Syfte: Syftet med undersökningen är att studera om DN Debatt styr det ämnesmässiga innehållet på debattsidan, genom att jämföra refuserade artiklar med dem som blir publicerade. Teori: Undersökningen lyfter fram teorier inom områdena ”makten och dagordningen”, ”gatekeeping”, ”medielogik” och ”medialisering”. Metod: Kvantitativ innehållsanalys. Material: Samtliga artiklar som har skickats in till DN Debatt för att sedan refuseras eller publiceras under perioden 1 juni 2009 – 30 september 2009 och en intervju med debattchefen Bo G Andersson. Huvudresultat (Slutsatser): En påfallande god överensstämmelse kan ses i den procentuella fördelningen mellan ämnen som refuseras och ämnen som publiceras. Endast ämnet Ekonomiska frågor avviker och publiceras i något högre grad jämfört med hur stor del av de insända artiklarna som behandlar ämnet. Miljö-, folkrörelse- och allmänpolitiska frågor publiceras i något mindre grad jämfört med de artiklar som skickas in och behandlar dessa ämnen. DN Debatt styr inte det ämnesmässiga innehållet på ett sätt som gör att vissa ämnen hamnar i skuggan, eftersom samtliga insända ämnen når publicitet på debattsidan.Sociala frågor och vårdfrågor får mest utrymme på DN Debatt och det är också den ämnesgruppen som är störst räknat i antal insända artiklar. Majoriteten av skribenterna är män, men kvinnor blir i högre utsträckning publicerade än män, om man ser till hur många kvinnor som skickar in material.

News provides us with information about our world so we can make decisions about the matters that affect our daily lives—both for our personal and the public good. Television news is a pervasive force in our society, and it is important to study because of the influence it exerts on human action. But news is produced by human beings, and those human beings must make selections and rejections regarding what makes it into a newscast and what doesn’t. In addition, decisions have to be made on how to frame, present, order, word, edit, shape what news items are included. Many forces influence these decisions throughout the complex television news process. Media sociology scholars urge researchers to examine these influences at five levels: the individual, newsroom, organization, extra-organization and societal or cultural levels. This gatekeeping study examined this complex news process at work and revealed the complex set of forces that influence news decisions by news producers at CNN, a global 24-hour news network. By exposing the processes by which the news is made, one can better understand the influences that shape the end product—the news.

No description available.

According to past researches, we find that journalists often make close relationship with news resources in order to accomplish their jobs. Exports sum up three models that include opposition, cooperation, and assimilation. At the same time, other related researches indicate that the more lasting journalists have the same news lines, the easier journalists have the assimilative relationship with news resources. Both of journalists and news resources have the cooperative and dependent relationship, so it becomes an important issue to research the relationship between journalists and news resources. The research discusses with the interactive relationship between the local councils and journalists in order to realize how reporters select to close news resources, and both of journalists and news resources have the assimilative relationship with the long period interaction. At the same time, the research discusses with the selective and close influence of ¡§professional consciousness¡¨ of journalists in order to understand about the interactive types between Taiwan¡¦s journalists and local councilors. The main points in the research are as followed: The research finds that the male journalists are more than female journalists. Males are two- third, and females are one -third. But female journalists are generally more than male journalists in Taipei City Council, and journalists who have the news line in other local councils are elder, it¡¦s different from the type of reporters in the central council. In the activeness of journalists, the research finds the situation with the questionnaires and deep interview that the activeness of journalists is higher than councilors. But there are half councilors are one-third journalists who consider that it depends on different kinds of news. Thus, the interaction between journalists and councilors will change with different kind of news. More of councilors and journalists who take the deep interview consider that the good interaction between journalists and councilors is a kind of dependently cooperative relationship. After having the deep interaction each other, some journalists and news resources become the assimilative relationship. It¡¦s obvious that the relationship change between journalists and councilors comes from the three models---opposition, cooperation, and assimilation. Journalists will pay much attention to the first point ¡§how much I can trust¡¨, the second point is ¡§ to judge with their past experiences¡¨ when they the interview with councilors. It¡¦s obvious that the two points in closing news resources are very important, and those improves that the ¡§correction¡¨ in reports is attached importance to reporters very much.

The present study explored three questions: What is the linking pattern of China’s cyber news space? What are the factors that contribute to this pattern? And what is the distribution of links in real geographic places? The concept of the cyber news space refers to the globally connected networks of online news production. It is a tool to understand the spatial distribution of online news production and the map of the world as presented in the media. This study is a content analysis of news Webpages from China’s four leading commercial portals. It sampled about 900 news Webpages during the spring of 2008. China’s commercial portals are news aggregators and distributors. They are the gatekeepers of China’s cyber news space. On their news Webpages there is one hyperlink that leads to the original publisher of the story. These links provide a clue of how news organizations were connected online. The content analysis coded these links and other information such as media type, production sites and locations of stories. This study found that the there was a pattern of concentration in terms of the distribution of links among online news organizations. A multiple regression model was used to test the factors that may contribute to this pattern. It was found that geographic location of news organizations was such a factor. The more central a news organization was located, the more links it attracted from the portals. In addition, this study also analyzed the distribution of links among difference provinces (or province level administrations) of China. It found that Beijing, Chongqing, Guangdong, Jilin, and Shanghai are hubs, while more remote provinces, such as Xinjiang, and Guizhou were largely bypassed. / text

