Gang crime has been one of the most debated topics in the political debate in 2019-2020, where different descriptions, opinions and expressions have taken place in Swedish politics and news journalism. In the political debate, "immigrants", segregation and migration are often used together with gang crime. Through the language, “the gang criminal” is placed as an opposite to “the Swedish society” and is further understood as “the Others”. The purpose of this study is to draw attention of a possible order and regularity that is present in the political language that represents and presents gang crime, and thus study how gang crime as a social category is created and attributed to “truths” in the political debate. The issues that the study relates to are: Which objects, phenomena and concepts are linked to the phenomenon “gang criminals” in Swedish politics?, What meanings are ascribed to "the gang criminal" based on the different political perspectives that are articulated? and What are the implicit perspectives of the party leaders about the "gang criminal" and in what ways can it be interpreted as power? The starting points of the essay lean towards three critical theoretical perspectives that divide an applicant into analyzing unconscious and underlying discourses in systems and structures: poststructuralism, discourse theory and interactionism. The material basis consists of a party leader debate from Svt plays Agenda and five articles from Dagens Nyheter, one of Sweden's leading news magazines. The theories have both helped to structure and organize the empirical material, at the same time as they have helped to complicate and problematize it. I have used a qualitative approach that primarily values the meaning of what is produced, which has been central to the analysis itself. The conclusion shows how the language used in the party debate, despite the political differences, normalizes a discourse that maintains a "we" and/against "them" spirit and further legitimizes the news media's portrayal of "the immigrant" as a stranger in "the Swedish society".

The aim of this study was to find out which functions of a language café in Karlskrona have for its participants and how it can help them with their integration process. At the language café immigrants and natives meet to talk and socialize together, with the idea that the immigrants should practice the language. The study is based on interviews with the immigrants, and with yhe person in charge og the café, to find answer for the purpose of this study and essay. Two questions have been asked: What functions does the language café fulfill for the participants and why do they participate? And, in what way can the language café contribuate to the participants' integration? Diaz's (1996;1997) integration theory was used as a model to analyze which integration dimensions the language café helps the participants with. The main result of the study shows that 1) the participants primarily participate to practice the language but also meet Swedes and other immigrants, and 2) that it mainly benefits their communicative and social integration.

The purpose of the study is to investigate how immigrant performing artists have entered the Swedish labour market in the Swedish performing arts profession. Four main questions were considered in the study: 1) Who, and in what capacity, contributed to the artist’s professional success in Sweden, 2) How the artists’ social and cultural capital has contributed to their success, 3) What role does social networking play in the success of these artists, 4) What type of barriers have the artists encountered.Two career theories were applied in the study: Careership theory and the Social Cognitive Career Theory. The qualitative data for the study was acquired through seven interviews. Methods used for analysis were social network analysis of ego-net in combination with analysis of the interview content. The main conclusion from the results of the analysis show that the use of social networks with the right type of contacts and the social and cultural capital of the artists was instrumental in their ability to succeed in the performing arts profession in Sweden. Barriers to establishment in the performing arts profession in Sweden include gatekeepers, normative exclusion, and lack of profession specific language skills.

Det finns en problematik i att samtidigt som nyanlända elever ska slussas ut från introduktionsprogram så fort som möjligt så ska de även ha tillräckligt goda kunskaper i skolämnena och i undervisningsspråket för att kunna tillägna sig undervisningen på ett nationellt gymnasieprogram. Syftet med denna studie är att skapa förståelse för hur elever upplever matematikundervisningen både på ett språkintroduktionsprogram och på ett nationellt gymnasieprogram. Det empiriska materialet bygger på sju semistrukturerade intervjuer där totalt tio elever deltagit. Eleverna gick alla på ett språkintroduktionsprogram förra läsåret men går nu första året på ett nationellt gymnasieprogram. Resultatet visar bland annat att matematikundervisningen på språkintroduktionsprogrammet kännetecknas av att elever får ta mycket eget ansvar; det finns en uttryckt önskan bland eleverna att matematikundervisningen på språkintroduktionsprogrammet ska påminna mer om densamma på det nationella gymnasieprogrammet i form av bland annat hårdare krav. Dessutom verkar elever uppleva en stress över att de inte avancerar rent kunskapsmässigt om de går på språkintroduktionsprogrammet i mer än ett år. Slutligen visar resultatet även att elevers relation till läraren och klasskamraterna spelar en stor roll för upplevelsen av matematikundervisningen på ett nationellt gymnasieprogram. Sammanfattningsvis verkar det vara viktigt att göra matematikundervisningen på språkintroduktionsprogrammet värdefull och lärorik för eleverna oavsett hur många år de går på programmet. Dessutom är det av största vikt att stötta de elever som avancerat till ett nationellt gymnasieprogram och inte lägga för mycket ansvar på dem, de må vara integrerade i det ordinarie skolsystemet men de är fortfarande nyanlända.

