The purpose of this thesis is to examine the educational value of time travel role-play organized by Kalmar läns museum and how the method relates to the current curriculum Lgr11. This is done by examining the method using Gagné´s events of instruction and applying two theories represented by Vygotskij and Dewey. The material analyzed consists of two interviews in which respondents are familiar with the educational tool´s structure and the manuals written by Ebbe Westergren, first curator at the museum. The results show that depending on how the role-play is designed, it has the potential to serve as a teaching tool in history. This for its varied teaching technique and of it extent the method complies with Gagné´s nine points. In the final section of the analysis shows that the time travel role-play as a teaching method is compliant with the elements of Lgr11. Due to the amount of time that the method requires in order to reach its full potential, there is a debate on whether the time travel role-play takes much time away from other crucial content in the curriculum.

Friluftspedagogik är en form av upplevelsebaserat lärande som man kan tillämpa under olika typer av friluftsliv. Genom reflektion och bearbetning av friluftsupplevelserna kan man lära sig ·om allt från ledarskap och friluftsäkerhet till att bli en helare människa. Friluftspedagogikens utgångspunkter och fördelar är personlig växt, samarbetsinlärning, lära känna sig själv, skapa sammanhang och helhet, alternativa livsvärden, miljömedvetenhet, natursyn, kunskaper i "vanliga" ämnen och kunskaper i friluftsliv. Rollen som friluftsledare diskuteras och jämförs med friluftslärarrollen och folkhögskollärarrollen. Det ges också i slutet av arbetet några praktiska tillämpningar av friluftspedagogik.

No description available.

Syftet med studien är att undersöka hur en god undervisningsmiljö ser ut. För att uppfylla mitt syfte kommer jag att undersöka högstadieelevers syn på ämnet Idrott och Hälsa. Studien fokuserar på vilken sorts undervisning som elever anser är meningsfull samt vad den undervisningen innehåller. Undersökningen syftar även till att undersöka om elevers syn stämmer överens med läroplanens mål. Studiens frågeställningar är: - Vad är elevers syn på bra undervisning? - Vad innefattar en bra undervisning? - Finns det samband mellan hur elever ser på vad en bra undervisning är och läroplanens mål? Inför studien har jag fördjupat mig i Aaron Antonovskys teorier kring KASAM samt litteratur gällande studiens ämne. Den metod som tillämpats är kvalitativa intervjuundersökningar. Syftet med detta var att ta reda på elevers syn på idrottsundervisningen i högstadiet. I studien intervjuades åtta elever i högstadiet. Intervjufrågorna fokuserade på frågor innehållande vad bra undervisning i Idrott och Hälsa är samt vad den innefattar. Utöver detta ingick även delar utifrån KASAM:s tre delkomponenter: Att ha begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Efter insamlat och transkriberat material kunde syfte och frågeställningar besvaras samt diskuteras i relation till teoretiskt perspektiv, litteratur och tidigare forskning. Intervjuerna visar att eleverna anser att Idrott och Hälsa främst handlar om att ha roligt samt att de känner sig delaktiga och engagerade på lektionerna. Flertalet ansåg även att de behövde få mer förståelse för innehållet för att kunna känna att ämnet hade relevans. Det framkom likaså att läraren roll var central på så sätt att han/hon har ansvar att forma undervisningen så att den passar alla. En bra undervisning i Idrott och Hälsa innefattar enligt eleverna mycket rörelse, samt att den måste vara varierad. Reflektion ansågs även relevant, där de helst ville diskutera innehållet samt ha en gemensam frågestund. Studiens resultat visar på att hälften av eleverna känner sig bekväma med läroplanen, varav resterande hälften känner det motsatta. Dock visar resultatet på att det eleverna talar om gällande bra undervisning, stämmer överens med läroplanens tankar kring om ämnet. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa. Ht 2012</p>

