INTRODUCTION The study deals with music in the preschool's activities in relation to the vocational role of preschool teachers, as well as the approach and attitude towards music teaching. BACKGROUND In the background of the study, the significance of music for children's development and learning is presented, where a previously relevant research is presented in relation to the own subject. Several studies that have been done earlier are based on the preschool teacher's methods in music teaching. In several studies, the socio-cultural theory emerges as a basis in relation to the purpose and questions of the study. METHOD The study has a qualitative method as a starting point where interviews have been used as aids. All facts and information were brought together and characterized and evaluated to see relationship and structure. Six preschool teachers were interviewed at three different preschools. RESULTS In the study's result, it is stated that preschool teachers relate music to joy and community, above all. It resulted in only a few preschool teachers watching music as a special subject. Most of the preschool teachers believe that music is a tool for learning in other subjects. All respondents describe that most music activities are orthodox. Majority emphasizes that music education where the doctrine of music is in focus does not exist. Only a few use music education where music skills stand as a fundamental aspect of the business.

Studien handlade om att undersöka förskollärares definitioner av begreppet barn i behov av särskilt stöd. Problemområdet i studien var att begreppet barn i behov av särskilt stöd är brett och det var svårt att konkretisera vad det innebär samt innefattar. Studien genomfördes med intervjuer tillsammans med legitimerade förskollärare i olika kommuner i mellersta Sverige. Totalt har åtta förskollärare deltagit i studien där de berättade om sina definitioner av begreppet barn i behov av särskilt stöd. Resultatet visade att förskollärarna hade liknande definitioner om vad begreppet innebär. Förskollärarna redogör även att begreppet barn i behov av särskilt stöd är svårt att definiera. / <p>Godkännande datum: 2019-06-07</p>

Denna studies syfte är att synliggöra och identifiera förskollärares uppfattningar av ett utvalt läroplansmål, samt deras beskrivningar av hur målet implementerasi praktiken. Det har sedan läroplanerna införde naturvetenskapliga målsättningarfunnits en problematik rörande hur de naturvetenskapliga målen ska tolkas. Det har funnits svårigheter med hur arbetet i praktiken ska genomföras. De data som utgör studiens empiriska material samlades in genom kvalitativa intervjuer som dokumenterades med ljudupptagning och anteckningar. Studiens empiriska material har analyserats utifrån en fenomenografisk analysmodell innehållande flera steg, med avsikt att komma fram till ett resultat med fenomenografisk karaktär. I resultatet presenteras respondenternas olika uppfattningar och beskrivningar genom en fenomenografiskt ansats där studiens frågeställningar representerar två utfallsrum. Utfallsrummen utgörs av tydliga kategorier av sammanställningar av uppfattningar och beskrivningar. Genom denna studie har insikt erhållits i hur de naturvetenskapliga målen kan uppfattas av förskollärare samt hur arbetet med naturvetenskap ute i verksamheterna kan beskrivas. Resultatet diskuteras sedan i relation till tidigare forskning i diskussionsavsnittet där det bland annat lyfts fram dilemman som påverkar arbetet med de naturvetenskapliga målet.

Syftet med denna studie var genom observationer med efterföljande intervjuer bidra med förståelse för, samt bilden kring förskollärares förhållningssätt under den fria leken. Studien är kvalitativ och genomfördes genom studerandet av sju legitimerade förskollärare på sex olika kommunala förskolor i mellersta Sverige. Resultatet visade hur förskollärarnas förhållningssätt under fri lek var beroende av olika faktorer som påverkade dem. Dessa faktorer var hur det berodde på barngruppen, situationer, händelser och barnens känslor. Relationen förskollärarna har till varje enskilt barn framstod som användbar och viktig eftersom de ansåg hur den gav en kännedom om barnens intressen och behov, vilket blev ett verktyg till hur de placerade sig och bemötte barnen. / <p>Godkännande datum: 2019-06-07</p>

Föreliggande studie syftade till att utforska och analysera hur förskollärare tolkar begreppenundervisning och lek samt deras uppfattningar om hur de hanterar begreppen i förskolans verksamhet.Studien guidades utifrån följande frågeställningar: Hur tolkar förskollärare begreppen undervisning och lek?Vilken relation ser förskollärare mellan undervisning och lek? Hur ser förskollärare på förändringarna i förskolansreviderade läroplan? Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex verksamma och utbildadeförskollärare på sex olika förskolor. Vid bearbetningen av det empiriska materialet utkristalliseradesfem teman som presenteras i resultatet: Kommunikation och socialt samspel, Undervisning och lärande, Lekensom ett verktyg, Social stöttning i leken och Implikationer av förändringarna i förskolans läroplan. Resultatetvisade att förskollärarna såg positivt på att undervisningsbegreppet för s in i läroplanen och dehoppades att den reviderade läroplanen ska höja förskolans och förskollärarnas status. Förskollärarnauttryckte att begreppet undervisning var ovant att använda i förskolan men uttryckte sin förståelse förhur undervisning kan bedrivas i förskolans verksamhet. De menade att undervisning pågår hela dagenbåde spontant och planerat, förutsatt att en vuxen är närvarande och att de har en medvetenhet i vadde undervisar om. Förskollärarna beskrev att leken har en självklar plats i förskolan och attundervisningen bör bedrivas på ett lekfullt sätt utifrån barns intressen. De såg även leken i sig som ettföremål för undervisning och lyfte vikten av förskollärares roll för att stötta barns utveckling ochlärande. Analysen av resultatet hade sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet och utfördesgenom en tematisk analys. / <p>Godkännadne datum: 2019-06-07</p>