Människor från forna Jugoslavien har invandrat till Sverige sedan 1960-talet och de gör det även idag. Under dessa 60 år har dessa invandrare byggt upp sina liv i Sverige och skapat olika föreningar, caféer, frisörsalonger, radio med mera för att kunna behålla en del av sina gamla liv och umgås med sina landsmän. Men hur har invandrare från forna Jugoslavien lyckats med allt detta? Syftet med denna studie är att undersöka hur invandrarna från forna Jugoslavien, som har invandrat till Sverige i vuxen ålder, har fått sina första arbeten i Sverige och hur de har använt sina nätverk för att få inträde på arbetsmarknaden. Studiens frågeställningar är: 1) Hur fick invandrare från forna Jugoslavien sina första arbeten i Sverige? 2) Har socialt kapital haft betydelse för deras etablering på arbetsmarknaden? 3) Vilken typ av socialt kapital har haft betydelse?Teoretiska begrepp som studien använder är socialt kapital samt anknytande och överbryggande socialt kapital. Studien genomfördes med hjälp av en egocentrisk nätverksanalys där det utfördes sex kvalitativa intervjuer. Studiens resultat visar att migranterna som har invandrat till Sverige under 90-talet har varit till hjälp för de som har flyttat till Sverige under de senaste 20 åren.Resultatet visar även att migranterna använder sina nätverk för att få information eller tillträde till den svenska arbetsmarknaden, samtidigt som invandrarna använder sina modersmål vid de första arbeten i Sverige. Vidare så kom det fram att de flesta invandrarna i denna studie använde det anknytande sociala kapitalet för att få information om arbete, där det ingick familj och nära bekanta. / People from former Yugoslavia have immigrated to Sweden since the 1960s and they still do so today. During these 60 years, these immigrants have built up their lives in Sweden and created various associations, cafes, hairdressers, radio-stations, etc. so that they can retain some of their old lives and socialize with their compatriots. But how did immigrants from former Yugoslavia succeed with all of this? The purpose of this study is to investigate how immigrants from former Yugoslavia, that have immigrated as adults, have got their first jobs in Sweden and how they have used their networks to enter the labor market. The study's questions are: 1) How did immigrants from former Yugoslavia got their first jobs in Sweden? 2) Did social capital have an impact on their establishment in the labor market? 3) What type of social capital has been important?Theoretical concepts used in the study are social capital, bonding and bridging social capital. The study was conducted with the help of an egocentric network analysis where six qualitative interviews were conducted. The study results show that the migrants who immigrated to Sweden in the 1990s have been helpful to those who have moved to Sweden for the last 20 years.The result also shows that migrants use their networks to obtain information or access to the Swedish labor market, simultaneously immigrants used their mother language at their first jobs in Sweden. It is stated that most of the immigrants in this study used the bonding social capital to get information about work, which included family and close acquaintances.

Studien syftar till att ta reda på hur situationen för arbetslösa medelålders invandrare upplevs, vilka bakomliggande orsaker som finns till den och hur målgruppen upplever politikens insatser för en förbättrad integration. Studien har genomförts via kvalitativa intervjuer med åtta arbetslösa medelålders invandrare samt två arbetsförmedlare. Arbetsförmedlarna har godkänt att jag använt mig av deras namn i mitt arbete. De arbetslösa medelålders invandrarna har valt att vara anonyma, jag har endast nämnt dem genom att skriva deras kön och ålder samt när de kom till Sverige. Därefter har jag transkriberat intervjuerna och valt ut delar som varit av intresse för min studie. Utifrån intervjuerna har två teman identifierats och analyserats. Det handlar dels om hur de upplever sin situation, samhällets krav dels politikens roll i integrationen och vad de anser att politiken kan göra avseende integrationen. Studien kommer fram till att det finns olika bakomliggande orsaker så som bristande språkkunskaper, utbildning, integration och segregation men även diskriminering spelar en roll. Det upplevs från målgruppen att samhällets krav är stora, och att det är svårt att komma på arbetsmarknaden om man saknar utbildning och kontakter. En jämförelse har gjorts i studien där målgruppen i sina svar kring vad som behöver göras för att förbättra integration ligger närmare LO än Näringslivet.

This paper seeks to investigate how teachers within the course Swedish for immigrants approach translanguaging as a method for language and knowledge development and to what extent translanguaging strategies are used in the classroom. The study was conducted through semi-structured interviews with four in-service teachers. The result shows that the teachers in the study to some extent use multilingual practices to create meaning in conversations and texts and to create a connection between students' linguistic identities. They are also to some extent positive towards translanguaging but expresses that Swedish should be the main language of instruction.

