Hur en individ uppfattar sin kropp har relaterats till självkänsla, fysisk aktivitet, matvanor, social ångest och mobbning. Studier som undersöker utvecklandet av kroppsuppfattning och riskfaktorer för snedvriden kroppsuppfattning efterfrågas. Denna longitudinella studies huvudsyfte var att undersöka om kroppsuppfattningen hos gymnasieungdomar (n=349) förändras över tid och hur det såg ut för tjejer respektive killar. Vidare undersöktes riskfaktorer för utveckling av snedvriden kroppsuppfattning. Resultatet visade stabilitet i utvecklingsmönster av snedvriden kroppsuppfattning över tid. Snedvriden kroppsuppfattning verkar redan ha befästs innan gymnasietiden. För killarna fanns ett statistiskt samband mellan social ångest och mobbning i utvecklingen av snedvriden kroppsuppfattning. Slutsatsen är därmed att killars förmåga att hävda sig i interpersonella sammanhang kan påverka kroppsuppfattningen. Skolan bör eftersträva ett tillåtande klimat och aktivt arbeta mot mobbning.

Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor och många av de drabbade kvinnorna får genomgå en mastektomi, vilket kan leda till en förändrad kroppsuppfattning, påverkad sexualitet och kvinnlighet. Syftet med litteraturöversikten är att beskriva kvinnors kroppsuppfattning i samband med en mastektomi. Författarna har valt att göra en litteraturöversikt utifrån Fribergs modell för litteraturöversikt (Friberg 2012, ss. 133-134). Tio artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats har använts i resultatet. Resultatet har två huvudkategorier, “Kroppsuppfattning”, “Kvinnans behov av stöd” och fyra subkategorier, “upplevelse av förändrad kropp”, “upplevelse av sexualitet”, “upplevelse av kvinnlighet” och “bröstrekonstruktionens betydelse”. Litteraturöversiktens resultat visar att kroppsuppfattning har stor betydelse för kvinnor som genomgått en mastektomi och den kan förändras i negativ riktning på grund av operationen. Kvinnorna hade svårt att tycka om sin kropp och visa sig inför andra. Kroppsuppfattningen hade olika betydelse för kvinnorna trots att den kunde vara förändrad. Många kvinnor kände sig mindre feminina med ett eller två förlorade bröst och en bröstrekonstruktion kunde då vara till hjälp för att återfå det som upplevs förlorat. Största fokus för kvinnorna var att överleva cancern men följderna av mastektomin var påtagliga. Vården har stor betydelse för att kvinnor ska få de bästa förutsättningarna till en rättvis och god vård under sjukdomsprocessen. Sjuksköterskan har en viktig roll som stöd för kvinnorna för att skapa trygghet och delaktighet.

Bröstcancer är idag den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor. Kirurgi är den primära behandlingen för bröstcancer och ett av kirurgialternativen är mastektomi som innebär att hela det drabbade bröstet avlägsnas. Operationen kan vara en traumatisk upplevelse som kan leda till fysiskt, psykiskt samt socialt lidande vilket kan resultera i en försämrad livskvalitet. Syftet med denna studie är att belysa kvinnors upplevelser av sin kroppsbild efter mastektomi till följd av bröstcancer. Metoden som användes i denna studie var en litteraturöversikt som baserats på elva vetenskapliga artiklar, varav fem var kvalitativa och sex var kvantitativa. Samtliga artiklar analyserades och resulterade i två kategorier med fyra subkategorier vardera som redovisades i studiens resultat. Resultatet visade på att de mastektomerade kvinnorna upplevde en sorg över det förlorade bröstet och fick en försämrad kroppsbild. Mastektomin ledde till känslan av förlorad kvinnlighet, försämrat självförtroende samt hade en negativ inverkan på sexlivet. Kvinnorna var i behov av stöd men upplevelsen av stöd varierade bland kvinnorna. Utifrån detta anser författarna att stödet från sjuksköterskan är av yttersta vikt för de mastektomerade kvinnornas tillfrisknande och välbefinnande. Sjuksköterskan kan skapa tillit och trygghet hos kvinnan genom att ge individanpassad vård, vara lyhörd, ge god information samt ha en helhetssyn på människan. Vidare kan detta leda till att kvinnan blir delaktig i sin vård.

Tidigare forskning visar att fysisk aktivitet är betydelsefullt för barns utveckling och lärande. Genom att få arbeta med kroppen får de bland annat en bättre koncentrationsförmåga. Syftet med denna studie är att öka kunskapen om förskollärares erfarenheter av att arbeta med barns motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning i förskolan. I studien har sju verksamma förskollärare intervjuats. Svaren i studien har analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar att fysisk aktivitet är något som anses viktigt att arbeta med i vardagen på förskolan. Förskollärare är medvetna om att man bör arbeta med fysisk aktivitet men resultatet visar att det kan vara svårt att planera in i vardagen. Resultatet visar även på vikten av att som förskollärare vara en bra förebild. Att vara en bra förebild som förskollärare påverkar barnens agerande i sitt utövande i fysisk aktivitet enligt studiens slutsats.

