Studiens syfte var att undersöka vilken inlärningsmetod som ledde till snabbast inlärning av substantiv, explicit eller implicita metoder. Hypotesen var att explicita metoder skulle vara överlägset sett till antalet inlärda substantiv över en begränsad tid. Deltagarna i undersökningen var 46 vuxna elever i svenska som andraspråk på grundläggande vuxenutbildning. Ordinlärningen bestod av ett häfte i pappersform innehållande 40 målord lika fördelade på en implicit och en explicit inlärningsdel. Tre versioner av häftet konstruerades för att kontrollera för att deltagarnas prestationer var beroende av inlärningsmetod inte av deras ordförråd eller i vilken ordning inlärningsdelarna gjordes. Direkt efter inlärningen genomfördes ett test i ordkunskap. Resultatet bekräftade hypotesen då deltagarna testade bättre på de substantiv de hade mött i den explicita inlärningsdelen oavsett vilket häfte de hade arbetat med. Resultatet bidrog med kunskap kring hur effektiv undervisning kring inlärning av substantiv kan bedrivas.

Nyanlända ungdomar i åldern 16-19 år får efter en kartläggning en placering i en klass på introduktionsprogrammet Språkintroduktionen. Elevgruppens heterogenitet föranleder olika organisatoriska och undervisningsmässiga åtgärder vid nivågrupperingen. I denna uppsats undersöks genom kvalitativa forskningsintervjuer hur detta organiseras i tre av de kommuner i södra Sverige som har det största antalet nyanlända elever. Uppsatsen syftar också till att göra en diskursanalys av lärares uppfattningar av kartläggningen och nivågrupperingen. Resultatet visar upp tre väl genomtänkta organisationer av kartläggning med beprövade urvalskriterier för nivågruppering, där elevens skolbakgrund nämns som den främsta. Diskurserna som har identifierats i informanternas svar visar en upplevelse av att en jämn nivå överlag gynnar såväl elevernas språkutveckling som lärarens arbete, att elevflyttar är nödvändiga men att de bör ske med restriktioner och att läraren i svenska som andraspråk har en viktig roll för att en nivågruppering och sedermera en elevs skolframgång ska bli optimal.

Följande studie kommer genom en kombinerad enkät- och intervjuundersökning undersöka svenska som andraspråkslärares användning av skönlitteratur i undervisningen. Studien inkluderar samtliga undervisningsnivåer, från grundskolan till vuxenutbildning. I bakgrunden presenteras de förutsättningar som lärarna får genom litteraturdidaktisk undervisning i lärarutbildningen och kraven i kursplanen samt den teori och tidigare forskning som är relevant för undersökningen. Studien visar att en majoritet av lärarna använder skönlitteratur i undervisningen vid minst ett tillfälle i veckan genom en kombination av flera aktiviteter. Av de syften som kursplanerna anger för litteraturundervisning på de olika undervisningsnivåerna uppger majoriteten av lärarna dock endast några stycken som syfte med sitt skönlitterära arbete.  I diskussionsavsnittet analyseras resultatet i förhållande till bakgrunden samt de orsaker som de uppmärksammade faktorerna kan bero på. Det inkluderar också en diskussion kring enkätens utformning som vid uttolkning visade sig problematisk. Avslutningvis sammanfattas i stora drag de resultat som studien uppvisat och vilken betydelse dessa kan ha i ett större perspektiv. Det ges också förslag på hur vidare forskning kan genomföras för att utforska forskningsområdet ytterligare och vilka intressen som kan finnas i en sådan utveckling.