Advertising is the centre of numerous studies due to it central role in business, however it remains quite static amidst revolutionary consumer shifts towards digital consumption. While consumers are active online, advertising budgets are not being focused towards new media. This study uses structural equation modelling to show that marketers are acting as gatekeepers to investment, as their perceptions are affected by factors driven by external conditions, the influence of others, as well as their own internal beliefs and attitudes. Copyright / Dissertation (MBA)--University of Pretoria, 2011. / Gordon Institute of Business Science (GIBS) / unrestricted

AbstractTitel: PR-konsulter och journalister – grannar som inte hälsar? En kvalitativ studie om nyhetsvärde i svenskt PR-arbete.Författare: Alicia Asklund och Desirée FrankNivå: Examensarbete på kandidatnivå inom Medie- och kommunikationsvetenskap Institution: Konst, Kultur och Kommunikation (K3)Fakultet: Kultur och samhälle Lärosäte: Malmö universitet Handledare: Emil Stjernholm Examinator:Termin och år: Vårterminen 2019Sökord: PR, nyhetsvärde, nyhetsvärderingskriterier, neoinstitutionell teori, gatekeeping, medielogik, medialisering, tematisk analys, retorisk analys, kvalitativ studie, intervju, textanalysSökord: PR, nyhetsvärde, nyhetsvärderingskriterier, neoinstitutionell teori, strategisk kommunikation, tematisk analys, retorisk analys, kvalitativ studie, intervju, textanalysProblembakgrund och syfte: Konkurrensen om medieutrymmet ökar och skapar nya kommunikativa spelregler som PR-konsulterna måste förhålla sig till. Mot bakgrund av denna utveckling är det intressant att studera hur PR-konsulter arbetar med nyhetsvärdering som strategisk kommunikation. Syftet med denna studie var således att undersöka vad som utgör nyhetsvärde i en svensk kontext och ta reda på om och i så fall hur PR-konsulter tillämpar nyhetsvärderingskriterier i deras skapande av pressmeddelanden.Metod och material: Studien är genomförd med hjälp av semistrukturerade kvalitativa tematiska intervjuer med fem PR-konsulter från tre olika PR-byråer i Sverige. Vidare genomfördes kvalitativa retoriska textanalyser på ett pressmeddelande från respektive respondent.Resultat: Resultatet av studien visar att de nyhetsvärderingskriterier som vi utgick ifrån tillämpas av PR-konsulter i deras arbete med pressmeddelanden. Vår studie visar även på att det respondenterna sagt och vad de faktiskt praktiserar i utformandet av pressmeddelanden inte överensstämmer, tillämpandet av nyhetsvärderingskriterier kan således anses vara medvetna och delvis omedvetna handlingar. Medan vissa av PR- konsulterna ansåg att de utgår ifrån bestämda strategier relaterade till nyhetsvärde menade andra att arbetet drivs av intuition. Överlag visar resultatet i studien att PR-konsulterna har en liknande syn på nyhetsvärde och att de är eniga om att det är journalisten (som gatekeeper) som i slutändan bestämmer över vad som i slutändan publiceras. / AbstractTitle: News value in swedish PR. A qualitative study about news value in swedish PR Authors: Alicia Asklund and Desirée FrankLevel: Media and Communication studies: Degree project/Bachelor level Institution: School of Arts and Communication (K3)Faculty: Culture and SocietyHigher Education Institution: Malmö UniversitySupervisor: Emil StjernholmExaminer:Term and year: Spring term 2019Keywords: PR, news value, news value theory, institutionalized theory, gatekeeping, media logic, tematic analysis, retoric analysis, qualitive study, interview, textanalysisBackground and objective of study: The competition for the media space is growing and creates new communicative rules that PR-consultants must comply with. With this change in mind, it’s interesting to to study how PR-consultants works with news values as a strategic communication tool. The goal with this study was therefore to investigate what classifies as news value in a swedish context as well as to find out if and how these are used by PR-consultants in the creation of press releases.Methods: The study was conducted using semi-structured qualitative tematic interviews with five PR-consultants at three different PR-companies in Sweden. Furthermore we conducted qualitative retoric textanalysis using one press release from each PR-consultant. Results: The study shows that our selected news values are being utilized by PR- consultants in their work with press releases. The study also shows that what the interviewees said and what they actually did in their work with press releases, did not correspond. The utilization of news value criteria could therefore partly be due to conscious and subconscious actions. While some of the PR-consultants stated that they use strategies related to news values others seemed to think they simply use their intuition. Overall the result shows that PR-consultans have a similar view on news values and they all agree on that the journalist works as the gatekeeper and has the final say in what gets publicized or not.

