarnas egna erfarenheter och åsikter i ämnet. Resultatet visar att musik är en viktig del i förskolans verksamhet. Barnen använder musik i sin lek och spontansången är ett vanligt inslag som används vid exempelvis blöjbyten och påklädning. Musiken kan användas för att göra tråkiga stunder roliga, men också som ett hjälpmedel att fånga barns intresse och koncentration för att lära sig nya saker. Musik förbättrar barnens motorik, kroppsuppfattning och koordination. Musik har också stor betydelse för barnens språkutveckling, då den tycks ha en satsmelodi som är lättare att förstå och härma. Den glädje, gemenskap och rytm som uppstår i musikutövandet tillsammans är en orsak till att språket främjas. Musik kan också ge barnen möjlighet att bli delaktiga i aktiviteter och förskollärarna framhäver att barn tycker om musik, de blir glada av den och vill ha musik i sin vardag.

Matematik är en social och kulturell företeelse som berör oss alla. Vuxna och barn kommer dagligen i kontakt med matematik i någon form. Förskolan har enligt Skolverket (1998) i uppdrag att främja barns lärande, bland annat i matematik i en trygg och stimulerande miljö. För att uppnå strävansmål i den behöver pedagogerna kunskap i ämnet. De behöver även vetskap i hur och när barn lär. Skolverket har på uppdrag av Utbildningsdepartementet (2008) gjort ett förtydligande av läroplanen som innebär att formuleringarna blir fler och tydligare i vilka kunskaper förskolan skall förmedla till barnen. I och med detta kommer kraven på pedagogerna i förskolan att öka. Syftet med detta arbete har varit att undersöka vad pedagoger anser vara matematik, och om de anser sig ha tillräckliga kunskaper för att uppfylla läroplanens direktiv. Som metod att undersöka detta har pedagoger i förskolan svarat på en enkät. Alla pedagoger som svarat i undersökningen ser matematik som en naturlig del av förskolans verksamhet. Det går att urskilja två kategorier pedagoger i den här studien. Den största gruppen är de som anser att de "får in" matematik i alla aktiviteter i förskolan. Den andra gruppen menar att matematik är siffror och räknande. Resultatet visar också att nästan hälften av pedagogerna i undersökningsgruppen saknar utbildning i matematik för förskolebarn. Med en så stor del pedagoger som saknar utbildning i matematik för förskolebarn, finns risk för att målen i läroplanen inte nås i den omfattning som vore önskvärt. Detta utifrån antagandet att utbildade pedagoger har lättare att arbeta mot målen.

Syftet med vårt examensarbete är att beskriva förskollärares tankar kring sin yrkesroll. Vi vill undersöka vilka faktorer som kan inverka samt vilka möjligheter och hinder som kan uppstå i det praktiska yrkesutövandet. Vi vill ta reda på vilken betydelse arbetslaget har för att förskollärare utvecklas i sin yrkesidentitet. Genom kvalitativa intervjuer har vi fått möjlighet att ta del av förskollärarnas egna tankar. Det empiriska materialet tillsammans med litteraturstudier har gett oss underlaget till vår analys och diskussion. Samtliga förskollärare som vi intervjuade ansåg att ämnet är viktigt. Hur man ser på sin yrkesroll och hur man utvecklas i sin yrkesidentitet är det som ger förutsättningar för att utföra uppdraget. En av de stora förändringarna som informanterna delgav oss, var att man idag reflekterar och diskuterar sin yrkesroll och professionalitet mer än förut. Förskollärarna i studien har beskrivit en förändrad barnsyn. Den förändrade barnsynen påverkar hur de ser på pedagogisk dokumentation.

BAKGRUND: Förskolan har en lång historia bakåt och har sett olika ut genom tiderna, inomhusmiljön och synen på denna har ändrats. I vår bakgrund tar vi upp hur miljön sett ut historiskt fram till i dag. Den svenske förskolan har påverkats och gör i viss mån ännu av Fredrich Fröbels (1782-1852) tankesätt, där liknelser med hemmet och ordning och reda hade en central roll i utformningen av miljön. Hemmet som förebild går som en röd tråd genom statliga texter inom förskolefältet ända fram till 1960-talet. Senare påverkades förskolan mer av Vygotskij’s synsätt på barnen och miljön, även läroplanen som tillkom på 80-talet har givit förskolan nya riktlinjer att arbeta mot. Här lyfter de bland annat en mer verkstadslikmiljö med riklig tillgång till rum och material. SYFTE: Vårt syfte med studien är att undersöka förskollärares uppfattningar och tankar kring en god inomhusmiljö i förskolan för barns utveckling och lärande. METOD: Vår studie utgår från en kvalitativ undersökning, där vi intervjuar tre verksamma förskollärare inom två olika förskolor. RESULTAT: Vårt resultat i studien visar att förskollärarna anser att inomhusmiljön på förskolan har betydelse för barnens lärande och utveckling. För att skapa en god lärandemiljö, ser vi utifrån vårt resultat att förskollärarna lyfter fyra punkter då de talar om inomhusmiljön på förskolan. Dessa fyra punkter är tydlighet, delaktighet, tillgänglighet och att den skall inspirera barnen. Vi har också sett utifrån vår studie att vilken inriktning förskolan har måste inte ha särskild betydelse för inomhusmiljön, utan det är i första hand förskollärarnas engagemang och syn på miljön som spelar in.