Syftet med den här studien är att undersöka förskollärares uppfattningar gällande barns behov av rörelse och fysiska aktiviteter. Studien kommer dessutom att redogöra för fyra teman som kan påverka barnens förutsättningar till utövande av fysiska aktiviteter. Teman i fokus är; Hälsa och välbefinnande i relation till rörelse, Förskollärarens förhållningssätt kring barns rörelse, Förskolans förutsättningar och erbjudande av rörelse och De dagliga rutinernas betydelse för barns rörelse. Valet av metod i studien är semistrukturerade intervjuer med åtta förskollärare. Studien genomfördes på tre olika förskolor med utbildade förskollärare. Det teoretiska perspektivet i studien har utgått från ett livsvärldsperspektiv. Resultatet visar att förskollärarna är medvetna om betydelsen av att barns rörelsebehov beaktas i verksamheten. Det framgår även att förskollärarna är medvetna om sin egen yrkeskompetens när det gäller att planera och genomföra aktiviteter som gynnar barns behov av att få använda kroppen fysiskt. Utevistelsen visades vara en tillgång för de fysiska lekarna i förskolan. De fysiska aktiviteterna har en positiv påverkan på barns motoriska utveckling. Studiens slutsats är att förskollärarna är medvetna om betydelsen av de fysiska aktiviteterna. De anser även att förskollärarens profession och kreativitet är avgörande för att de fysiska aktiviteterna ska ges tillräckligt utrymme i förskolan.

Syftet med denna studie var att undersöka hur åtta verksamma förskollärare uppfattar och beskriver undervisning i förskolan. Vi har utfört en kvalitativ studie och med hjälp av semistrukturerade intervjuer samlat in vårt material. Resultatet visar bland annat att undervisning främst definieras som kommunikation och samspel med barnen samt att olika ramfaktorer såsom gruppstorlek, personalens kompetens och tid för planering anses påverka undervisningen. Vidare kan utläsas att undervisning ibland tenderar att förväxlas med lärande. I resultatet beskrivs olika situationer i förskolan där undervisningen kommer till uttryck. Dock kan slutsatsen dras att undervisning i en förskolekontext är komplex och att den bör fortsätta reflekteras och diskuteras för att möjligtvis sträva mot en samsyn av främst definitionen av undervisning så att den inte förväxlas med lärande.

Studien syftar till att undersöka hur kommunikationen fungerar mellan förskollärare och vårdnadshavare med svenska som andraspråk utifrån förskollärarnas perspektiv samt erfarenheter. För att uppnå syftet har följande frågeställningar besvarats: Hur kommunicerar förskollärarna med vårdnadshavare som har svenska som andraspråk? Hur arbetar förskollärarna för att göra vårdnadshavare med svenska som andraspråk delaktiga i förskolans verksamhet? Studien har genomförts med kvalitativa intervjuer av sex förskollärare. Vi har undersökt hur förskollärarna arbetar för att göra vårdnadshavare med svenska som andraspråk delaktiga i förskolans verksamhet. I förskollärarnas kommunikation med vårdnadshavare med svenska som andraspråk används olika kommunikativa verktyg. Arbetet med att göra vårdnadshavare med svenska som andraspråk mer delaktiga i verksamheten är utmanande enligt förskollärarna på grund av språkliga- och kulturella skillnader. Vårt resultat visar dock att förskollärarnas engagemang och nyfikenhet gentemot vårdnadshavare kan skapa en större delaktighet. Resultatet av studien visar på vikten av kunskap hos förskollärare när det kommer till att bemöta vårdnadshavare på ett professionellt sätt. Det har framkommit att förskollärarens kompetens har en betydande roll i mötet med vårdnadshavare samt för att göra dem delaktiga i verksamheten.

Syftet med det självständiga arbetet är att få fördjupade kunskaper i hur förskollärare resonerar om musikaktiviteter i förskolans verksamhet. För att uppnå vårt syfte och besvara våra frågeställningar har vi intervjuat åtta förskollärare om deras resonemang om musikaktiviteter i förskolan. I resultatet framkommer det att förskollärarna upplever glädje med musik och generellt upplever att de har kompetens till att utföra musikaktiviteter. Samtidigt visar resultatet att förskollärare i mindre utsträckning väljer att praktisera musikaktiviteter i verksamheten. En slutsats som dras är att förskollärarna skulle behöva mer kompetensutveckling i musik för att öka sin musikkunskap till att praktisera musikaktiviteter ytterligare. Det kan bidra till en vilja hos förskollärarna att praktisera musikaktiviteter mer i förskolans verksamhet.

Undersökningens syfte var att öka kunskaper om hur förskollärare arbetar med konflikthantering. Ur syftet formulerades två frågeställningar: Vilka strategier beskriver förskollärarna att de använder sig av i arbetet med konflikthantering? hur motiverar förskollärarna sina val av strategier?   Metoden i det självständiga arbetet var en kvalitativ undersökning med semistrukturerade intervjuer med åtta förskollärare på tre olika förskolor, en privat förskola och två kommunala förskolor. I undersökningen genomfördes en tematisk analys. Den teoretiska utgångspunkten vi valt är sociokulturellt perspektiv där interaktion är en viktig aspekt för hur vi människor lär av varandra och där språket samt proximala utvecklingszonen är centrala begrepp att förhålla sig till.   Resultatet visar att förskollärarna använde strategier i form av: förebyggandestrategier, kommunikativa strategier, närvarande förskollärare, hjälpa barnen att sätta ord på känslor, positiv inställning, kroppsspråk i arbetet med konflikthantering och förklaringar till dessa strategier. I resultatets slutsats framkom det att förskollärarna är närvarande i konfliktsituationerna för att hjälpa barnen att finna olika strategier och för att lära sig att använda sina ord istället för att gå i affekt.