• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 387
  • 21
  • 7
  • 2
  • 1
  • 1
  • 1
  • Tagged with
  • 420
  • 120
  • 83
  • 80
  • 76
  • 75
  • 68
  • 65
  • 62
  • 47
  • 46
  • 44
  • 41
  • 37
  • 35
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
71

Pacifism och andra världskriget : En undersökning av en svensk kristen tidnings pacifistiska hållning under andra världskriget

Viberg, Mikael January 2010 (has links)
<img src="http://www.diva-portal.org/cgi-bin/mimetex.cgi" /> Uppsatsens syfte var att definiera tidningen Missionsbanerets pacifism problematiserad utifrån andra världskrigets konflikter mellan stormakterna och mellan de totalitära staterna och Sveriges nordiska grannländer. Tidningen har kategoriserats efter sin hållning till pragmatisk respektive radikal pacifism utifrån konflikterna och dess hantering av pacifismens grundproblem, hur man ska handskas med en aggressiv motståndare som inte tar hänsyn till fredsbevarande arbete. Tidningen har även placerats in i ett större svenskt sammanhang. Följande frågor har använts i undersökningen: 1: Vilken syn hade tidningen på andra världskriget och krig i stort? 2: Vad var synen på andra världskrigets orsaker? 3: Hur betraktades stormakternas inbördes konflikter, deras medverkan i kriget och deras ideologier i förhållande till tidningens pacifistiska grundsyn? 4: Hur betraktades Finlands, Norges och (Danmarks) situation, deras krigsåtgärder och deras eventuella rättigheter till sina landområden i förhållande till tidningens pacifistiska grundsyn? Tidningens nummer har bearbetats mellan perioden 17 november 1938 till 27 september 1945 där de artiklar som haft anknytning till kriget och världsläget i stort utvalts till analysen. Resultaten visar att tidningen övervägande var en radikalpacifistisk tidning. Olika omständigheter gjorde emellertid att denna i vissa fall mildrades. Exempel på sådana var att tidningen godkände referat av kristna soldaters berättelser och vittnesbörd. Ett fåtal artiklar visar även på en syn att kriget kunde leda till något positivt till exempel genom att människor i sin nöd började söka Gud. När det gäller behandlingen av pacifismens grundproblem intog tidningen en radikalpacifistisk hållning inför konflikterna mellan stormakterna. I konflikten Finland-Sovjetunionen var hållningen mer åt det pragmatiskt pacifistiska hållet. Denna skillnad berodde förmodligen på en möjlig fruktan inför kommunismens eventuella utbredning, ett broderskapsförhållande till finländarna och en vilja att väcka förståelse hos läsarna för finlands folks nöd och behov. I ett svenskt sammanhang höll tidningen en moralisk linjen då tidningen sällan kompromissade med sin pacifism. Vidare gick tidningen emot normen i den svenska pressen om krigsmaktens betydelser för freden eller för landets intressen.
72

Den Andre i svenska valmanifest : En kvalitativ studie av svenska valmanifest och andrafiering inom politisk diskurs

Alexander, Widerberg January 2017 (has links)
Denna uppsats är en studie i hur andrafiering används inom Socialdemokraternas och Moderaternas valmanifest, med syfte att se hur det har använts i diskurser inom politisk kommunikation gentemot potentiella väljare, utifrån frågeställningar om vilken funktion det fyller och hur användningen har utvecklats över tid. Vidare lyfts också frågor om hur andrafiering som process går till och vilka som har kommit att konstrueras som Den Andre. För att kunna studera den politiska diskursen har jag utöver teorier om andrafiering och Den Andre, främst använt mig av Laclau &amp; Mouffes diskursteori, som har ett socialkonstruvistiskt perspektiv på språk och diskurs, för att förstå vilka effekter den politiska diskursen kan ha för samhället. Datamaterialet bestod av Socialdemokraternas och Moderaternas valmanifest inför svenska riksdagsval under en 50-års period, från 1964–2014, med totalt 32 valmanifest. Texterna har kodats och analyserats med en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar på hur det skett en förändring över tid i vilka som andrafieras i valmanifesten, och att även användningen har ändrat karaktär och kommit att få ett allt större utrymme i den politiska diskursen i valmanifesten.
73

