Arbetssättet Att skriva sig till läsning (ASL) har ökat sedan det introducerades runt 2005. Studiens syfte har varit att utreda vilka effekter arbetssättet har på elevers studieresultat i svenska i årskurs 3 i grundskolan för elever med svenska som förstaspråk respektive andraspråk. Studien syftar också till att ge en djupare förståelse för varför den bedrivna undervisningen kan ha dessa effekter på elevernas litteracitetsförmågor. Metoden som har använts är »mixed medhods» vilket innebär att studien har en kvantitativ och en kvalitativ del. Den kvantitativa delen består av enkätsvar från drygt 300 rektorer från hela landet. Den enkät som skickades hade till syfte att samla in information om huruvida eleverna som skrivit nationella prov i svenska och svenska som andraspråk vårterminen 2014 hade arbetat med ASL under sin lågstadietid eller ej. I den kvalitativa delen genomfördes tre djupintervjuer med utbildare inom ASL, lärare och förstelärare som arbetar med ASL på en flerspråkig skola. Det genomfördes även två klassrumsobservationer, i en årskurs 2 och en årskurs 3. Studiens resultat visade en signifikant skillnad i resultaten på alla delprov i svenska som andraspråk till fördel för de som arbetat med ASL. För elever som skrivit prov i svenska är skillnaden inte lika stor men den visar en signifikant fördel i vissa delprov för elever som inte arbetat med ASL. Några av de viktigaste resultaten av det kvalitativt insamlade materialet är att ASL är gynnsamt för flerspråkiga elever, bland annat eftersom ASL erbjuder ett multimodalt arbete där olika modaliteter används samtidigt, att eleverna får ökad möjlighet att skriva samma ord många gånger för att befästa det, att det tidigt går att införa samtal om textstruktur och språkuppbyggnad och att arbetssättet erbjuder design för lärande som ljudande tangentbord och talsyntes.

The purpose of this study is to investigate how preschool teachers in preschools inspired by the pedagogical philosophy of Reggio Emilia use aestheticforms of expression to support the Swedish language development of children that have Swedish as a second language. We want to know how these teachers incorporate aesthetics in the work with second language learners and how they use creative expressions as tools in this process. The study is based on a qualitative method focusing on interviews with five preschool teachers. The interviews were held in four different preschools in the county of Stockholm, all inspired by the pedagogical philosophy of Reggio Emilia and all located in multicultural areas. The results are analysed with the help of three theoretical perspectives: Dewey’s theories concerning experience, pedagogy and art, the socio-cultural perspective and social semiotics. The results of the study show that aesthetics are a vital part of the ReggioEmilia-preschools we have visited, though they aren’t always incorporated in the work with the second language learners. Second language development was stimulated through aestheticforms of expression in both planned and spontaneous activities, with the help of the preschool teachers. Aestheticexperiences were used as tools through their potential to include everyone and introduce multiple paths towards language development. Preschool teachers also experienced that their presence and listening skills were important in this process. As they, for example, named things and happenings around the children they scaffolded the children’s second language development.

