I Sverige avled ca 90 000 personer år 2010 och 80 procent av dessa personer var i behov av palliativ vård. Cancer är en av de stora dödsorsakerna och har dessutom ökat som dödsorsak. Sjuksköterskan har ett ansvar att kommunicera med personer som vårdas och närstående för att kunna ge information, men också känslomässigt stöd. God kommunikation är en stor del av att stödja personer genom deras sjukdom och kan leda till lindrat lidande. Sexualitet förändras ständigt och är integrerat i hälsa och välbefinnande. Det är förknippat med livskvalitet, självkänsla och självbild och ändå upplever flera partners till personer med cancer, sexualitet som något bortglömt. En möjlig orsak till varför sjuksköterskor inte diskuterar ämnet med personer kan vara brist på kunskap. För att kunna erbjuda personcentrerad omvårdnad och se personen bakom sjukdomen behövs ökad kunskap om hur sexualitet förändras hos personer med cancersjukdom. Syftet med studien var att belysa hur uppfattningen av sexualitet förändras hos personer med cancersjukdom. Metoden som användes var en systematisk litteraturöversikt. Totalt hittades 15 artiklar, åtta kvantitativa och sju kvalitativa artiklar. Fem artiklar hittades via CINAHL och tio via PubMed. En analys av innehållet gjordes och gemensamma teman framkom. Personer med cancer genomgick förändringar gällande sexuell funktion, kroppsuppfattning och sexuell identitet. Hur sexualitet påverkades av cancersjukdom varierade från allvarligt till nästan ingenting. Sexualitetens uttryckssätt förändrades och det var mindre troligt att sexualiteten uttrycktes i form av samlag. Det lades istället betoning på en verbal form av intimitet och vikten av att vara nära. Bristande energi, trötthet och rädsla för att göra sig eller sin partner illa bidrog till minskad samlagsfrekvens. Försämrad kroppsuppfattning var direkt kopplat till sämre sexuellt intresse och njutning. Ett flertal av både kvinnor och män upplevde kroppsliga förändringar som håravfall, viktförlust och förändring av kroppsform vilket ledde till känslor av att vara sexuellt oattraktiv. Endast ett fåtal rapporterade bättre kroppsuppfattning. Både kvinnor och män upplevde förlust av den sexuella identiteten. Sexualitet är ständigt föränderligt och förknippat med både självkänsla och självbild. Föreliggande studie visar att det finns ett behov och en önskan att diskutera området sexualitet med sina vårdgivare, men att det finns vissa barriärer vilka gör att sjuksköterskor inte tar upp ämnet för diskussion. Ångest, otillräcklig utbildning, rädsla att förnärma, sexuell läggning, antaganden att sexualitet inte är ett problem, religion och bristande språkkunskaper var vanliga orsaker till att ämnet sexualitet negligerades. Genom att integrera ett mer personcentrerat arbetssätt i vården av personer med cancer kan hela personen bli sedd istället för endast sjukdom och deras sexualitet kan därmed även bekräftas och diskuteras.

Syfte och frågeställningar Syftet med detta arbete var att skapa en förståelse för perfektionistisk självpresentation samt kroppsuppfattning bland tränare inom kvinnlig artistisk gymnastik (KvAG). Huvudsakligen undersöktes i vilken mån tränare inom KvAG upplevde perfektionistisk självpresentation samt kroppsuppfattning. Sekundära syften var att undersöka eventuella samband mellan perfektionistisk självpresentation, kroppsuppfattning och ålder. Följande frågeställningar avsågs besvaras genom studien: 1) I vilken mån upplever tränare inom KvAG perfektionistisk självpresentation? 2) I vilken mån upplever tränare inom KvAG diskrepansvärden gällande kroppsuppfattning? 3) Finns det ett samband mellan tränares nivå av perfektionistisk självpresentation och deras kroppsuppfattning? 4) Finns det ett samband mellan tränares ålder och nivå av perfektionistisk självpresentation? 5) Finns det ett samband mellan tränares ålder och deras kroppsuppfattning? Metod Tränare inom KvAG tillfrågades internationellt. Inklusionskriterierna krävde att deltagaren var aktiv eller har varit aktiv tränare för gymnaster inom KvAG, minst 18 år gammal och kvinna. Perfectionistic self-presentation scale (PSPS; Hewitt et al., 2003) och Stunkard’s Figure Rating Scale (FRS; Stunkard et al., 1983) sammanställdes till en webbenkät via Google formulär. 72 tränare deltog i enkätundersökningen, varav deltagarnas medelålder var 33,30 (SD = 11,19). De insamlade svaren analyserades genom kvantitativa statistiska analyser inklusive Pearsons produktmomentkorrelation för att besvara frågeställningarna.  Resultat Resultaten visade ett signifikant negativt samband mellan ålder och flera aspekter av perfektionistisk självpresentation. Starka signifikanta samband påvisades även mellan de olika aspekterna av perfektionistisk självpresentation. Ingen utav samtliga delskalor inom PSPS visade samband med kroppsuppfattning. Resultaten visade heller inte korrelation mellan ålder och kroppsuppfattning. Tydliga kroppsideal uppvisades hos tränare inom KvAG. Slutsats Som det första arbetet att studera samband mellan perfektionistisk självpresentation och kroppsuppfattning hos tränare inom KvAG, bidrar detta arbete till större förståelse för perfektionism och kroppsuppfattning hos tränare. Stigande ålder hör ihop med lägre upplevda nivåer av perfektionism och specifika kroppsideal tycks finnas även hos tränare inom KvAG.

