Studien syftar till att få ökad kunskap om förskollärarens arbete med bilderböcker i förskolans verksamhet.   Frågeställningarna är: Hur beskriver förskollärare arbetet med bilderböcker tillsammans med barn i förskolans verksamhet? Hur bidrar bilderböcker till samspelet mellan barn och mellan barn och förskollärare i förskolans verksamhet? Studiens metod är kvalitativ, där empirin samlats in genom intervjuer. Undersökningen baseras på ett sociokulturellt perspektiv. Vi gjorde ett strategiskt urval av tre informanter, alla verksamma på samma förskola, dock inte på samma avdelning, där avsikten var att välja förskollärare som arbetar aktivt med bilderböcker. I resultatet av studien framkommer det att förskollärarna använder sig av bilderböcker vid olika arbetsmetoder, såsom högläsning, boksamtal, lek, dramatisering och bilderbokens placering. I resultatet framkommer det även att dessa arbetsmetoder bidrar till samspelet i förskolans verksamhet. Samspelet yttrar sig både verbalt och fysiskt, och det sker när barn på olika sätt kommunicerar med andra barn och förskollärare.

Syftet med studien är att ur ett lärarperspektiv synliggöra vilka förutsättningar förskollärare har för att stimulera barns flerspråkighet i förskolan. I vilka situationer barns flerspråkighet kan innebär en möjlighet respektive begränsning för den pedagogiska verksamheten, hur förskollärare arbetar för att stimulera barns flerspråkighet och vilka kunskaper och färdigheter lärare verksamma i en flerspråkig barngrupp behöver vara i besittning av. Undersökningen genomfördes med hjälp av intervjuer av fyra olika förskollärare som arbetar på mångkulturella förskolor. Resultatet visade att majoriteten av förskollärarna såg möjligheter i form av att barnen i tidig ålder möter olika språk och kulturer. Begränsningar som nämndes var bland annat kommunikationen med barn och vårdnadshavare som inte utvecklat det svenska språket än samt brist på tid för att stimulera och stödja barnen i sina olika språk. Förskollärarna använder olika material och resurser i arbetet med flerspråkiga barn för att ge dem bästa möjligheter till att utveckla alla sina språk. Dessutom nämner flera förskollärare att det är viktigt att tänka på sitt förhållningssätt och att det speglas i arbete med flerspråkiga barn samt att det är viktigt med rätt kompetens och kunskap för att kunna stimulera barns flerspråkighet på bästa sätt. Det är viktig att vara positiv till barnens språk och att uppmuntra och ge dem möjligheter till att använda språken även i förskolan. Språket är ett viktigt redskap för att kunna kommunicera med andra. Språket utvecklas främst i sociala sammanhang som även bidrar till ett gemensamt lärande. Barnens språkutveckling är därför viktigt för att kunna delta i sociala sammanhang som skapar lärande.

BakgrundI detta avsnitt redogör vi för tidigare forskning om barn som har socioemotionella svårigheter. Forskningen berör olika faktorer som är betydelsefulla i arbetet med dessa barn så som miljö och förhållningssätt. Här presenterar vi även centrala begrepp för studien och styrdokumentens riktlinjer.SyfteSyftet med studien är att undersöka hur förskollärare resonerar kring sina erfarenheter i arbetet med barn som har socioemotionella svårigheter i förskolan.Vilka pedagogiska kunskaper har förskollärare för att möta barn med socioemotionella svårigheter på ett bra sätt i förskolan?MetodI studien har vi använt oss av kvalitativ metod och vi har använt öppen intervju som redskap. Vi har intervjuat åtta förskollärare, på fyra förskolor, i tre kommuner i Västra Götalandsregionen.ResultatResultatet av vår studie visar på att förskollärarna betonar vikten av ett medvetet förhållningssätt, utformningen av verksamheten och betydelsen av reflektion. De uttryckte även att det finns behov av specialkompetens i arbetet med barn som har socioemotionella svårigheter. / Program: Lärarutbildningen

BakgrundI följande avsnitt redogörs för forskning inom det språkliga fältet. Talspråksutveckling, läsandet och skrivandets progression samt förskolan och förskollärarens roll i det hela synliggörs. Styrdokumentets syn på språk är också angivet.SyfteSyftet med undersökningen är att synliggöra förskollärares resonemang kring och arbete med språkutveckling för barn i förskolan, dels språkutvecklande strategier rent allmänt, dels mer specifikt som en förberedelse inför kommande läs- och skrivutveckling.MetodMetoden som använts i undersökningen är en kvalitativ ansats med intervju som redskap. De som intervjuades var sex förskollärare verksamma på två olika förskolor i samma kommun.ResultatResultatet visar att förskollärarna lägger mycket kraft i att anlägga grundläggande språkliga förmågor. Det viktigaste som uttrycktes är att barnen får möjlighet att kommunicera med andra. Gällande läs- och skrivutveckling anses det viktigaste vara att väcka ett intresse / Program: Lärarutbildningen