Vår studie grundar sig på att undersöka hur rastverksamhet och meningsfulla aktiviteter kan skapas utifrån upplevelse- och äventyrspedagogik där fokus inriktas mot erfarenhets- upplevelsebaserat, experimentellt och utforskande förhållningssätt. Våra mål är att öka elevers motivation och attityd för vistelse ute på rasten samt synliggöra skolans utemiljö och olika områdens möjligheter för skapande av rastaktiviteter. Vår utgångspunkt i studien är en nulägesanalys som genomfördes i en intervju med tre verksamma fritidspedagoger och utifrån nulägesanalysen skapades syfte och mål. Utvecklingsarbetet grundar sig på rastaktiviteter och morgongymnastik som genomfördes under fem veckor i kombination med vår verksamhetsförlagda utbildning där vi medverkade båda två under rastaktiviteterna, en aktiv och passiv roll. De som fick delta i rastaktiviteterna var årskurs två och tre på frivillig grund. Utifrån nulägesanalys med fritidspedagogerna och eleverna samt vår teori i utvecklingsarbetet har vi skapat tre teman vi grundar vår rastverksamhet på, tema verklighetsanknytning, samarbete och skapande. Studiens dokumentation utgjordes av intervjuer i nulägesanalysen medan det praktiska genomförandet utgjordes av observation under rastaktiviteterna, fältanteckningar, loggbok och fotografering. Resultatet av rastverksamheten visar att elevers intresse för rasten tenderar att öka med stöd av rastaktiviteter där ”flow” uppstår hos elever. Organisation kring rastaktiviteten är en avgörande faktor då konflikter minskade vilket resulterade i bättre motivation och attityd för rastaktiviteterna. Resultatet visar även att morgongymnastik och musik under rastaktivitet uppskattas av eleverna där de visade nyfikenhet, dansade och sjöng.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att ta reda på hur lärare använder upplevelsebaserat lärande i undervisningen samt hur lärare och elever i grundskolans tidigare år upplever ett sådant arbetssätt.  Mina frågeställningar var följande: Hur kan man använda upplevelsebaserat lärande i den dagliga undervisningen? Hur upplever lärare och elever att det är att arbeta med äventyrspedagogik? Metod Jag utförde kvalitativa intervjuer med en lärare och arton elever på en skola som deltagit i ett äventyr. Jag intervjuade eleverna både före och efter äventyret. Jag använde mig av ljudupptagning då jag intervjuade läraren och transkriberade sedan materialet. Jag har gjort litteraturstudier på bland annat kurslitteratur som hör till kursen Äventyrspedagogik som hålls vid Luleå Tekniska universitet. Resultat Jag kom fram till att eleverna ser fram emot äventyret och tycker att det ska bli spännande och att just spänningen som ett äventyr genererar gör att barnen tycker att det är roligt. Då de tycker att något är roligt tilldelar de kunskapen hög värdekraft vilket i sin tur gör att de lättare lär sig. Då de samtidigt får använda hela kroppen och flera sinnen när de lär sig gör det att de minns lättare. Barnen lär sig bäst då de får arbeta i väl sammansatta grupper och där varje individ är beroende av de andra för att uppnå ett lyckat resultat, detta i sin tur leder till en bättre självkänsla hos eleverna och de blir bättre på att samarbeta och ta hänsyn till varandra. Slutsats Man kan använda sig av kamratövningar i sin dagliga undervisning och genom att ta vara på barnens fantasi genom spännande berättelser skapa ett intresse för ämnet vilket kan bidra till att eleverna lättare vill lära sig. Genom att byta lärandemiljö och vara utomhus kan barnen i och med att de får flera sinnesintryck och använda hela sin kropp, få lättare att lära sig och tillgodogöra sig kunskapen. / Aim The purpose of this study was to find out how teachers use adventure education and experiential learning in their education of students in elementary school and how teachers and students experiencing such an approach. My questions were: How to use experiential learning in daily teaching ?  How do teachers and pupils experience working with adventure pedagogy ? Method I conducted qualitative interviews with one teacher and eighteen pupils at a school participating in an adventure. I interviewed students both before and after the adventure . I used sound recording when I interviewed the teacher and then transcribed the material. I have done literature studies that is pertinent to the course Adventure Education held at Luleå Technical University. Results I found that the students look forward to the adventure and think it will be exciting and just the excitement that the adventure creates allows kids to think it is fun. When they think something is fun, they give the knowledge high value power, which then makes it more prone to learn. When they use their whole body and several senses, learning will become more easy. Children learn best when they are allowed to work in well-organized groups and where each individual is dependent on the other to achieve a successful result, this in turn leads to better self-esteem in students and they become better at working together and show each other respect . Conclusion One can use the companion exercises into their daily teaching and by taking advantage of the children´s imagination through exciting stories, create an interest in the subject which can help students to learn. By changing the learning environment and the outdoors, children will get more sensory input and use their whole body and therefor easier to learn and assimilate knowledge. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa. Ht 2013</p>

No description available.