Bakgrund Sexualitet är en del i att vara människa och inkluderar både fysiska och psykiska aspekter. I Sverige lever ca 43 000 personer med tarmstomi i bukväggen. Att leva med tarmstomi innebär att tarmtömning sker spontant. Flertal av de patienter som får en tarmstomi är oroliga för hur omgivningen ska reagera och för att stomin ska hindra dem från att vara intima. Sexualitet är ett tabubelagt ämne. Sjuksköterskans professionella ansvar är att utgå från personcentrerad vård. Syfte Syftet var att belysa hur sexualiteten kan påverkas av att leva med tarmstomi. Metod Allmän litteraturstudie valdes och 15 vetenskapliga artiklar, både kvalitativa och kvantitativa, inkluderades i resultatet. Databaserna PubMed och CINAHL användes för databassökning. Resultat Fyra teman sammanställdes i resultatet och dessa är, “Upplevelse av den nya kroppen”, “Minskad sexuell lust och drivkraft”, “Rädsla att bli avvisad” och “Stöd och inställning av partner”. Sexualiteten påverkas av att leva med tarmstomi och majoriteten upplevde det negativt. Slutsats Slutsatsen blev att sexualiteten påverkas av att leva med tarmstomi. Majoriteten upplevde att den påverkades negativt. Kroppsuppfattningen förändrades efter stomioperationen och känslan av att vara oattraktiv var vanligt förekommande. Oron inför lukt av avföring var en orsak till varför flertal undvek sexuella relationer. Coping-strategier var en del av sjuksköterskans omvårdnadsansvar för att hjälpa både patient och partner i vägen tillbaka till ett njutbart och fungerande sexliv. Nyckelord: Sexualitet, Kroppsuppfattning, Tabu, Tarmstomi, Lidande

Bakgrund: Att få en stomi är en stor kroppslig förändring som påverkar det dagliga livet. Detta kan göra de flesta patienter osäkra och påverka självbilden. Sjukdom som kan kräva en stomioperation är Kolorektalcancer, vilket är vanligt i västvärlden. I Sverige förekommer årligen ca 3000 nya fall av koloncancer och ca 1700 fall av rektalcancer. Det är sjuksköterskans ansvar att informera och undervisa patienter samt förvissa sig om att patienten förstår given information. Sjuksköterskan ska även uppmärksamma patienter som ej själva uttrycker informationsbehov eller har speciella informationsbehov. Syfte: Att genom en litteraturstudie belysa stomiopererades erfarenheter av bemötande och information från vårdpersonal. Metod: Litteraturstudien utfördes enligt viss systematik och all data som presenteras i resultatet kommer från vetenskapliga studier som primärkällor. För att finna bästa möjliga forskningsresultat inom det valda ämnet utfördes sökningar i databaserna CINAHL och PubMed. Resultatet baserades på sju vetenskapliga studier. De teman som utsågs i studierna var bemötande, information samt kroppsuppfattning och sexualitet. Resultatet visade att det var viktigt att bli bemött som en unik individ. Deltagarna i studierna uttryckte vikten av att deras frågor blev tagna på allvar och att de fick svar. Patienter som upplevde sig ha haft en dialog med vårdpersonalen upplevde att de själva kunde fatta beslut eller lämna över detta till vårdpersonalen. Bristfällighet i informationen orsakade frustration och osäkerhet som påverkade patienternas förståelse av beslut och vad dessa tillförde. Många kände sig främmande för stomin när de först såg den. En känsla av att vara annorlunda, minskad självrespekt och självkänsla beskrevs samt avsky och emotionell chock. Både män och kvinnor uppgav oro över sexuallivet och att de kände sig mindre attraktiva. / Background: To get a stoma is a big bodily change that affects everyday life. This can make most patients unsure of themselves and affect self-image. One disease that can result in a stoma operation is Colorectal cancer, which is common in the western world. In Sweden, around 3000 new cases of colon cancer and approximately 1700 cases of rectal cancer are discovered. It is the nurses’ responsibility to educate and inform patients and to be sure that the patient understands the given information. The nurse should also notice patients that do not express information needs or have special information needs. Aim: through a literature review, to illuminate