Det svenska samhället är idag mångkulturellt och består inte av en homogen grupp individer.Svensk skola har dessutom i uppdrag att vara likvärdig och till för alla, varför nationella provgenomföres för att säkerställa likvärdighet men också för att se om den svenska skolafungerar. Proven är desamma för svenskämnet som för svenska som andraspråk, vilketantyder att svenskhet premieras i skolsystemet, och att skolan därför inte uppfyllerlikvärdighetsprincipen. Under min utbildning och verksamhetsförlagda utbildning gick det attana en obalans mellan Skolverkets skrivningar och lärares tolkningar och uppfattningar om denationella proven i svenska som andraspråk. Detta fångade mitt intresse och ledde till attdenna studie ville synliggöra lärares syn på proven. Därav är syftet med denna studie följande:Syftet med denna studie är att synliggöra hur lärare ser på nationella proven i svenska somandraspråk rörande dess syfte, innehåll, genomförande och bedömning.MetodStudien är kvalitativ och bygger på intervjusamtal med fem olika respondenter, samtligaverksamma andraspråkslärare på grundskolans 7-9 och gymnasiet. Metodvalet bygger påönskan om att få en djupare inblick i en viktig företeelse i skolan – i detta fall: nationellaproven i svenska som andraspråk. Samtliga intervjuer har bandats, transkriberats och vidanalys färgkodats utifrån studiens frågeställningar. Det empiriska materialet har ocksåpresenterats utifrån dessa aspekter och behandlar syfte, innehåll, genomförande ochbedömning av nationella proven i svenska som andraspråk.ResultatResultatet för studien är att respondenterna är väl förtrogna med de nationella proven, men attsynen på dem både sammanfaller och går isär. Detta bekräftar forskning kring en formellkontra upplevd läroplan och i relation till denna studie, de nationella proven. Det syfte och deintentioner som Skolverket har med proven tolkas och upplevs olika för olika lärare. Trots attSkolverket menar att proven säkerställer likvärdig bedömning anser lärarna att proven ärmissvisande då innehållet inte är anpassat efter målgruppen. De ifrågasätter ocksåuppgifternas karaktär och att dessa inte alltid gynnar andraspråkselever som har en annanskolerfarenhet med sig. Studien visar också att lärarna har höga förväntningar på sina eleveroch motsäger därmed forskning om att lärarens förväntningar är en av de mest avgörandefaktorerna för huruvida eleverna lyckas eller inte. Till syvende och sist upprätthållerSkolverket, genom de nationella proven de maktstrukturer som råder genom att skapa ettmissgynnande bedömningsunderlag för dem som läser svenska som andraspråk.

Syftet med studien är att analysera vad som ligger till grund för grundskollärares val av extra anpassningar och särskilt stöd för elever med svenska som andraspråk. Extra anpassningar är mindre stödinsatser som genomförs inom ramen för ordinarie undervisning. Särskilt stöd är mer omfattande stödinsatser som pågår under längre tid och sätts in om det befaras att en elev inte når kunskapskraven trots att extra anpassningar har genomförts. Studiens teoretiska utgångspunkt är sociokulturell teori med fokus på Vygotskijs synsätt på språk och lärande. Kvalitativa intervjuer genomfördes med sex stycken yrkesverksamma grundskollärare i två kommuner i Mellansverige. Intervjumaterialet transkriberades och analyserades tematiskt. Studiens resultat visar att samtliga lärare använder extra anpassningar i undervisningen. De extra anpassningar som används delas in i kategorierna bildstöd, anpassat material, anpassade programvaror, anpassade undervisningsmetoder och placering i klassrummet. Det särskilda stödet delas in i kategorierna stöd från annan skolpersonal och studiehandledning. Samtliga lärare uppger att det finns faktorer som påverkar deras val av extra anpassningar och särskilt stöd. Dessa faktorer är utbildning inom svenska som andraspråk, kollegialt samarbete, ekonomiska resurser och tid.    En slutsats som kan dras av studiens resultat är att lärare har olika förutsättningar att genomföra extra anpassningar och särskilt stöd. Det är problematiskt eftersom andraspråkselever får olika förutsättningar att tillägna sig det svenska språket. En annan slutsats är att andraspråkselever befinner sig i en komplex skolsituation. De arbetar grundläggande med att tillägna sig det svenska språket och åldersadekvat svenska, samtidigt som de behöver utveckla tillräckliga ämneskunskaper och svenska på mer avancerad nivå. Studiens resultat visar att det finns behov av mer utbildning, kollegialt samarbete, ekonomiska resurser och tid för att kunna optimera anpassningarna för andraspråkselever. Det är därför lämpligt att fråga sig huruvida det har satsats tillräckligt på extra anpassningar och särskilt stöd för andraspråkselever.