Mitt arv är att minnas - jag finns och jag var där : En studie om judiska flyktingbarns vittnesmål och minnen från Förintelsen och flykten till Sverige / My heritage is to be remembered - I exist and I were there

Gunnarsson, Elin January 2017 (has links)
No description available.
74

”Lapparna i Sverige” : En studie om hur dagstidningarna Norrbotten-Kuriren och Norrländska socialdemokraten, gestaltade samer under 1920-talet.

Persson, Elinor January 2016 (has links)
Denna uppsats syfte är att se hur samer gestaltades i två norrbottniska tidningar under 1920-talet. Hur beskrevs samerna, användes några värdeladdade ord eller anlades några stereotyper? De två tidningarna som valts till undersökningen är Norrbotten-Kuriren en konservativ tidning och Norrländska Socialdemokraten, NSD en socialdemokratisk tidning. Dessa tidningar har valts för att de har samma upptagningsområde men har olika politisk inriktning. En fråga i denna uppsats är således om gestaltningen av samer skiljer sig åt mellan tidningarna beroende på deras politiska hemvist. Teorin som används i denna uppsats är Saids postkoloniala teori om utmålningen av ”den andra”. Med komplettering av Ania Loombas perspektiv på postkolonial teori, hon menar att det kan finnas lokala skillnader i hur ”Den andre” gestaltades. Det är detta, denna uppsats ska belysa hur samer gestaltades lokalt i Norrbottens län. Uppsatsens metod är kvalitativ innehållsanalys med nyanser av diskursteori, samernas subjektsposition under 1920-talet ska beläggas. Materialet som används till studien är 59 texter det är alla texter som publicerades om samer under den tid jag valt att undersöka, 22 artiklar analyseras på ett djupare plan och notiserna, texter under 15 rader, analyseras tematiskt. Studien är uppdelad i tre nedslag 1920, 1925 och 1930, där artiklarna från månaderna maj-juni har analyserats eftersom det var under maj-juni renflyttningen skedde. Studien visar att tidningarnas gestaltning av samer skiljer sig åt, Norrländska Socialdemokraten hade ett myndighetsperspektiv, de lade stor vikt vid statens utredningar om samerna i sina artiklar, och de hade en nedlåtande ton mot samerna, de sågs som svagare än andra, i många av sina artiklar. Medan Norrbotten-Kuriren anlägger en mer vi känsla i en del av sina artiklar, samerna fick vara med och vara en del av viet, de fick ibland komma till tals vilket de inte fick göra i Norrländska Socialdemokraten. Norrbotten-Kuriren har också samekritiska artiklar men denna tidning var mer närvarande, de såg samerna mer som en grupp än som några svagare personer som det ska stiftas lagar kring. Ämnena som präglade de olika nedslagen var tämligen lika i de båda tidningarna. 1920 var det nomadskolorna och kolonisationen av ”lappmarkerna”, 1925 var det renbeteslagstiftning och renskötseln och 1930 kritik mest mot renarna och den skadegörelse som de lämnade efter sig i jordbrukslandskapet. Alla artiklar rör renägande samer och inga kvinnor fick komma till tals.
75

Vems historia ska undervisas? : -En intervjustudie om möjligheter ochutmaningar i det mångkulturella klassrummet