the experiences of those has undergone a stoma operation regarding treatment and information given from healthcare staff. Method: The literature review was carried out according in a systematic way and all data represented in the result comes from scientific studies as primary sources. To find the best research result within the chosen subject searches were made in the CINAHL and PubMed databases. The result was based on seven scientific articles. The themes chosen in the studies were treatment, information and body image and sexuality. The result showed that it was important to be treated like a unique individual. The participants in the studies expressed the importance of their questions being taken seriously and that they were answered. Patients that felt that they had had a dialog with the health care staff felt that they could make their own decisions or leave this over to the health care staff. A lack of information caused frustration and uncertainty that affected patients understanding of decisions and what they brought. Many felt alienated by the stoma when they first saw it. A feeling of being different, lack of self-respect and self-esteem was described, along with disgust and emotional chock. Both men and women mentioned anxiety over their sex-life and that they felt less attractive.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor och antal kvinnor som drabbas av den ökas varje år i hela världen. Kirurgi är vanligt förekommande vid bröstcancer och en typ av denna är mastektomi som innebär att hela eller delar av brösten avlägsnas. Förlusten av ett bröst kan påverka kvinnor på olika sätt och framkalla känslor som är viktiga för sjuksköterskan att ha kännedom om för att kunna erbjuda dem en personcentrerad vård.Syfte: Syftet var att belysa kvinnors upplevelser efter mastektomi. Metod: Litteraturöversikten baserades på 15 vetenskapliga originalartiklar, vilka bestod av nio kvalitativa, fyra kvantitativa och två med mixad metod. Den insamlade data analyserades med hjälp av Graneheim och Lundman. Resultat: I resultatet framkom det tre kategorier: Upplevelsen av en förändrad kropp, Påverkan på sexuell funktion och Stöd från omgivning. Diskussion: Kvinnors upplevelser efter mastektomi diskuterades bland annat utifrån Katie Erikssons teori om lidande, begreppet personcentrerad vård och sjuksköterskans roll i omvårdnad av dessa personer.Slutsats: Kvinnor upplevde brist på kroppsuppfattning, kvinnlighet, livskvalitet, självbild och sexuella relationer. För förbättring av dessa behövs ytterligare forskning kring betydelsefulla åtgärder vid bemötande av dessa kvinnor. Sjuksköterskor har en viktig roll i omvårdnad av dessa patienter när det gäller integritet och ha kännedom om kvinnornas olika upplevelser efter mastektomi. / <p>2023-03-23</p>

SammandragMitt syfte är att undersöka hur några pedagoger använder sig av motorisk träning i kombination med massage i skolverksamheten. Jag har utgått från följande frågor i mitt arbete: Hur arbetar några pedagoger i de tidigare åren med massage i skol- och förskoleverksamheten och hur påverkar detta barns motorik och kroppsuppfattning? Vilka förändringar har pedagogerna sett hos eleverna sen de införde massage respektive motorikträning? Vilka för- och nackdelar eller rent av problem har pedagogerna stött på sen de började med massage och motorikträning med sina elever? Undersökningen genomförs kvalitativt genom intervjuer och observationer med tre pedagoger verksamma både inom förskolan och inom grundskolans tidigare år. I den empiriska delen undersökte jag hur pedagoger arbetar med massage och motorik i skolverksamheten. Mitt resultat visar att informanterna tycker det är viktigt att man ägnar sig åt motorisk träning och att det även är av vikt att lägga mer fokus på massage/avslappning, eftersom dagens barn är stressade och behöver lära sig att slappna av Mina slutsatser är att motorisk träning i kombination med massage leder till att barnen och eleverna utvecklar sin kroppsuppfattning och kan hjälpa dem att både slappna av och öka sin koncentration, vilket i slutändan kan leda till bättre studieresultat.