BAKGRUND:När man som förskollärare möter barn som befinner sig i kris är det enligt forskning viktigtatt som förskollärare bemöta barn och föräldrar på ett empatiskt sätt. Samverkan medföräldrarna har stor betydelse för att förskolläraren ska kunna möta och förstå barnets tankar.Att som förskollärare möta barn och föräldrar kräver också styrka och engagemang iyrkesrollen.SYFTE:Syftet med vår studie är att undersöka några utvalda förskollärares erfarenheter, kompetensoch beredskap i mötet med barn och föräldrar i kris.METOD:Vi har använt oss av en kvalitativ intervjustudie där vi intervjuat nio stycken förskollärare påolika förskolor. Vi har kopplat vår studie till Bronfenbrenners teori om hur barnet formasutifrån olika relationer med omgivningen.RESULTAT:Förskollärarna i studien har mött olika krissituationer där barn och föräldrar varitinblandade. Krissituationerna har gett dem olika erfarenheter av hantering, samverkan ochbemötande. Förskollärarna är nöjda med arbetet med barnen och samarbetet med kollegor,och rektorer. De flesta är även nöjda med samverkan med föräldrar. Efter att ha samlat påsig olika erfarenheter menar de flesta förskollärare att de inte är rädda för att möta barn ochföräldrar i kris, men att man aldrig riktigt kan förbereda sig på det. De menar trots allt attman kan förbereda sig så mycket som möjligt genom att skaffa sig kompetens genomerfarenheter och ha en utförlig krisplan på förskolan.

BakgrundHär presenteras en kort sammanfattning om förskolans framväxt. Vidare presenteras förskolans första läroplan Lpfö98 (1998) för att sedan beskriva bakgrundsfakta kring den omarbetning som gjorts och som bidragit till att förskolan den 1 juli 2011 får en reviderad läroplan.SyfteSyftet med undersökningen är att studera implementeringen av den reviderade läroplanen för förskolan utifrån hur den enskilde förskolläraren ser på, förstår och tolkar Lpfö98 reviderad (2010). Vidare vill vi undersöka vad förskolläraren tror att den reviderade läroplanen kommer innebära för dennes vardagsarbete och verksamhet.MetodFör att kunna undersöka vårt syfte har vi utgått från den kvalitativa metoden self report som forskningsverktyg. Self report innebär att respondenterna skriftligen besvarar en eller flera frågeställningar. Urvalet i denna undersökning är 12 verksamma förskollärare från en mindre kommun i Västra Götalands län.ResultatResultatet visar att förskollärare ser den reviderade läroplanen för förskolan som mer tydlig och preciserad. Riklinjerna som beskriver förskollärarens enskilda ansvar är det område som förskollärarna beskriver som den största skillnaden. Vilken betydelse den kommer få för vardagsarbete och verksamhet är förskollärarna än så länge delvis ovissa om. / Program: Lärarutbildningen

BAKGRUND:I bakgrunden behandlas begrepp som är centrala för vår studie. Vi tar upp tidigare forskning och relevant litteratur som berör syftet. Vi tar även upp förskolans betydelse för barns språkutveckling och språkutvecklingens plats i styrdokument för förskolan.SYFTE:Syftet med undersökningen är att undersöka hur åtta förskollärare resonerar kring det pedagogiska arbetet med att stimulera språkutvecklingen hos barn.METOD:Utgångspunkten för undersökningen är kvalitativ metod och undersökningsverktyget är intervju. Urvalet består av åtta förskollärare som är verksamma i förskolan.RESULTAT:De lärare i förskolan som medverkat i vår undersökning beskrev alla att de har en ganska bred erfarenhet av att arbeta pedagogiskt med att stimulera barns språkutveckling. Lärarna uttryckte att det var viktigare att se helheten av verksamheten än att stimulera språkutvecklingen med särskilda aktiviteter. Men högläsning beskrivs som en viktig aktivitet för att stödja barns språkutveckling och utveckla ordförrådet. Samtal med barn i vardagen sågs avrespondenterna som den viktigaste delen att prioritera för att stimulera språkutvecklingen. / Program: Lärarutbildningen