Studiens övergripande syfte är att lyfta fram och uppmärksamma en viktig del av SFI-undervisningen – samsynen kring grammatikens betydelse i undervisningen. Krashens olika teorier gällande grammatikens inlärning har delvis utgjort grunden för undersökningen. Den övergripande specifika frågeställningen som besvaras i studien är om det finns någon samsyn mellan SFI-lärare kring grammatikens betydelse i SFI-undervisningen. Studien utgår från tre viktiga aspekter inom grammatikundervisningen. Den första aspekten är SFI-lärarnas uppfattning om grammatikens status och roll i SFI-undervisningen. Den andra aspekten är SFI-lärarnas upplevelse, att utifrån uppfattningen om grammatikens betydelse i SFI-undervisningen, lära ut så eleven har möjlighet att nå höga grammatiska kunskapskrav i respektive kurs. Den tredje aspekten är SFI-lärarnas omfattning av grammatik i SFI-undervisningen utifrån påverkan av Skolverkets formulering i kursplanen gällande grammatiska strukturer. Semistrukturerade djupintervjuer används som metod och genomförs med totalt fyra kvinnliga och två manliga SFI-lärare inom Vuxenutbildningen, på tre olika arbetsplatser i tre olika kommuner. Av respondenterna har alla lärarexamen med minst 30 högskolepoäng i ämnet svenska som andraspråk och är i åldrarna 42 till 56 år samt undervisar i SFI-kurs C respektive D. Resultatet visar att det finns en samsyn. SFI-lärarnas uppfattning är att grammatikens status och roll i undervisningen anses vara hög och viktig. Lärarnas förhållning till samsynen varierar i SFI-undervisningen utifrån förmågan att hantera det som privatperson eller i sin yrkesroll. SFI-lärarna upplever att den egna uppfattningen om grammatikens betydelse i undervisningen påverkar hur de lär ut grammatik och indirekt i vilken grad eleven har möjlighet att nå höga grammatiska kunskapskrav i respektive kurs. Det finnas en viss delad uppfattning utifrån olika påverkansfaktorer som exempelvis förutsättning och vilja hos eleven. SFI-lärarna är eniga om att Skolverkets formulering i kursplanen för SFI gällande grammatiska strukturer i mycket låg grad påverkar deras omfattning av grammatik i SFIundervisningen. En anledning är att grammatiken inte kan vara fristående från övriga språkliga delar i undervisningen. Relaterat till de teoretiska utgångspunkterna är slutsatsen att lärarna har en samsyn utifrån status och roll, möjlighet att nå höga grammatiska kunskapskrav och att omfattningen av grammatik i SFI-undervisningen inte påverkas av formuleringen i gällande styrdokument.

Denna undersökning genomfördes genom en diskursanalytisk ansats för att ta reda på hur andra generationens invandrare framställs i svensk massmedia. Vi utgick från ordet subjektposition, då vi var intresserade av vilken roll/identitet andra generationens invandrare tilldelas där. Ur resultatet kom även en maktaspekt av vem som får uttala sig kring andra generationens invandrare. Studien använde sig av 50 tidningsartiklar från både stora och små tidningar i Sverige. Artiklarna kom även från olika politiskt inriktade tidningar. Artiklarna tog alla upp något som kändes relevant i förhållande till andra generationens invandrare. Resultatet vi fick fram påvisar hur andra generationens invandrare tilldelas subjektpositioner som ”invandrare och icke svenskar”, ”den kriminella”, ”bidragstagare”, ”icke-kristna”, ”den missunnsamma” och ” den som får ta arbeten som andra inte vill ha”. De subjektpositioner som tilldelas andra generationens invandrare anammas många gånger av dem och blir till en självuppfyllande profetia. Då subjektpositionerna har en negativ klang, skapar detta uppfyllande ytterligare negativa kommentarer kring dem och riskerar att skapa en ond cirkel som blir svår att stoppa.

Bakgrund: Integration och invandrare eller social isolering bland invandrare är ett ämne för diskussion. Med den senaste tidens ankomst av ett stort antal invandrare till Sverige är det värt att fokusera på olika aspekter när det gäller assimilering av invandrare på en ny plats. Viktigt i detta ämne är invandrarnas politiska, hälso- och kompetensperspektiv.Problem: Invandrare som är unga eller äldre ungdomar kan stöta på problem med integration i ett nytt land, men också börja isolera sig från samhället på grund av bristen på integration. Syfte: Syftet med detta arbete är att genom intervjuer visa hur invandrare uppfattar integration, hur de känner isolering, men också vad som är vägen till framgångsrik integration.Metod: I denna studie består av kvalitativa intervjuer. Det är sju intervjuer och alla är unga eller unga vuxna från Polen och Rumänien. Resultat: Processen för invandrare integrering främjas av skola, bra bemötande, kunskaper i svenska språket och vänskap med etniska invånare. Men trots detta är fenomenet social isolering bland invandrare ofta oundvikligt.Slutsats: Det är viktigt att veta att unga som kommer till ett nytt land inte alltid klarar integrationen bra. De känner sig ofta ensamma, saknar sitt hemland, familj och vänner. Många saker gör att de isolerar sig, trots det frekventa fenomenet att försöka integreras i det svenska samhället. Det beror på många personliga läggningar. Det är viktigt att invandrare känner sig respekterade och accepterade, men också att de känner att de tillhör samhället