Bakgrund: Att få en stomi innebär ofta en stor förändring i en människas liv. Den kroppsliga förändringen kan påverka det dagliga livet men också individens självbild, kroppsuppfattning och sexualitet. Syfte: Att beskriva upplevelsen av kroppsuppfattning och sexualitet hos personer med stomi. Metod: Litteraturstudien baseras på tio vetenskapliga artiklar som kvalitetsgranskats med hjälp av Carlsson och Eimans (2003) bedömningsmall. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudteman: förändrad kroppsuppfattning, partnerns påverkan, samt oro och rädsla vid intima situationer. Framförallt kände de sig sexuellt oattraktiva, upplevde oro och rädsla över att stomin skulle läcka, lukta eller ge ljud ifrån. Vikten av att känna stöd från en eventuell partner blev tydlig. Slutsats: För många påverkas sexualiteten och kroppsuppfattningen negativt, med oro och rädsla vid intima situationer. Genom att uppmärksamma hur individer med stomi upplever sin sexualitet och kroppsuppfattning kan sjuksköterskan få en djupare insikt och större förståelse gällande dessa aspekter. Detta kan vara till hjälp för att på bästa sätt kunna bemöta och stödja dessa patienter på ett professionellt sätt. / Background: Getting a stoma often involves a big change in a person’s life. The physical change can have an impact on daily life as well as on self-image, body image and sexuality. Aim: The aim was to describe how individuals with a stoma experience their body image and sexuality. Method: The literature review is based on ten scientific articles that were quality reviewed using the assessment model of Carlsson and Eiman (2003). Results: The analysis resulted in three main themes: changed body image, influence of partner, anxiety and fears in intimate situations. The main findings were that they felt sexually unattractive, experienced anxiety and fears that the stoma would leak, smell or sound and the importance of a supportive partner was expressed. Conclusion: Sexuality and body image were for many individuals negatively effected, involving anxiety and fears in intimate situations. By paying attention to how individuals with a stoma experience their sexuality and body image the nurse may get a deeper insight and a greater understanding regarding these aspects. This could be helpful in order to, in the best way possible, treat and support these patients in a professional manner.

Bakgrund: Bröstcancer är en av den vanligaste dödsorsaken bland kvinnor globalt. Mastektomi är ett kirurgiskt ingrepp vid bröstcancer där hela bröstet med bröstvävnad och bröstvårtan opereras bort. Val av behandlingsmetod avgörs beroende på tumörens storlek och utbredning. Att genomgå mastektomi och förlora det ena eller båda brösten påverkar faktorer som kvinnors identitet. Eftersom mastektomi är en traumatisk upplevelse för kvinnor kan sjuksköterskans omvårdnad bestå av att stödja kvinnan under den svåra perioden.  Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av en förändrad kroppsbild efter mastektomi till följd av bröstcancer.  Metod: En allmän litteraturöversikt med induktiv ansats baserad på vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod som utgår ifrån Fribergs (2022a) analysmodell.  Resultat: Det framkom tre olika teman utifrån analysen som beskriver kvinnors upplevelser av en förändrad kroppsbild efter mastektomi till följd av bröstcancer. De tre teman handlade om upplevelser av minskad kvinnlighet, negativ påverkan på sexualiteten och begränsningar i det dagliga livet.  Slutsats: Resultatet visade att mastektomi upplevdes av kvinnorna som traumatiskt samt som en stympning på den kvinnliga identiteten. Sjuksköterskans förhållningssätt har en betydelsefull roll för kvinnor som genomgått mastektomi. Kvinnor kan uppleva många kroppsliga förändringar i samband med bröstförlust. På så sätt kan det vara betydelsefullt att sjuksköterskan stödjer mastektomerade kvinnor under deras behandlingsperiod för att de skall kunna återfå välbefinnandet.

