Inslag av upplevelsebaserade utställningar, såsom museum och science centers, i skolans verksamhet är ofta uppskattade av både lärare och elever. Utbudet av utställningar har ökat de senaste 15 åren och forskning som gjorts inom området visar att det finns brister i hur lärare använder den externa resursen som dessa utställningar utgör. Resultaten pekar på att klasserna ofta är oförberedda och att utställningsbesöket sker som en isolerad händelse som inte införlivas i det arbete som äger rum i skolan. Kunskap om hur den informella lärandemiljön i utställningen länkas samman med den formella lärandemiljön i skolan är önskvärd och detta arbete syftade till att bidra till sådan kunskap. I studien har elva lärares erfarenheter av att använda en upplevelsebaserad utställning i undervisningen undersökts genom en kvantitativ och en kvalitativ metod. Resultaten visar att både lärare och elever var väl förberedda inför besöket och att erfarenheter från utställningen har använts i klassrumsundervisningen efter besöket. Resultaten visar att lärare använder sig av utställningen på olika sätt och en viss koppling kan göras till lärarnas syn på lärande. Lärarna anser också att utställningens fysiska miljö är en resurs som kan ge eleverna möjlighet att uppleva och upptäcka kunskap som inte kan skapas i klassrummet, men att både utställningsutbudet och organisatoriska svårigheter minskar antalet utställningsbesök.

Syftet med denna uppsats är att genom granskning av ledarskapsutbildningen vid YOP 06/09, samt händelser och upplevelser kopplat till utlandsstyrkan, undersöka huruvida utbildningsmetodiken inom ramen för ledarskapsutbildningen vid YOP 06/09 kan anses som relevant. Frågeställningarna i detta arbete är: -          Tillämpas upplevelsebaserat lärande inom utlandsstyrkan? -          Tillämpas upplevelsebaserat lärande inom ledarskapsutbildningen vid YOP 06/09? Tillvägagångssättet för att nå ett svar på dessa frågor är en deskriptiv avhandling beträffande UBL, utbildningsmetoder vid YOP06/09. Dessutom granskas både delar ur ledarskapsutbildningen vid YOP 06/09 samt  upplevelser och erfarenheter från utlandsstyrkan utifrån ett UBL perspektiv.  Resultatet som framkommer av diskussionen visar att UBL tillämpas i utlandsstyrkan inom ramen för detta arbetes avgränsningar. Tillämpningen av UBL inom ledarskapsutbildningen vid YOP 06/09 är dock att se som begränsad. Det framkommer däremot alternativa sätt att tolka tillämpningen vilket leder till att utbildningsmetoderna i högre omfattning kan ses som relevanta i ett större tidsperspektiv. / During the basic officers training of class YOP 06/09 there has been discussions about however the education is far to theoretically orientated in order to be able of providing the Swedish Armed Forces (SAF) with officers who’s capable to serve and control the different situations the profession might put the officer through.  The scientific problem that this thesis originates from is that in spite of the fact that the profession is practically oriented, the basic training has become more academically. Apprehensions with this are that the education might not be suitable for all the different cadets who most likely have different types of learning styles.  The purpose with this thesis is through comparison with experiences from units deployed abroad examining the relevance of the leadership education during the basic officers training. -          Is experiential learning applied in units of the Swedish Armed Forces deployed abroad? -          Is experiential learning applied in the leadership education during the basic officers training, class 06/09? The result shows that experiential learning is applied in SAF deployed abroad. It also shows that experiential learning has a limited presence in the basic officers training. But depending on witch time perspective that is used the presence can be adjusted.  The method that is used during the education is relevant in terms of preparation in the long term but in the short term it might seem that the education is a bit ineffective. The author of this thesis is a third year, senior, student at the Military Academy in Halmstad.