Vi har genomfört en kvalitativ intervjustudie som är inspirerad av fenomenologin. 14 verksamma lärare inom grundsärskolans inriktning träningsskola deltog i studien. Samtliga arbetade med olika former av AKK och upplevelsebaserat lärande. Syftet med studien var att beskriva och analysera hur 14 verksamma lärare i grundsärskolan, inriktning träningsskola, upplevde att AKK och upplevelsebaserat lärande kunde främja elevernas kommunikation och vara möjliga vägar till att nå målen i ämnesområdet kommunikation. Det framkom i resultatet att elevernas kommunikation, inom deltagarnas respektive skolor, till stor del bestod av samspel och olika former av AKK. Samtliga deltagare menade att upplevelsebaserat lärande var en förutsättning i deras undervisning för att ha något att kommunicera om då deras elever hade relativt få upplevelser för sin ålder. Eleverna hade också nedsatt förmåga till abstrakt tänkande och därför fanns behov av konkreta arbetsformer. Kombinationen av olika former av AKK och upplevelsebaserat lärande innebar att deltagarna kunde klä upplevelserna och deras naturliga sammanhang i ord vilket främjade elevernas kommunikation. Resultatet av studien ledde fram till flera slutsatser varav den främsta var att samtliga deltagare upplevde att både AKK och upplevelsebaserat lärande var förutsättningar för att främja elevernas kommunikation och för att nå målen i ämnesområdet. AKK och upplevelsebaserat lärande ansågs med andra ord inte bara främja kommunikationen och vara möjliga vägar mot målen utan ansågs dessutom vara nödvändiga förutsättningar i träningsskolan

Denna studie baserad på aktionsforskning har som mål att skapa en positiv känsla kring utevistelse hos eleverna. Detta genom äventyrs- och utomhuspedagogik där eleverna möter ett upplevelsebaserat lärande. Utvecklingsarbetet genomfördes på en centralt placerad skola med god möjlighet till skogsmiljö. I vår nulägesanalys uppdagades det att eleverna uppfattade det som tråkigt att vara utomhus och ville hellre vara inomhus istället och därför valde vi att genomföra vårt arbete. Detta pågick två dagar i veckan under fyra veckors tid på fritidshemmet. Vid varje tillfälle förde vi en dialog med eleverna om deras uppfattning och utifrån denna kunde vi förstå att eleverna tyckte att det var ett roligt arbete och uppfattade det som något roligt att gå ut. Vid flera tillfällen bad eleverna oss att vi skulle gå till skogen och även pedagogerna som arbetar på fritidshemmet blev deltagare i arbetet. Vi hade ett relativt högt deltagarantal och främst vid vårt sista arbete som också blev det mest lyckade. Pedagogerna kände sig motiverade till att genomföra ett fortsatt arbete med samma utgångspunkt som oss och eleverna tyckte att det var tråkigt att vi inte skulle fortsätta en längre tid.

Uppsatsen tar sin utgångspunkt i sex lärares uppfattningar om utedagar vid två olika naturskolor. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur lärare beskriver elevernas lärande och sin egen roll under utedagen på naturskolan. Syftet är också att se vilka kopplingar som finns mellan utedagen och skolans ordinarie verksamhet och dess styrdokument. Ett bisyfte är att beskriva vilka förutsättningar som lärarna ser till utomhuspedagogik runt den egna skolan, då i form av hinder och möjligheter. Metoden är etnografisk och bygger på en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer samt en observation. Resultatet visar att lärarna i studien ser naturskoledagen som en dag för lärande som är utforskande, upplevelsebaserat, praktiskt och bygger på samarbete och delaktighet. Lärarna ser en variation gällande utevana och mognad för utomhuspedagogik hos eleverna. Lärare integrerar utedagen i sin ordinarie undervisning eller låter den vara mer fristående. Resultatet visar att lärare förbereder dagen på naturskolan på olika sätt och i olika grad och hur kontakten med naturskolan sker inför utedagen varierar. Lärarna kan inta olika roller under utedagen, rollen som till exempel ordningsman, medforskare, iakttagare eller hjälpare. Lärarna i studien gör kopplingar till skolans styrdokument, beskriver hur ämnen och begrepp berörs under utedagen och påtalar det ämnesövergripande arbetssättet. Resultatet visar att närnaturen och närsamhället utgör tillgångar vad gäller utomhuspedagogik runt den egna skolan. Hinder för utomhuspedagogik är till exempel brist på kompetens, okunskap om området, tid och att det kräver mycket förberedelse.