The study is about playing and learning in preschool. We have chosen to focus on preschool teachers way of thinking about the role of free play for children's learning. We also want to get ideas on how the preschool teachers thoughts can be configured in their activities. We have chosen to base the study on the following issues: What thoughts do preschool teachers have regarding the importance of free indoor play for children's learning? In what ways does preschool teachers describe the free indoor play being portrayed in the occupation and what effect do these have on children’s learning? Our interest is that we want to find out about the preschool teachers experiences and how they think about the role of the play for children's learning in preschool and how this can be perceived and described by the preschool teachers. Because of this, we believe that the qualitative research interview is the most suitable method for this study. We chose to visit two Reggio Emilia preschools in Stockholm city where we interviewed a total of six preschool teachers who work with children of different ages. The preschool teachers have different experiences depending on their age and the number of years they have worked in the preschool. We have chosen to start from three different theoretical starting points for this study. We focused on Vygotsky's view of the socio-cultural perspective on the role of play in children's learning. We also chose to focus on Fröbel’s view of children's play. Furthermore, we write about Malaguzzi who is the founder of the Reggio Emilia Institute, which places great emphasis on the importance of the environment for the play and children's learning. The results of the study showed that all preschool teachers agreed that the free play is important and valuable for the children. Because children spontaneously play with others, they have the opportunity to discover new experiences that help them to understand their surroundings. In the result, it emerged that the indoor environment has an important role for the children's play and learning. In conclusion, the study's results showed that the play is the foundation of children's lifelong learning.

Syftet med studien är att få en ökad kunskap om förskollärares erfarenheter kring arbetet med flerspråkiga barn. Studien är gjord utifrån intervjuer med sex förskollärare på två mångkulturella förskolor. I studiens resultat synliggörs förskollärarnas erfarenheter kring arbetet med flerspråkiga barn. De uttrycker positiva erfarenheter kring arbetet samt att de belyser såväl utmaningar som möjligheter som finns i arbetet med flerspråkiga barn. Att lägga undervisningen på rätt nivå nämns som en utmaning men de uttrycker även möjligheter då de menar att ingå i en mångkulturell förskola bidrar till att fördomar förvinner. Samt att en ökad förståelse för olika kulturer skapas. Förskollärares erfarenheter kring samarbetet med vårdnadshavare beskrivs som en utmanande men viktig del, dels för att informera viktig information om barnet mellan hemmet och förskolan, dels i arbetet med barns språkutveckling. Förskollärarna beskriver att de arbetat mycket med sagor, sånger, rim och ramsor för att främja barns språkutveckling. Att arbeta med det här samt tala tydligt anser förskollärarna bidrar till en bättre språkförståelse hos barnen.

Syftet var att synliggöra hur barns behov av bekräftelse hanteras i en del förskolor och vilka reflektioner som skapas hos pedagogerna gällande detta. För att utforska detta utfördes intervjuer tillsammans med observationer som komplement där urvalet var slumpmässigt. Studien bygger på forskning om självkänsla och självförtroende och visar på den oenighet som finns gällande begreppen. Dessa begrepp har i sin tur en stor påverkan på barnens sökande efter bekräftelse vilket både bakgrund och resultat visar. Resultatet visar också på en stor vilja hos pedagogerna att möta det sökande som barnen uppvisar men även här finns skilda meningar om hur detta ska genomföras. Ett mönster mellan ambitionen att berömma barnen och ett ökat sökande efter bekräftelse hittades i analysen vilket även litteraturen tar upp.

Syftet med denna studie är att studera vad några förskollärare definierar som kvalitet och vad de anser påverkar den pedagogiska verksamhetens kvalitet. Studien omfattar en kvalitativ studie där data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att förskollärare upplever att tid, miljö, barngruppens storlek och -sammansättning samt kompetens påverkar kvaliteten i förskolan. Slutsatsen av denna studie att den sociala miljön, lärares kompetens och tiden är aspekter som förutsätter att det går att arbeta mot en god pedagogisk kvalitet. Vidare även att barngruppens storlek och -sammansättning, personalens kompetens, den sociala- och fysiska miljön samt förskollärares förhållningssätt och möjlighet till interaktion med barnen är faktorer som kan påverka den pedagogiska verksamhetens kvalitet.

Den här uppsatsen berör ämnet barn med samspelssvårigheter i förskolan. Syftet med studien är attundersöka olika förskollärares erfarenheter av arbetet med att inkludera barn medsamspelssvårigheter i leken. Under lekens gång lär sig barn olika samspelsregler, vad som är roligtsamt förmågan att kunna känna igen och identifiera personen de leker med. I leken med andra barnställs det även krav som turtagning, dela med sig, att veta när det är på låtsas och när det är på riktigt.Barn tycker om att lära av varandra, därför är det viktigt att barn har kamrater för deras utvecklingoch lärande. Till studien användes en kvalitativ metod med ett induktivt förhållningssä / <p>Godkännande datum: 19-01-04</p>