No description available.

I takt med Instagrams ökade popularitet har även det nya yrket influencer vuxit fram. En influencer delar personlig information i syfte att skapa en online-identitet som fungerar som ett varumärke. Deras bilder är ofta idealiserade, en sorts innehåll som har visat sig korrelera med att fler sociala jämförelser görs. Tidigare studier har även visat att innehåll som anspelar på skönhetsideal kan leda till sämre kroppsuppfattning, vilket i den här studien undersöks i en svensk urvalsgrupp. Sammanlagt 176 kvinnor deltog i studiens enkät beståendeav Body Esteem Scale for Adolescents and Adults, Iowa-Netherlands Comparison Orientation Scale, frågor om antalet influencers de följer samt intresset för deras innehåll för att undersöka eventuella kopplingar sinsemellan. Genom en multipel regressionsanalys framkom det att tendens till social jämförelse kan predicera sämre kroppsuppfattning, men antal influencers eller specifikt innehåll inte kunde kopplas till sämre kroppsuppfattning.

Bakgrund: Övervikt och fetma ökar risken för ohälsa, inte enbart kroppsligt utan också själsligt. En osund kroppsuppfattning kan leda till vantrivsel med sin kropp och minskad självkänsla. Många olika faktorer inverkar på övervikt,både fysiologiska och psykologiska. Exempelvis aptit, ätbeteende och fysisk aktivitet. Överviktigabarn har ökad risk för lågsjälvkänsla vilket riskerar att förknippas med dålig mentalhälsa senare i livet. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka barn och ungdomars uppfattning av sin självkänsla, kroppsuppfattning och psykiska hälsa efter deltagande i interventionsstudie mot övervikt. Metod: En allmän litteraturstudie av 15 randomiserade kvantitativa studier. Resultat: Kroppsuppfattningenförbättrades vid överviktsintervention, vilkenvar relateradtill fysisk aktivitet. Självkänslanspåverkan vid överviktsinterventionär tvetydig. Skillnaderna i självkänslans påverkan vid överviktsintervention skulle däremot kunna ha att göra med skillnader i utveckling mellan ålder och kön. Depressiva besvär förbättrades vilket var relaterattill kroppsuppfattning. Överviktsinterventioner verkar inte ha någon negativ påverkan på barn och ungdomars psykisk hälsa. Slutsats: Självkänslan och det psykiska måendet påverkas inte negativt av deltagande i interventioner mot övervikt, resultat från undersökta studier påvisar att det istället kan leda till förbättring. Interventioner som innefattade en komponent av fysisk aktivitet kan ha stärkande betydelseför den psykiska hälsanoch dessutom leda till en förbättrad kroppsuppfattning. / Background: Being overweight and obese increases the risk to suffer from ill health, not only physically but also mentally. An unhealthy body perception can lead to body discomfort and reduced self-esteem. Many different factors affect overweight, both physiological and psychological. For example, appetite, eating behavior and physical activity. Overweight children have an increased risk of low self-esteem, which risks being associated with poor mental health later in life. Purpose: The purpose of this literature study is to investigate the self-esteem, bodyimage and mental health of children and adolescents after participating in intervention studies against obesity. Method: A general literature study of 15 randomized quantitative studies. Results: Body perception was improved by overweight interventions, which was related to physical activity. However, it is ambiguous if self-esteem is affected. The differences in the effect of self-esteem during interventions against overweight could have to do with differences between age and gender.Depressive disorders improved which was related to body perception. Overweight interventions do not appear to have a negative impact on the mental health of children and adolescents. Conclusion: Participation in interventions against overweight does not have a negative impact on self-esteem and mental-health, some of the results instead show that it can lead to improvement. Interventions involving a component of physical activity appear to be of importancefor the mental healthand lead to improved bodyimage.