Syftet med denna studie är att undersöka gymnasieelevers användning av grammatiska metaforer och fundament i texter skrivna för nationella provet i årskurs 3. Grammatiska metaforer tenderar att nominalisera språkbruket och efterfrågas i vetenskapligt skrivande samt i de bedömningsanvisningar som medföljer nationella provet. Studiens teoretiska utgångspunkt är systemisk funktionell grammatik där grammatiska metaforer har en central roll. Materialet i undersökningen består av tio elevtexter från 2015 års nationella prov. Fem har betygsatts med A utifrån bedömningsaspekten Språk och stil och resterade fem har betygsatts med E. Texterna studeras kvantitativt utifrån mängden grammatiska metaforer och långa nominalfraser med grammatisk metafor som huvudord. Därefter görs en kvalitativ analys av de fem längsta nominalfraserna i varje betygsgrupp. Gällande fundamentanvändning beräknas fundamentslängd, elevernas val av satsdel i fundamentsposition samt variation i subjektsfundamenten. Resultatet visar att elevtexter som betygsatts med A innefattar större mängd grammatiska metaforer och fler långa nominalfraser med grammatisk metafor som huvudord. Både A-texter och E-texter tenderar dock att kunna nyttja de grammatiska metaforerna effektivt genom att förtäta språkbruket och exkludera deltagare i sammanhanget. Gällande fundamentanvändning använder båda betygsgrupper främst subjekt i fundament och därefter adverbial. Betygsgrupp E använder dock större mängd subjektsfundament, fler fundament innehållande ett ord, samt en relativt stor procentuell mängd pronomen i fundamentsposition.

Studien aktualiserar hur flerspråkiga elevers skriftspråk utvecklas avseende variablernatextlängd och nominalkvot. Syftet med studien är att prova hypotesen om att textlängdoch nominalkvot ökar från början till slutet av läsåret i dagbokstexter skrivna av elevermed svenska som andraspråk i årskurs 5. Med måttet nominalkvot mäts graden avinformationstäthet och textlängd mäts genom att beräkna antalet löpord. I studien ingår9 elever, och för att se hur deras skriftspråk förändras analyseras totalt 63 texter. Studiengrundas på en positivistisk vetenskapssyn, och som stöd för analysen användsdatorprogrammet LIX. Resultatet visar att 6 av 9 elevers genomsnittliga löpord ökar ochatt 3 av 9 elevers genomsnittliga löpord minskar under mätperioden. Dengenomsnittliga nominalkvoten ökar för 5 av 9 elever medan det sjunker för övriga 4.Utifrån studiens resultat kan det konstateras att hypotesen är verifierad eftersom det gåratt urskilja en ökning i både textlängd och nominalkvot. Då flertalet klassrum har blivitflerspråkiga till följd av det ökade antalet elever med svenska som andraspråk blirstudien relevant för verksamma lärare. Vidare kan studien bidra till att vidga läraresperspektiv om den skriftliga förändringen hos elever med svenska som andraspråk.

Syftet med denna studie var att analysera samt tolka om och i så fall hur två NO-lärare arbetar med språk- och kunskapsutveckling i årskurs 8 innehållande elever med svenska som andraspråk. Studien har ett sociokulturellt perspektiv på lärandet och metoderna som används för insamlandet av material är intervjuer samt observationer av två undervisande lärare i NO-ämnena kemi och fysik. Resultatet visade att lärarna många gånger inte anser sig göra några specifika anpassningar för elever med svenska som andraspråk i sin undervisning, trots detta kunna studien visa att de många gånger arbetar språk- och kunskapsutvecklande. De arbetssätt som lärarna använda sig av i undervisningen var interaktion, tillämpande av språk- och ämneskunskaper, till viss del struktur samt begreppsförklaranden.

Syftet med denna uppsats är att undersöka den språkliga utformningen av två läroböcker med avseende på aspekter som kan antas ha betydelse för andraspråkselevers läsförståelse. Även en jämförelse görs mellan läroböckerna. I analysen undersöks i vilken utsträckning kausalitet framkommer och hur röst kan se ut i läroböckerna. Läroböckerna är avsedda för årskurs 7–9 i ämnet hem- och konsumentkunskap. Resultaten indikerar att de språkliga variablerna röst och kausalitet förekommer i stor utsträckning i de undersökta läroböckerna. Detta kan bidra till en ökad läsförståelse för andraspråkselever. Resultaten indikerar också att läroböckerna generellt sett inte skiljer sig åt i förekomsten av röst och kausalitet.