Tidigare forskning har visat på att dagens barn och unga under de senaste årtiondena tenderat att bli alltmer inaktiva. Vilket kan komma att få negativa konsekvenser för individens hälsa, samhället och skolan. Inom skolans verksamhet finns stora möjligheter för att främja och ge individen insikt i ett preventivt hälsoarbete.I studien ingick 47 stycken elever, två skolledare och två klasslärare. Studiens huvudsyfte var att jämföra skolbarn i 10-11 års ålders fysiska aktivitetsvanor i förhållande till aktuella riktvärden på en stadsskola och en landsbygdsskola. Ett delsyfte var att belysa skolledare och ansvarig klasslärares möjligheter till att organisera en mer fysiskt aktiv skoldag. Som metod i den kvantitativa studien för att kartlägga barnens fysiska aktivitetsvanor användes stegräknare som registrerade antalet steg barnen tog under en skoldag. På vilket sätt pedagoger och skolledare arbetade för att ge de bästa förutsättningarna för en fysiskt aktiv skoldag framarbetades genom kvalitativa intervjuer. Som resultat i studien framkom det att lektionstillfällen i Idrott och hälsa, organiserade temadagar och hälsorelaterade projekt är avgörande för att alla elever skall uppnå till de fysiska aktivitetsrekommendationerna som var utgångspunkten för studien. Resultaten visade också på att pojkar är mer aktiva än flickor. Det framgick även att pedagogerna är väl medvetna om olika verktyg för att organisera sin undervisning i en mer fysiskt aktiv riktning. Där skolgård, närmiljö och utomhuspedagogik framhävs som adekvata redskap. Föreningslivet, föräldraföreningar och lokala sportbutiker kan på olika sätt integreras i skolans hälsofrämjande arbete, vilket framhölls enligt informanternas utsagor.

Syftet med mitt arbete är att ta del av pedagogers erfarenheter av att arbeta med sinnligt lärande på en gymnasiesärskola. Hur skapar pedagogerna en kreativ lärmiljö för sina elever? Använder de sig av några sinnliga lärmetoder och i så fall hur? Min metod består bl.a. avdeltagande observationer och semistrukturerade intervjuer i en etnografisk studie. Analysen har visat att innebörden av ett framgångsrikt pedagogiskt arbete med dessa ungdomar på gymnasiesärskolan kan ses som en god praktik där fenomen som individuella mål, erfarenhet, intresse, delaktighet, sinnligt lärande, upplevelse, synliggörande samt att lära av varandra är centrala och viktiga delar. Min uppfattning är att pedagogerna försöker variera sina lärmiljöer och använder sig av sinnliga lärmetoder i undervisningen. Hela läsårets löpande arbete läggs upp i olika tema-moduler där undervisningen sker både inne och ute i natur och kulturlandskap. För vidare forskning kan det vara intressant att ta reda på om lärdomar från en lärmiljö kan överföras till en annan lärmiljö, och om ungdomarnas sociala erfarenheter och lärande i sinnliga rum blir överfört till vardagen hemma eller till skolarbetet generellt. / The subject of my paper is to examine the experiences of teachers using a multi-sensory teaching approach when working with pupils with learning disabilities in upper secondary school. How can they create a creative learning environment for their students? Do they use any multisensory teaching methods and, if so, how? My methodology has mainly consisted in participating observation and semi-structured interviews in an ethnographic study. Analysis has shown that the significance of a successful educational effort with these young people at upper secondary school can be seen as a good practice, in which phenomena such as individual objectives, experience, interest, participation, multi-sensory learning, experiential learning, visualization and learning from each other, are central and essential elements. My view is that the teachers try to vary their learning environments and that they are using different multi-sensory teaching methods. All the day-to-day schoolwork is set-up in different theme modules, where teaching takes place both indoors and outdoors in wilderness and cultivated landscapes. For further research, it might be interesting to find out if the lessons learned from one learning environment can be transferred to another, and if the social experiences and lessons learned in multi-sensory environments will be transferred to the young people’s everyday home life or to their schoolwork, in general.