Syftet med denna studie var att synliggöra hur förskollärare resonerar angående de yngre barnens första tid i förskolan. För att komma fram till detta har kvalitativa intervjuer använts som metod. Intervjuerna har spelats in med hjälp av ljudupptagning. Den teori som använts för att analysera och tolka materialet är Bowlby’s anknytningsteori. Förskollärarna berättar om olika metoder de använt sig av vid det yngre barnets första tid i förskolan, de lyfter tydligt fram att barnen ska vara trygga i förskolan, att alla barn är olika och har olika behov och att pedagogerna måste anpassa den första tiden i förskolan efter varje individ. Förskollärarna menar även att det är viktigt att barnen hittar en annan trygghet än sin förälder på förskolan, då pedagogen kommer att blir en vikarierande anknytningsperson till barnet. Samtliga förskollärare uttalar sig om hur betydelsefullt det är att vårdnadshavarna får ta del av verksamheten och att de ska känna sig trygga med att lämna sitt barn på förskolan. Är vårdnadshavarna trygga med att lämna barnet i förskolan blir barnet tryggt. Det är viktigt att fokuset inte ligger på att barnet ska bli lämnat på förskolan, utan fokus ska ligga på att barnet ska känna sig trygg av att vara på förskolan. Förskollärarna har lite olika syn på anknytning hos barnen den första tiden i förskolan. En metod är att utöka tiden för dagen successivt för att barnet ska skapa en trygg anknytning till pedagogerna. Barnen ska få ta del av alla rutiner i förskolan innan det börjar sina ordinarie tider för att en trygghet ska kunna skapas. En annan metod är att barnet ska vistas några timmar under förmiddagen på förskolan den första tiden för att skapa en anknytning till pedagogerna, och att rutinerna för dagen faller sig naturligt för barnet senare när det börjar sina schemalagda tider.

Syftet med den här kvalitativa intervjustudien har varit att undersöka hur sex förskollärare från sex olika förskoleverksamheter beskriver sina erfarenheter om utevistelsen. Tidigare forskning på området har visat på att det finns flera hälsoaspekter med att vistas utomhus, samtidigt som annan forskning visar på att pedagogernas inställning till utevistelse har en stor inverkan på om de väljer att gå ut eller inte. I vårt resultat har vi använt oss av en empiristyrd, tematisk analys. Där framkommer det att förskollärarna i studien har olika erfarenheter med utevistelsens syfte och innehåll i förskolornas verksamheter. Vi såg det även intressant att se om erfarenheterna kunde påverkas beroende på hur förskolorna låg placerade och hur deras förutsättningar för utevistelse såg ut. Genom intervjuerna kunde vi tolka att förskolornas placering hade en påverkan av förskollärarnas erfarenheter. Detta belyses i resultatet om olika hinder i samband med att vistas utomhus. Ett exempel var att vandaliseringar i förskolorna i bostadsområdena gjorde så att pedagogerna fick städa gården innan barnen fick gå ut och vistas där. I resultatet framkommer det att miljön utomhus erbjöd fler möjligheter till rörelse vilket också speglas som syfte hos många av respondenterna i studien. Miljön användes till både fri lek och planerade aktiviteter. Även inställningarna till utevistelsen hade en påverkan på både syftet till att vistas utomhus men också innehållet, vad som skulle ske när de vistades utomhus. / <p>Godkännande datum:2019-01-04</p>

Denna studie syftar till att studera likheterna och skillnaderna när det gäller pedagogernas inställning till svenska språkets utveckling hos barn som inte har svenska som sitt modersmål. I studien har vi gjort en jämförelse mellan språkbadsförskolegrupper i Finland och flerspråkiga förskolebarngrupper i Sverige. Undersökningen genomfördes med hjälp av en enkät. Enkäten skickades till båda länderna och bestod mest av öppna frågor vilket gav pedagogerna större frihet att formulera sina svar. Trots att vi fick få svar från Finland kunde vi hitta flera likheter men också skillnader mellan de olika länderna. Därmed kunde vi skapa en förståelse av situationen med olika språk i förskolorna, hur pedagogerna arbetar samt vilka metoder pedagogerna använder sig av. Resultatet visar att pedagogerna använder sig av relativt liknande metoder och har samma åsikter när det gäller barns språkutveckling. Flerspråkigheten och mångkulturalitet i verksamheten betraktas som viktiga begrepp i båda länderna, men i Sverige har man lyckats integrera det i verksamheten. I Finland anser pedagogerna att det inte är lika aktuellt att arbeta med flerspråkigheten då barngrupperna består mest av enspråkiga barn.

The purpose of this study is to provide knowledge about preschool teachers´ perspective on children´s influence in preschool. The method for the study was qualitative interviews with six active preschool teachers. The result showed that there are opportunities and obstacles to children´s influence. Opportunities are lifted as responsive and present educators who maintain an open climate between colleagues and children to create a safe environment, where children are given the opportunity to influence. Obstacles to children´s influence are lifted mainly as rules, routines and stress. The result also shows the age and sex of children as possible factors for enabling and preventing children´s influence in the preschool. Through this study, some reflections on children´s real influence and possible ways of working are also highlighted in order to make visible the consensus and approach in the work team. Which can help to develop work with influence and children´s opportunities to influence the preschool.

Studien syftade till att undersöka hur manliga förskollärare uppfattar traditionella könsmönster i sitt arbete. Studien genomfördes med en kvalitativ ambition och semi-strukturerade intervjuer med åtta manliga förskollärare utgjorde grund för studien. Resultatet analyserades utifrån ett feministiskt poststrukturellt perspektiv och visade att de manliga förskollärarna påverkades av de traditionella könsmönster som ännu existerar på förskolan och detta är något männen måste förhålla sig till och utveckla strategier för att möta. I studien framkommer att vårdnadshavarnas och personalens utbildningsnivåer påverkar nivån av jämställdhet i förskolan.