Språkliga resurser är viktiga förmågor att besitta för att på ett adekvat sätt kunna kommunicera i olika kontexter. Utvecklingen av olika språkliga resurser sker i undervisningen i skolan vilket leder till föreliggande studiens undersökningsområde. Studien undersöker andraspråkselevers språkliga nivå enligt processbarhetsteorin i förhållande till respektive elevtexts betyg. Under­söknings­objekten är 20 elevtexter från nationella provet i kursen svenska som andraspråk 3. Fem texter från respektive betygsgradering A, C, E och F. Dessa elevtexter analyseras i enlighet med processbarhetsteorin vilken är en teori om språkligutveckling tillika analysmodell. Resultatet visar på att samtliga elevtexter har en hög språklig nivå oavsett betygskategori vilket indikerar att den grammatiska nivån inte är den enda avgörande faktorn i bedömningen. En viss osäkerhet i språket hos elever med lägre betyg kan tydas ur resultatet, då antalet exempel på mer komplexa grammatiska strukturer minskar avsevärt för elevtexter med lägre betyg än A. Språkliga resurser är viktiga förmågor att besitta för att på ett adekvat sätt kunna kommunicera i olika kontexter. Utvecklingen av olika språkliga resurser sker i undervisningen i skolan vilket leder till föreliggande studiens undersökningsområde. Studien undersöker andraspråkselevers språkliga nivå enligt processbarhetsteorin i förhållande till respektive elevtexts betyg. Under­söknings­objekten är 20 elevtexter från nationella provet i kursen svenska som andraspråk 3. Fem texter från respektive betygsgradering A, C, E och F. Dessa elevtexter analyseras i enlighet med processbarhetsteorin vilken är en teori om språkligutveckling tillika analysmodell. Resultatet visar på att samtliga elevtexter har en hög språklig nivå oavsett betygskategori vilket indikerar att den grammatiska nivån inte är den enda avgörande faktorn i bedömningen. En viss osäkerhet i språket hos elever med lägre betyg kan tydas ur resultatet, då antalet exempel på mer komplexa grammatiska strukturer minskar avsevärt för elevtexter med lägre betyg än A.

Sedan år 2011 ligger det i skolans uppdrag att ordna med studiehandledning på modersmål, en stödinsats som är tätt sammankopplad med modersmålsundervisning. I skolförordningen, som reglerar Sveriges alla skolformer, kan man läsa att elever som behöver studiehandledning på sitt modersmål ska få det (Skolförordningen, 5. kap, 4 §). Syftet med den här studien är att skapa förståelse om studiehandledning på modersmål utifrån studiehandledarnas egna perspektiv samt utifrån innehållet i styrdokument. Studien baseras på halvstrukturerade intervjuer med tre informanter som arbetar som studiehandledare på modersmål på en gymnasieskola och på en granskning av styrdokument där studiehandledning på modersmål nämns. Resultatet visar att informanterna känner sig välbehövda och viktiga i sin yrkesroll. De vittnar om att nyanlända elever behöver stöttning i sitt modersmål för att nå de utsatta målen i ett eller flera ämnen. Det framgår dock att samarbetet mellan studiehandlarna och ämneslärarna behöver bli bättre för att lektionerna ska kunna planeras och utföras på ett bra sätt. Även studiehandledarnas status på skolan behöver höjas, som det ser ut nu så arbetar de i det tysta med ansvar för ett stort antal elever.

Syftet med studien är att undersöka förekomsten av olika språkliga variationer utifrån sociolingvistiska teoretiska begrepp i svenska som andraspråksundervisningen. För att infria syftet har observationer valts som metod. Dessa har genomförts på tre olika skolor, där elevers språkanvändning på SVA-lektioner har iakttagits. Vidare har de språkliga variationerna att analyserats och kategoriserats utifrån sociolingvistiska teoretiska begrepp, såsom kronolekt, sociolekt och etnolekt. Resultatet har även diskuterats utifrån begreppen kodväxling, grupptillhörighet och distans, något som också behandlas inom sociolingvistiken. Resultatet visade att det är främst sociolekt och etnolekt som var framträdande i ungdomarnas tal. Båda lekterna förekom oftast i början eller i slutet av en mening, främst från arabiskan och engelskan. Vidare visade resultatet att kronolekt förekom allra minst i elevernas tal. I studien har det även förts en diskussion om det multietniska ungdomsspråkets eventuella funktion. I resultatdiskussionen diskuteras resultatet i förhållande till tidigare forskning samt huruvida de olika förekomsterna kan förstås. Det spekuleras även huruvida språket kan fungera som en gruppmarkör, eller som en distansering från andra grupper. Avslutningsvis följer en diskussion av både resultatet och tillvägagångssättet med observation som metod, samt reflektioner om didaktiska konsekvenser för ett fortsatt lärande.