Magnusson, Jennie January 2021 (has links)
Syftet med denna uppsats är att, med hjälp av skolans styrdokument och intervjuer med lärarei årskurs 7–9, undersöka vems historia, som ska/kan läras ut, och vems historia som faktisktlärs ut. Syftet är också att ta reda på varför de utvalda lärarna väljer det innehållet de gör, omelevernas etniska bakgrunder påverkar det valet och på vilket sätt i så fall. Studien undersökerockså hur lärarna arbetar med att inkludera olika kulturer i sin undervisning.Undersökningen bygger på en innehållsanalys av det centrala innehållet för historia ochkvalitativa semistrukturerade intervjuer med historielärare som undervisar i årskurs 7–9.Studien vilar på Vanja Lozics teorier om att historieundervisningen är identitetsskapande, menatt historieundervisningen trots det oftast ändå är eurocentrisk.Resultatet av undersökningen bekräftar Lozics teori om att historieundervisningen äreurocentriskt. Detta trots att denna undersökning visar att det centrala innehållet erbjuder fleramöjligheter till att ta upp andra kulturer. Flera av lärarna tar dock ändå upp en del olika kulturer,medan några gör det i väldigt liten uträckning. Här kan man ana ett samband mellan hur mångakulturer de tar upp i sin undervisning och vilken syn de har på styrdokumenten. Samtliga lärareförsöker dock att inkludera sina elevers kulturella bakgrunder i sin undervisning, men i de flestafall sker det mer i förbifarten. Faktorerna som styr lärarnas val av kulturer att ta upp iundervisningen är många och elevernas kulturella bakgrunder är bara en del i det. Det blir ocksåtydligt att undervisningen om andra kulturer påverkar lärarnas arbetssätt på flera sätt
76

Finska krigsbarn : Studie om hur mottagningen av finska krigsbarn organiserades under andra världskriget.

Hallberg, Markus January 2020 (has links)
Syftet med uppsatsen var att genom en fallstudie undersöka mottagningsprocessen i Värmland och vilka organisationer och aktörer som var inblandade med de finska krigsbarnen, samt att se genom en kvalitativ texttolkning om fallstudien visade några skillnader i mottagningsprocessen och flyktingmottagningen generellt beskrevs i den tidigare forskningen. Att den tidigare forskningen visar att Värmland relativt snabbt klassades som ett skyddsobjekt med anknytning till Tysklands ockupation av Norge så innebar det att inga flyktingar fick vistas i Värmland efter 1940. Klassningen som skyddsobjekt och det höga antalet barn som Värmland tog emot i förhållande till sin befolkning tyder på att den norska flyktingströmmen inte påverkade de finska barnen i Värmland. Den generella mottagningen av barn från Finland i Sverige, ger inte heller någon klar bild på att den massiva invandringen till Sverige under andra världskriget påverkade barnens vistelse. Makthavarna i Sverige och det svenska folkets hållning mot våra nordiska grannar var att man såg det sin plikt att hjälpa dem så långt man kunde. Var det genom donationer, krigsmaterial eller att öppna sina hem till tusentals barn, så försökte många personer i Sverige att hjälpa till så gott dom kunde. Att barnen evakuerades till Sverige och inte flydde är ändå av den största betydelse när man ska se till resultatet av uppsatsen. Den enorma ideella uppoffring Sverige och svenska familjer gjorde för cirka 70 000 finska barn får en allt för liten plats i svensk historia, tycker jag.
77

Sverigedemokraternas nationsbygge - En normkritisk diskursanalys av Sverigedemokraternas centrala dokument

Östman, Lisa January 2018 (has links)
In this thesis, I aim to make visible and discuss the norms that can be found in some of the Sweden Democrats’ central documents pertaining to a definition of their nation-building. I have used critical discourse analysis to discuss these documents, that is Sweden Democrats’ party program, and a speech held by the leader of the party, Jimmie Åkesson. In this material, I identified three themes: essential differences; family, equality and gender; and the People’s home. The People’s home is a subcategory to essential differences and family, equality and gender. I analysed these themes by using a norm critical perspective. The results of my study are, among others, that the norms in the central documents create a normative Swedish “we” that excludes the “other”. The “other” is sometimes the “cultural other” and sometimes the “sexual other”. The Sweden democrats paints a picture of the “cultural other” as unable to adapt in to the Swedish normative “we”.
78

Mediebilden av personer med utländsk bakgrund - En kritisk diskursanalys av Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet

Nilsson, Christoffer January 2018 (has links)
My survey is about how people with foreign backgrounds are presented and what characteristics are attributed to articles from Svenska Dagbladet and Dagens Nyheter.I study how this has change between 1994 and 2014. The reason for the these years is that the political situation changed during this time i Sweden. I have focusing on the postcolonial theory and Jesper Strömbäcks framing theory. I use etos and modality as my tools to analyzes the articles combine with my theories. The analysis shows that people with foreign backgrounds are presented as something different that can be described as ”the others” and are associated, among other things, as victims, criminals and heroes.
79

Visst kan "vi" göra fel men de värsta felen begås av "de andra"! : En innehållsanalys av läroböckerna Se samhället och Reflex 123 i samhällskunskap utifrån framställningen av "vi" och "de andra".

Strid, Jessica, Hammarquist, Madicken January 2020 (has links)
I denna undersökning har framställningen av ”vi” och ”de andra” i två utvalda läroböcker i samhällskunskap undersökts genom kvalitativ innehållsanalys. En jämförelse mellan två läroböcker har gjorts. Läroboken Se samhället har anpassat språk och är riktad mot introduktionsprogrammet och läroboken Reflex 123 är inte språkligt anpassad och riktad mot övriga gymnasieprogram. I resultatet framkommer det att ”vi” och ”de andra” framställs i likhet med den tidigare forskning som tas upp i undersökningen. ”Vi:et” i båda läroböckerna framställs som bland annat demokratiskt med god moral, svenskt och bidragande. ”De andra” framställs i båda läroböckerna som odemokratiska, stereotypa och omoraliska. De främsta skillnaderna som denna undersökning har identifierat är hur framställningen är påverkad av hur läroböckerna är skrivna. Den språkligt anpassade boken tenderar att ha en mer tillrättavisande ton och den icke språkligt anpassade boken tenderar att ha en mer diskuterande ton. Resultatet har analyserats med hjälp av den postkolonial teorin och läromedelsteorin. Med hänvisning till dessa teorier är undersökningens slutsats att framställningen av ”vi” och ”de andra” reproduceras i utvalda läroböcker vilket i sin tur skulle kunna bidra till att läsaren påverkas av denna framställning.
80

Ansiktet bakom “Den gängkriminella” i svensk politik : En diskursanalytisk studie hur gängkriminalitet som social kategori konstrueras i svensk politik

Borell, Sara January 2020 (has links)
Gang crime has been one of the most debated topics in the political debate in 2019-2020, where different descriptions, opinions and expressions have taken place in Swedish politics and news journalism. In the political debate, "immigrants", segregation and migration are often used together with gang crime. Through the language, “the gang criminal” is placed as an opposite to “the Swedish society” and is further understood as “the Others”. The purpose of this study is to draw attention of a possible order and regularity that is present in the political language that represents and presents gang crime, and thus study how gang crime as a social category is created and attributed to “truths” in the political debate. The issues that the study relates to are: Which objects, phenomena and concepts are linked to the phenomenon “gang criminals” in Swedish politics?, What meanings are ascribed to "the gang criminal" based on the different political perspectives that are articulated? and What are the implicit perspectives of the party leaders about the "gang criminal" and in what ways can it be interpreted as power? The starting points of the essay lean towards three critical theoretical perspectives that divide an applicant into analyzing unconscious and underlying discourses in systems and structures: poststructuralism, discourse theory and interactionism. The material basis consists of a party leader debate from Svt plays Agenda and five articles from Dagens Nyheter, one of Sweden's leading news magazines. The theories have both helped to structure and organize the empirical material, at the same time as they have helped to complicate and problematize it. I have used a qualitative approach that primarily values the meaning of what is produced, which has been central to the analysis itself. The conclusion shows how the language used in the party debate, despite the political differences, normalizes a discourse that maintains a "we" and/against "them" spirit and further legitimizes the news media's portrayal of "the immigrant" as a stranger in "the Swedish society".

Page generated in 0.0551 seconds