Syftet med detta arbete var att utreda ”om” och ”i vilken utsträckning” som Experiential Learning (EL) går i linje med dagens svenska skola. Med avgränsning till gymnasieskolan var syftet därför att relatera Experiential Learning gentemot de dokument som ligger till grund för dagens svenska gymnasieskola, nämligen: ’Skollagen’, ’Läroplanen för de frivilliga skolformerna’ (Lpf 94) och Läroplanskommitténs betänkande ’Skola för bildning’ (SOU 1992:94). Utgångspunkten för denna hermeneutiska jämförelse var ett kritiskt förhållningssätt (läs. ’granskande’) utifrån de för modern svensk pedagogisk forskning centrala teoretiska perspektiven eller ”synerna”; kunskap, lärande, elev och lärare. Förutom denna textanalys innefattar arbetet även en enkätundersökning som med delat kvantitativa och kvalitativa frågor undersökt vilken kännedom om och syn på Experiential Learning som finns hos ett antal läraraspiranter vid Lärarhögskolan i Stockholm. Undersökningen insinuerade att få överhuvudtaget hört talas om konceptet, men att de tycker att det verkar vara aktuellt för såväl sin framtida undervisning som den svenska skolan i allmänhet. Arbetets slutgiltiga analys visade på stor samstämmighet mellan EL och den svenska skolan i både undervisnings- och människosyn – även om det läggs olika stor emfas vid olika saker. Utmärkande var här synen på ett aktivt lärande, tillsammans med tanken om individen i centrum. Förutom de dokument som ligger till grund för den svenska skolan, var ett fåtal källor kring EL tongivande. Urvalet styrdes i hög utsträckning av rådande utbud, varvid en rad Internetreferenser också blev aktuella. Tankarna bakom EL uppkom på 20-talet i det forna Tjeckoslovakien och har utvecklats till en form av alternativ pedagogik med ett aktivt inlärningssätt och en holistisk lärosyn. Konceptet kan sägas vara en syntes mellan utomhusaktiviteter och drama. Det situationella lärandet står därvid i centrum för undervisningen, som söker inkludera såväl teoretisk och praktisk, som emotionell och social utveckling. Synen på kunskap kan utifrån detta definieras som progressiv och alla former av personliga kompetenser bejakas och eftersträvas i undervisningen. Undervisningen bedrivs huvudsakligen i gruppform, men utgår från individen i det att denne ges möjlighet att själv välja det sätt som denne vill närma sig det aktuella undervisningsmaterialet. Metodiken relaterar således i hög grad till begreppet lärstil och dess strävan är att inkludera så många sinnen som möjligt i undervisningen. Konceptets utbildningsteoretiska grund är i mångt och mycket gemensam med den ideologi som styr dagens svenska skola – där återfinns teorier och tankar från bland annat; John Dewey, Jean Piaget och L.S. Vygotskij.

Syfte och frågeställningar Syftet med arbetet är att undersöka utomhuspedagogikens betydelse och vilken roll den ges av lärare i grundskolan.    Frågeställningar Vad anser lärare om utomhuspedagogik? Hur realiserar idrottslärare utomhuspedagogik i sin undervisning? Hur ser idrottslärare på inlärningseffekterna av utomhuspedagogik i jämförelse med idrottsundervisningen inomhus?   Metod Detta arbete har en kvalitativ ansats och datainsamlingen utfördes med hjälp av intervjuer av tre idrottslärare verksamma på olika skolor i Stockholm. Efter utförandet av intervjuerna transkriberades och analyserades det insamlade materialet med hjälp Kolbs modell för upplevelsebaserat lärande.   Resultat Pedagogerna delar tanken om att utomhuspedagogik är någonting positivt, både ur eget perspektiv och också elevernas. Trots detta anammar de inte denna pedagogik särskilt mycket i sin verksamhet. Orsakerna till det ligger oftast i brister hos ledningen vilket hindrar pedagogerna från att kunna utföra undervisningen som de önskar. Sedan anser lärarna att inlärning och utveckling är någonting som påverkas utav de faktorer som uterummet kan ge och att det inte är själva pedagogiken i sig själv som gör skillnad alla gånger.   Slutsats Utomhuspedagogik är någonting som pedagogerna inte har en direkt definition av. De talar gott om den men applicerar den sällan i sin verksamhet och när det sker är det oftast i samband med friluftsliv, annars är utomhuspedagogik i stort sett åsidosatt. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår F-6. Vt 2012</p>

Målet med denna kunskapsöversikt har varit att undersöka vilken påverkan utomhusundervisning inom de naturorienterande ämnena har hos lärarstudenter, lärare och elever. Har utomhusundervisning några positiva eller negativa effekter på kunskapsinlärning? Flera studier har visat att utomhuspedagogik resulterar i positiva effekter hos elever. Till exempel visar flera studier på att användning av flera sinnen bidrar till en ökad kunskap hos eleverna. Kunskapsöversikten har delats upp i tre problemområden, lärarstudenters och lärares kunskap och erfarenheter inom de naturorienterande ämnena, relationer och vetenskapliga erfarenheter hos eleverna samt vilka effekter elever får av utomhusundervisning. För att få svar på dessa frågor användes relevanta forskningsartiklar för problemområdet. I sökningsprocessen har böcker samt forskningsartiklar använts. Sökningsprocessen resulterade i att det finns både lärarstudenter och lärare som saknar inställning och erfarenhet kring varför utomhusundervisning bör bedrivas. I andra delen visade resultatet att elever skapar relationer och vetenskapliga erfarenheter när de får lov att ha utomhusundervisning. Det handlar om att elever bland annat får använda sig av sina fem sinnen när de vistas utomhus. Sista resultatdelen beskriver vilka effekter elever får av utomhusundervisning. Kunskapsöversikten visar att utomhusundervisning påverkar elevers kognitiva utveckling, har en positiv påverkan på den egna självsynen (self- efficacy), ger möjlighet för delaktighet samt bidrar till den fysiska och beteendemässiga utvecklingen.