Syftet med denna studie är att analysera en andraspråksundervisningspraktik där digitala verktyg ingår via hur lärare beskriver densamma. Två svenska som andraspråkslärare i grundskolans årskurs 7–9 har intervjuats och sedan har empirin analyserats med hjälp av praktikarkitekturteori. Ur empirin kunde tre frågor urskiljas 1) det dagliga användandet av digitala verktyg, 2) hur verktygen möjliggör och hindrar eleverna i lärarnas undervisningspraktik och 3) hur digitala verktyg möjliggör och hindrar lärarens undervisningspraktik. Dessa frågor besvaras av olika arrangemang: kulturellt-diskursiva arrangemang, materiellt-ekonomiska arrangemang och socialt-politiska arrangemang. Hindrande arrangemang inkluderade yttre faktorer som de intervjuade lärarna inte kan påverka, utbudet av digitala verktyg (stort utbud, vilket leder till frustration), tidsbrist för lärare att sätta sig in i nya digitala verktyg, men även de nationella proven i svenska som andraspråk i årskurs 9 som skrivs för hand på skolan. De möjliggörande arrangemangen inkluderar istället elevers positiva attityd gentemot digitala verktyg, utbudet av digitala verktyg (variation och repetition), den aktuella läroplanen utformad av Skolverket, samt huvudmannen som tillgodosett eleverna med digitala enheter. De båda lärarna i studien ser idag digitala verktyg som en naturlig, till och med nödvändig del i sin undervisningspraktik.

Det är idag ett faktum att vi lever i ett mångkulturellt samhälle där olika kulturer och språk möts varje dag, inte minst i skolan. Den mångfald som råder ställer i sin tur krav på skolan. Tidigare forskning visar att flerspråkiga elever tenderar att inte vara lika framgångsrika i skolan som sinainfödda klasskamrater. Elevernas olika förutsättningar att nå skolframgång har bland annat lett till genrepedagogikens uppkomst. Cirkelmodellen kan beskrivas som en undervisningsmetod som växt fram genom genrepedagogiken och som syftar till att ge alla elever, oberoende av social bakgrund, samma möjligheter att nå skolframgång. Det är denna modell som är i fokus i föreliggande studie. Syftet med studien var att belysa svenska som andraspråkslärares upplevelser av cirkelmodellen, av dess påverkan i undervisningen och på elever samt dess eventuelltutjämnande funktion i skrivundervisningen för årskurs 7-9. Studien utgick från Bernsteins(2000) begreppspar klassifikation och inramning som gjorde det möjligt att utröna den utjämnande funktionen cirkelmodellen enligt lärarna bidrar med. Som metod användes Semistrukturerade intervjuer där sex respondenter deltog. Studiens resultat visar att lärare är positiva till cirkelmodellen, även om uppfattningarna skiljer sig åt något. Förutom lärarnas optimism visar också resultatet att cirkelmodellens utjämnandefunktion främst ligger i att eleverna får dela med sig av sina kunskaper, att den bidrar till att lärarna kan ta deras kunskaper i beaktande, att modellen inte utgår från ett homogent perspektiv och att de olika modelltexterna ger eleverna olika textförebilder.

Den svenska skolan karakteriseras av en stor språklig mångfald, med mer än en fjärdedel av alla elever som har rätt till modersmålsundervisning. Enligt betygsstatistikerna som samlas av Skolverket, och resultaten av internationella mätningar som PISA och TIMSS, presterar dessa elever i genomsnitt sämre än sina jämnåriga som har svenska som modersmål. I den offentliga debatten förklaras ofta denna skillnad mellan resultaten genom att poängtera till elevernas bristande språkkunskaper och till deras utländsk bakgrund. Det finns ändå inte så mycket akademisk forskning inom matematikdidaktik kring denna problematik. Forskningen är underutvecklad i synnerhet när det gäller att analysera hur dessa elever upplever matematikundervisningen. I denna uppsats vill jag följaktligen sätta elevernas perspektiv i fokus. Genom att intervjua elever som har svenska som andraspråk, samlar jag in intressanta berättelser kring deras upplevelser av att läsa matematikpå svenska. Mitt syfte är att utreda vilken roll språket egentligen spelar i matematiklärande, och att analysera på vilket sätt bristperspektivet påverkar deras möjligheter att lyckas med matematiken. Studiens resultat visar att elevernas språk ibland kan bli ett problem i lärandet, men att det är bristperspektivet och dess konsekvenser som utgör de huvudsakliga hindren till lärande.