Abstrakt Enligt folkhälsomyndigheten undersökningar av levnadsförhållanden ”Hälsa på lika villkor” har fetma eller övervikt ökat från 31 procent till 50 procent de senaste 40 åren. Eftersom fetma har skett i hela befolkningen, talar det om att det är förutsättningar såsom den sociala aspekten och ökad aktivitet i vårt samhälle som bör förändras (WHO, 2022).Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka hur förskollärare resonerar kring fysiska aktiviteter och barns rörelse i förskolan.Den aktuella studien är utfört på kvalitativ metod och är genomfört på tre olika förskolor i Skåne. Fem förskollärare deltog i studien och datamaterial samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Med hjälp av en innehållsanalys analyserades intervjuernas resultat för att upptäcka förskollärarnas syn på fysiska aktiviteter och de påverkar barns rörelse.Samtliga förskollärare betonar att fysisk rörelse är en viktig del i barnets motoriska lärande. Vidare belyser informanterna att deras engagemang och förskollärarens roll påverkar barnets motivation och lust för fysisk aktivitet. Pedagogernas kunskap, utbildning, intresse och deras tolkning av läroplanens strävansmål gällande barns rörelse.Analys av resultat samt diskussion fördes med förankring av Bourdieus teoretiska begrepp habitus och kapital för att svara på studiens syfte och frågeställningar. Studien visar att habitus har en central roll gällande förskollärares tankar om barns rörelse och hur fysiska aktiviteter påverkar barns motoriska utveckling.

Bakgrund: Att genomgå en mastektomi innebär att kroppen förändras och kan vara en traumatisk upplevelse. Mastektomi är det vanligaste kirurgiska ingreppet vid bröstcancer vilket kan påverka kvinnan emotionellt, psykiskt, fysiskt och socialt. Sjuksköterskan behöver kunskap och förståelse för kvinnors upplevelser av mastektomi för att kunna bemöta varje kvinnas unika behov och därmed ge en personcentrerad vård.  Syfte: Syftet var att beskriva hur kvinnor upplever den förändrade kroppen efter total mastektomi till följd av bröstcancer. Metod: En allmän litteraturöversikt genomfördes med induktiv ansats. Datainsamlingen skedde från databaserna CINAHL och PubMed. Litteraturöversikten har baserats på tio kvalitativa vetenskapliga artiklar som har analyserats med Fribergs (2017) beskrivning av analys för en allmän litteraturöversikt.   Resultat: Litteraturöversikten resulterade i fem huvudkategorier att kroppens utseende har förändrats, att avsaknaden av bröst kunde minska kvinnligheten, att känna sig begränsad i det sociala livet, att den intima relationen med partnern påverkas negativt och att känna sig tvungen att anpassa klädvalet.  Slutsats: Att genomgå en total mastektomi upplevs som en omvälvande och traumatisk upplevelse som påverkar kvinnans liv utifrån fler perspektiv. Kroppen kommer föralltid att vara förändrad, vilket påverkar kvinnan både fysiskt, psykiskt, socialt och emotionellt. Genom en ökad kunskap och förståelse för kvinnans upplevelse efter mastektomi skapas större förutsättningar för sjuksköterskan att ge en personcentrerad vård.

Övergripande syftet i föreliggande studie var att studera manliga Crossfit-utövares tankar, känslor och upplevelser kring sin egen kroppsuppfattning och kroppsideal i relation till träningsformen Crossfit. I studien medverkade 10 deltagare i åldrarna 24–47 år (M=33,1 SD=7,71). Föreliggande studie använde sig av en semistrukturerad intervjuguide som basera sig kring ett teoretiskt ramverk av Lox et al. (2014) gällande kroppsuppfattning. Resultaten fördelades in i fyra teman som utvecklades: Sociokulturella faktorer, fysiska egenskaper, fysiska förändringar och psykologiska faktorer. Resultaten visar att manliga Crossfit-utövare innehar en positiv kroppsuppfattning trots att det finns specifika kroppsideal inom Crossfit-kulturen. Vidare visar resultaten att Crossfit-utövarna i föreliggande studie är generellt nöjda med sitt utseende på den egna kroppen och dess fysiska prestation. Detta trots att fysiskt utseende var en väldigt viktig faktor för deltagarna. Däremot var prestation och funktionalitet viktigare i en Crossfit kontext. Resultaten visar att Crossfit-utövarna i föreliggande studie var generellt nöjda med den egna kroppens utseende samt dess prestationsförmåga, trots att detta ibland kunde förändras under korta perioder ifall en skada inträffade eller ett träningspass inte gick som förväntat. / The overall purpose of the current study was to study male Crossfit participants thoughts feeling and experiences regarding their body image and body ideals in relation to Crossfit. A total of 10 participants aged between 24-47 years (M=33,1 SD= 7,71) participated in the study. The present study used a semi-structured interview guide based on the theoretical framework regarding body image by Lox et al (2014). The result was divided into four themes that were developed: Sociocultural factors, physical characteristics, physical changes, and psychological factors. The results showed that male Crossfit participants have a positive body image even though there are certain body ideals within the Crossfit community. Furthermore, the Crossfit participants in the study had a general appreciation towards their body and their physical performance. However even though every participant proved to have a great value in physical appearance, performance and functionality seems to be the utmost wanted feature in the context of Crossfit. The results indicate that male Crossfit participants overall have a positive body image and are generally amused with their performance and body image, even if at times this can change due to injuries or not performing well during a specific workout.