BAKGRUND: I vår bakgrund redogör vi för forskares åsikter kring ettspråkutvecklande arbete vilket vi senare relaterar till de intervjuadepedagogerna i vår resultatanalys. Vår teoretiska utgångspunkt ärCummins modell samt Vygotskijs sociokulturella förhållningssätt somligger till grund för vår resultatdiskussion.SYFTE: Syftet med studien är att ta reda på hur lärare på olika sätt beskriversin undervisning i svenska som andraspråk.METOD: Vi använder oss utav kvalitativa intervjuer för att besvara studienssyfte. Undersökningen är baserad på åtta verksamma pedagogersbeskrivningar.RESULTAT: Vi fann genom vår forskning att de intervjuade pedagogernaundervisar på ett språkutvecklande sätt med hjälp av ett varieratmaterial. De gemensamma utgångspunkterna vid all undervisning hospedagogerna genomsyras av samtal och samarbete. Resultatet visardock att undervisningen för många pedagoger påverkas av tidsbristdär alla elever inte får den hjälp de är berättigade till. / Uppsatsnivå: C

BakgrundArbetets teoretiska ram grundar sig på Säljös sociokulturella teori. I bakgrunden sammanfat-tas hur styrdokumenten sätter krav på en likvärdig utbildning för alla elever. Det redogörs för forskning om andraspråksinlärning, interaktion och samspel i klassrummet och användning av informations- och kommunikationsteknik i skolan. Dessutom beskrivs reflektioner av olika pedagoger och forskare om slöjdämnet som pedagogiskt redskap.SyfteSyftet med studien är att undersöka om instruktionsfilmer om textila tekniker kan användas som redskap till kunskapsutveckling för elever med svenska med andraspråk i årskurs två och tre.MetodStudien är av kvalitativ karaktär. Den har inslag av etnografin som fokuserar på den sociala interaktionen inom en grupp samt aktionsforskningen som syftar på att optimera en verksamhet. Datainsamlingen skedde genom observation, intervju och fotodokumentation av elevernas produkter. Urvalsgruppen omfattade 18 elever i årskurs två och tre. Det genomfördes tre observationspass med grupper om sex elever och nio intervjuer där eleverna frågades parvis.ResultatArbetet visar att det är möjligt för elever med svenska som andraspråk att utveckla färdig-hetskunskaper i knytandet av ett vänskapsarmband med hjälp av en instruktionsfilm om denna teknik. Eleverna bekräftade att filmen underlättade förståelsen av det svenska språket. De visade en hög grad av aktivitet och engagemang under observationerna. Interaktionen med datorn och eleverna emellan var dock mindre utpräglad. / Program: Lärarutbildningen

BakgrundDetta examensarbete undersöker arabisktalande elevers svårigheter att förstå matematiska uppgifter med svenska texter respektive arabiska texter. Arbetet tar upp språkets betydelse i matematikens utveckling. Enligt litteraturen behöver elever med ett annat modersmål än svenska behärska sitt modersmål för att kunna utveckla sitt andraspråk och för att klara sig i matematik.SyfteSyftet med mitt arbete är att ta reda på svårigheter för högstadiet elever i år 8 med arabiska som modersmål att förstå matematiska uppgifter med svenska texter respektive arabiska texter.MetodArabisktalande elever i år 8 valdes för att uppfylla syftet med detta examensarbete.Deltagande observationer gjordes för att få förståelse för deras förmåga att lösamatematikuppgifter med svenska och arabiska texter. Därefter genomfördes kvalitativaintervjuer med nämnda elever för att samla information om språkets påverkan på derasförståelse för matematik.ResultatResultaten visar att elever med arabiska som modersmål behärskar sitt andra språk. Deföredrar svenska språket när de läser matematik. Eleverna kan förklara matematik med användning av matematikspråk på sitt andraspråk. De kodväxlar mellan arabiska och svenska i sitt tänkande när de arbetar med matematiska uppgifter med svensk text.Eleverna visade brister i sitt modersmål. De har svårigheter att läsa och förstå officiellarabiska. De kan kommunicera på arabiska i sina dialekter men inte på officiell arabiska. / Program: Lärarutbildningen