BAKGRUND:1998 års läroplan för förskolan har sin utgångspunkt i Vygotskijs teori och det sociokulturellaperspektivet där man ser kultur, språk och estetiska ämnen som integrerade i förskolans vardag.Samspel och reflektion tillsammans med andra ses då som en förutsättning för lärande. Bild ochbildskapande på förskolan ses idag som språkligt och kommunikativt, som ett dokumentationsmaterialmen även som ett uttrycksmedel för barn att visa känslor och stärka sin identitet.SYFTE:Studien syftar till att undersöka, analysera, tolka och beskriva hur några förskollärare resonerar kringbarns språkutveckling genom bild och bildskapande. Samt om de under sin förskollärarutbildning fåttkunskaper om integrering av bild i språkutvecklingsarbete med barn.METOD:I studien används kvalitativ intervju som redskap för att undersöka hur några förskollärare resonerarkring barns språkutveckling genom bild och bildskapande. Bearbetning och analys av insamlad datautgår ifrån Vygotskijs fyra aktivitetskategorier det sociala, det medierade, det situerade, det kreativa.Våra respondenter är sex förskollärare som arbetar på två olika förskolor med barn i åldrarna ett tillfem år. Förskolorna fick själva välja ut respondenter.RESULTAT:Resultatet av studien visar att barns språkutveckling genom bild och bildskapande är en ständigtpågående process i vardagen på förskolan. I respondenternas svar framgår det att de använder bilder ide flesta situationer tillsammans med barn och att reflektion och samtal kring bilder och bildskapandeses som något mycket viktigt för barns språkutveckling. Flera av respondenterna anser att de iutbildningen till förskollärare inte fått någon specifik kunskap kring just språkutveckling genom bildoch bildskapande. Det mest konkreta arbetssättet med språk och bild är enligt respondenterna att barnritar bilder till en läst saga, dessa bilder samtalar man sedan kring. Resultatet visar även en kopplingtill den sociokulturella teorin där man lär tillsammans med andra.

BAKGRUND:Alla som arbetar som förskollärare ska följa läroplanen och har samma arbetsuppgifter oav-sett kön och ålder. Därför ska inte manliga förskollärare ha några för- eller nackdelar gent-emot sina kvinnliga kollegor anser de intervjuade. Enligt vissa undersökningar så utgör männen cirka 3 procent av alla verksamma förskollärare.SYFTE:Vårt syfte med denna uppsats har varit att ta reda på några manliga förskollärares uppfatt-ning om hur det är att arbeta inom ett kvinnodominerat yrke. Vi har frågat om de manliga förskollärarna ser några fördelar eller nackdelar med att vara manlig förskollärare och om de bemöts annorlunda av föräldrar och omgivning jämfört med sina kvinnliga kollegor.METOD:Vi har använt oss av kvalitativ metod med intervju som redskap. Alla de sex män vi har in-tervjuat är utbildade förskollärare och arbetar i förskolan. Under intervjun berörde vi även frågor som handlade om arbetslaget. Vidare har vi frågat de intervjuade om de har känt sig utsatta i yrket och huruvida de anser att det behövs män inom förskolan.RESULTAT:Resultatet vi fick fram visar på att de manliga förskollärarna inte lägger vikt vid vilket kön kollegorna har. De menar att det som har störst betydelse är personligheten. En av de inter-vjuade har någon gång känt sig utfryst av de kvinnliga kollegorna. Ingen har känt att de bli-vit anklagade för pedofili och anser att man inte ska känna oro för det så länge man är trygg i sin yrkesroll. De anser alla att media förstorar upp pedofilrykten och tar inte upp vad som är bra och vad man arbetar för på förskolan. Det viktigaste är att man verkligen vill arbeta med barn eller ungdomar och det är därför de vi intervjuat sökt sig till yrket på ett eller annat sätt.

BAKGRUND: I avsnittet redogörs för forskning om genus och barn i förskolan och det styrdokumenten tar upp om ämnet. Tidigare forskning behandlar pedagogers syn på jämställdhet i förskolan och pedagogers syn på pojkar och flickor och verksamheten. Jag tar upp vad ett antal författare skriver om genus och jämlikhet och ger exempel på hur pedagoger kan jämna ut skillnader på pojkars och flickors sätt att vara.SYFTE: Syftet med studien är att undersöka hur flickor och pojkar på två förskolor uppmärksammas och bemöts av pedagoger i förskolan.METOD: Studien är kvalitativ där jag har använt mig av observationer av barn och pedagoger i olika vardagssituationer.RESULTAT: Resultatet visar att pojkar tar och får större plats och också gör sig hörda mer än flickor men också att pojkar får mer negativ uppmärksamhet i form av tillsägelser än flickorna. Observationerna visar exempel på hur pedagoger bemöter barnen i olika typer av situationer och att barn bemöts på olika sätt utifrån kön, som flicka och pojke. Resultatet visar också exempel på att barnen i vissa situationer bemöts lika oavsett könstillhörighet.