The aim of this study is to examine if social media has a negative impact on how womenperceive their own body image. The study was conducted by a quantitative survey usingquestionnaires to examine the various factors that affect the perceived body image. Such ashow women socially compare themselves with others or how satisfied they are with theirbody depending on how much time they spend on social media. We will also investigate ifwomen’s perceived body image is consistent with the their actual body based upon theirBMI. The sample for the study consisted of 159 women who are members of a specificFacebook group. The material was analyzed with support from Festinger’s theory of socialcomparison and Cooley’s glass-self theory among others. The results show that high use ofsocial media affects women’s satisfaction with how they look negatively compared withthose who use social media to a low degree. It also shows that women who spend a lot oftime on social media tend to compare themselves with other more widely and tend to beunhappier with their body. On the other hand, we could not see any correlation between theuse of social media and women’s perception of their actual body. / Syftet med studien är att undersöka om sociala medier har en negativ påverkan på hurkvinnor uppfattar sin egen kroppsbild. Studien genomfördes av en kvantitativ undersökningmed hjälp av enkäter för att undersöka de olika faktorerna som påverkar den uppfattadekroppsbilden. Såsom hur kvinnor jämför sig med andra eller hur nöjda de är med sin kroppberoende på hur mycket tid de spenderar på sociala medier. Vi kommer likaså undersöka omkvinnors uppfattade kroppsbild överensstämmer med deras faktiska kropp baserat på derasBMI. Urvalet för studien bestod av 159 kvinnor som är medlemmar i facebookgruppen Pinkroom. Materialet analyserades med bland annat stöd av Festingers teori om social jämförelseoch Cooleys teori om spegeljaget. Resultaten visar att vid hög användning av sociala medierpåverkas kvinnornas tillfredsställelse med kroppen i jämförelse med dem som användersociala medier i liten utsträckning. Det visar också att kvinnor som spenderar mycket tid påsociala medier tenderar att jämföra sig med andra i större utsträckning och att dem tenderaratt vara mer missnöjda med sin kropp.

Syftet med studien var att undersöka mäns positiva kroppsuppfattning och embodiment. Syftet var också att jämföra män som utövar aktiviteter som främjar positiv kroppsuppfattning vandring, yoga, frigörande dans, klättring, dykning, kampsport, ridning och mindfulness meditation med män som inte utövar någon av dessa aktiviteter.Fyra hypoteser formulerades och testades med Mann Whitney U-test och Spearman´s korrelationskoefficient. Data samlades in med elektronisk enkät via sociala medier. Stickproven bestod av 328 män som utövade aktivitet och 40 män som inte utövade aktivitet. Positiv kroppsuppfattning mättes med Body Appreciation Scale-2 och embodiment mättes med det förenklade instrumentet Physical Body Experiences Questionnaire Simplified for Active Aging. Resultaten visade att män som utövar aktiviteter som verkar främjande för positiv kroppsuppfattning har en högre positiv kroppsuppfattning och embodiment än män som inte utövar sådana aktiviteter. Korrelationskoefficienten visade också att allmän motion/träning korrelerar med positiv kroppsuppfattning och embodiment för båda grupperna men visar också på en högre korrelation för de män som inte utövar aktivitet. Slutsatserna i föreliggande studie är det vidare behöver undersökas vilka aktiviteter och vad hos aktiviteterna som kan verka främjande för positiv kroppsuppfattning. Slutsatsen är också att mot bakgrund av tidigare forskning så behövs ytterligare forskning för att utröna vilka aktiviteter samt vilka egenskaper hos aktiviteterna som kan verka främjande för mäns kroppsuppfattning. Vidare dras slutsatsen att vissa aktiviteter kan användas i arbete för att främja kroppsuppfattningen och även i vardagslivet för att förebygga en negativ kroppsuppfattning. / The purpose of this study was to examine mens positive body image and embodiment. The purpose was also to compare men that practice activities that promote positive body image; hiking, yoga, freestyle dancing, rock climbing, scuba diving, martial arts, horse riding and mindfulness meditation, with med that does not practice any of these activities. Four hypotheses was formulated and tested with Mann Whitney U-test and Spearman´s rank correlation coefficient. Data was collected through an electronic questionnaire that was published on social media. The samples consisted of 328 men that practiced activity and 40 men that did not practice activity. Positive body image was measured with Body Appreciation Scale-2 and embodiment was measured with the simplified instrument Physical Body Experiences Questionnaire Simplified for Active Aging. The results showed that men that practice activites that promote positive body image has a higher level of positive body image and embodiment than men that doesn´t practice that kind of activities. The correlation coefficient show that general exercise correlates with positive body image and embodiment for both groups but shows a greater correlation for the men that doesn´t practice activity. The conclusions in this study is that further research is needed to examine whichactivities and which characteristics in those activities that could promote positive body image. The conclusion is also that in the light of previous research further research is needed to examine which activities and which traits in those activities that can promote body image in men. Further, the conclusion is that some activities could be used in work to promote body image and in daily life to prevent a negative body image.