Den här studien har haft som syfte att undersöka två läromedelsserier i matematik ämnade för årskurs 1-6. Undersökningen fokuserade på hur dessa två läromedelsserier dels förhåller sig rådande läroplan samt hur ofta de främjar olika former av kommunikativt och laborativt lärande. Läromedlen har undersökts eftersom matematikundervisningen i den svenska skolan styr stora delar av undervisningen samtidigt som det inte existerar någon statlig kontroll på de läromedlen som används. Studien har haft sin teoretiska utgångspunkt i tre teorier kopplat till utveckling och lärande. Dessa är de sociokulturella perspektivet och Lev Vygotskijs idéer, John Deweys teori “Learning by doing” samt David Kolbs modell för upplevelsebaserat lärande. Underlaget i studien har utgjorts av två läromedelserier Favorit matematik och Prima matematik bestående av totalt 21 stycken böcker med utskriven koppling till rådande läroplan, Lgr11. Studiens resultat visar att majoriteten av uppgifterna i de undersökta läromedlen är uppgifter utformade för att eleven på egen hand skall arbeta med dessa. Dessa uppgifter har i denna studie kategoriserats som Icke laborativa- icke kommunikativa uppgifter. I resultatet kunde de urskiljas likheter mellan de olika läromedelsserierna som detta men också hur det skiljer sig åt. Bland annat innehöll den ena läromedelsserien en tydligt högre procent kommunikativa och laborativa uppgifter, dessa löses genom att eleverna interagerar med varandra eller andra personer i sin närhet. Det visade sig även att läromedlen inte förhåller sig till rådande läroplan i den graden att de lämpar sig att helt styra undervisningen. Trots det är läromedlen lämpliga att använda men kräver att pedagogen varierar undervisningen för att den skall tillgodose läroplanen. Med utgång i de teoretiska utgångspunkterna visade studiens resultat att läromedlen i liten utsträckning innehöll de element som framhålls av Vygotskij, Dewey och Kolb. Detta diskuteras vidare i diskussionen och tydliggörs vidare i resultatet och analysen. En pedagog har ett stort ansvar var det kommer till valet av läromedel och att dessa i sin tur inte får tillåtas att helt styra undervisningens innehåll och progression, samtidigt är det viktigt att se till läromedlens positiva delar och de möjligheter de medför.

Studien grundar sig i ämnet äventyrspedagogik med fokus på pedagogernas åsikter och tankar. Syftet med studien var att förstå hur pedagoger använder äventyrspedagogik för att skapa förståelse och säkerställa lärandet. Det är en kvalitativ studie som använt semistrukturella intervjuer där en tematisk analys har gjorts. Resultatet visade att sammanhållning var pedagogernas främsta syfte med äventyrspedagogik. Andra viktiga delar som kom fram i studien var hur pedagogerna vävde in lärande och kunskap i äventyrspedagogik samt de utmaningar som pedagogerna kunde stöta på längs med vägen.

Syftet med studien var att undersöka pedagogers syn på förskolebarns vistelse i naturmiljö. Undersökningen utgick från kvalitativa intervjuer, insamlade berättelser från pedagoger med ett eget naturintresse, om vilken betydelse naturvistelse kan ha för barns utveckling, lek och lärande. Pedagogerna fick beskriva sitt förhållningssätt och hur de arbetar för att förverkliga läroplanens intentioner. I resultatet visade det sig att pedagogerna såg naturen som en resurs för fantasi, sinnlighet, motorisk utveckling och även ett berikat/utvidgat samspel barn emellan. Svårighet att skilja på lek och lärande belystes. Pedagogens uppgift att vara medagerande och medundersökande i barnens undersökningsprocesser framgick tydligt. Även aspekter på naturvistelse beroende på kulturell bakgrund och tidigare erfarenhet av naturvistelse framkom. Utsagorna kopplades till utvalda teoretiska begrepp hos John Dewey som tar upp betydelsen av att barn ska vara aktiva gentemot sin omvärld. Barn lär genom att göra, kommunicera, skapa, utforska, experimentera och reflektera i sociala sammanhang. Utsagorna analyserades även utifrån aktuell forskning om barn och natur. Naturmiljön ses som en neutral plats som möter barns olika behov. Detta framkom tydligt av resultatet samt den forskning som låg till grund för vår studie. Pedagogerna var eniga om att naturvistelsen och en medveten pedagogik i naturen tycks ha stor betydelse i grundläggandet av att skapa en känsla för naturen hos barnen och därmed en hållbar utveckling. "… det man tycker om är man rädd om! För framtiden".