Problemformulering och syfte: Bildjournalisterna har minskat samtidigt som bilderna ökar inom den svenska tidningsjournalistiken. I enlighet med chefer på nyhetsredaktioner anser texten i en artikel vara viktigare än bilden, samtidigt föredras en bild från en bildjournalist framför en bild från internet. Sammanfattningsvis spelar nyhetsbilden en viktig roll för dagens tidningsjournalistik, inte minst för trovärdigheten. För att skapa verklighetstrogna och konkreta reportage, krävs det att en journalist befinner sig på platsen av en händelse, agerar ögonvittne. Syftet med den här studien är att undersöka hur publiceringen av arkivbilder ser ut på fyra lokala dagstidningar i Sverige.  Metod och material: Genom en kvantitativ innehållsanalys studerades sammanlagt 174 bilder på fyra olika bilder inom medieföretaget Bonnier news local. Samtliga bilder var publicerade på något av tidningarnas nyhetssidor. Bilderna studerades med hjälp av ett kodschema med sammanlagt 17 variabler, tillsammans med konstruktioner som beskrev alla variabler.  Huvudresultat: I resultatet framgår det att omkring 22 procent av bilderna inte var fotograferade för den publicerade nyheten, totalt 39 bilder var alltså arkivbilder, bildbyråbilder eller pressreleasebilder. Kollar man på arkivbilder utgör det 24 stycken av de totalt 174 studerade bilderna. Innehållet i bilderna var till större delen enskilda personer, men även bilder på exteriör, annan miljö, transportmedel/maskiner, elektronisk utrustning och andra saker förekom ett antal gånger.

With the traditional commercial model failing, U.S. news organizations are increasingly turning to various types of collaborations in order to produce news content. They are partnering with nonprofits, universities, creative groups, citizen journalists and other entities, many of them non-journalistic in nature. As a result, these diverse groups are increasingly having to negotiate different sets of values and priorities as they establish journalistic processes and create news content. This dissertation explores, first, the question of how the structure and makeup of such diverse collaborations influences the journalistic values and norms by which the effort abides; second, it examines how the processes of collaborations reflect these negotiated norms and values. The project seeks to shed light on the ways traditional journalistic boundaries are being expanded and the journalistic field transformed by new, non-traditional journalistic partners in collaborations. The qualitative study – which utilizes in-person and virtual ethnography, in-depth interviewing, and textual analysis – focuses on two different collaborations: a fledgling partnership called the Dallas Media Collaborative, which involves 14 different journalistic and non-journalistic partners working together to cover the topic of affordable housing in Dallas, Texas; and the Credible Messenger Reporting Project, which pairs professional journalists and community journalists in the coverage of gun violence in Philadelphia. The study finds that these partnerships demonstrate evidence of journalists expanding their traditional boundaries to include new partners in the process of creating news content, showing that collaboration can mark an attempt at field repair. These new partners are helping to re-envision the purpose of the field, with a much greater focus on public service and the goals of effecting social change and empowering communities; they are also forcing an expansion of the boundaries of what can be considered journalism – especially in terms of creative work and audience engagement. However, journalists often continue to enforce traditional values even amid the presence of non-traditional partners, and the power dynamics of traditional journalism are persistent. As a result, collaborations continue to be a site of constant of contested norms and values, evidenced both in journalistic processes and in the content that they produce. / Media & Communication

I en tid av digitalisering återfinns betting, i högre utsträckning, online. Vilket leder till en mediering av aktiviteten samt en konvergens till andra nätverk och plattformar. Därmed är spelindustrin ett gott exempel för vilka utmaningar som tillkommer i en digital tidsålder och vilka krav som ställs på företagen för att kontrollera sina kunders konsumtion. Allra tydligast är omregleringen som tillkom 2019, ett nytt regelverk som spelbolag måste förhålla sig till. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur betting har klivit in i ett digitalt landskap. Materialet har samlats in genom en kombinerad metodologi där vi har tagit fram en enkät för att avtäcka konsumenters relation till betting samt en intervju med en anställd inom spelbranschen. I ett nästa steg har vi tillämpat vårt teoretiska ramverk för att analysera materialet, detta består av fyra olika begrepp; gamblification, gamble-play media, gatekepping och digital disconnection. Med hjälp av begreppen har vi sedan analyserat material utifrån fyra medievetenskapliga synsätt för att besvara frågeställningarna som lyder:Hur framställs gamblification i spelbolagens arbetssätt? Hur drar konsumenterna fördel av gamble-play media? Hur kan man förstå network gatekeeping i förhållande till omregleringen? På vilket sätt kan digital disconnection hjälpa till att förstå spelmarknaden?  Resultatet visar bland annat att spelbolagen är medvetna om den eskalerande kontrollen av branschen vilket driver på nya strategier för att locka till sig konsumenters intresse. Samtidigt som det finns en farhåga hos spelbolagen att ett utvidgat regelverk kan få motsatt effekt och leda till att man tappar en stor del av människor till olicensierade spelmarknader. Dessutom ser vi att konsumenter anpassar sig längs med digitaliseringen av branschen och mediering av betting genom att utnyttja online forum för att hämta tips. Slutsatserna vi kan dra av resultatet är då att olika kontrollfunktioner som appliceras på branschen har en del likheter med network gatekeeping samt att samarbeten med andra marknader blir betydelsefulla för att legitimera och normalisera betting.