SammanfattningVårt val av undersökningsområde grundar sig i att vi båda bor och kommer att vara verksamma pedagoger i en miljö där flerspråkighet förekommer. Vår lärarutbildning vid Malmö högskola har belyst vårt mångkulturella samhälle och flerspråkighet har varit tydliga inslag i några kurser som vi läst. Vårt syfte med uppsatsen var att undersöka hur undervisningen i Svenska som andraspråk (SVA) bedrivs på två grundskolor i Skåne. För att uppnå syftet mötte vi pedagoger, elever och skolledning samt tog del av deras erfarenheter, upplevelser och tankar kring ämnet. Resultatet visar att eleverna var relativt medvetna om att de får SVA-undervisning, men visar även att pedagogerna arbetar tydligt och konkret i mötet med SVA-elever. Samtliga pedagoger lägger stor vikt på att samtala med dessa elever där bilder och annat konkret material används. De båda rektorernas vision av undervisningen av SVA skiljer sig åt, eftersom rektorns önskan på Skola 1 är att fördelningen i klasserna borde vara hälften svenska elever och hälften SVA-elever. Hon tror att detta skulle vara gynnsamt och språkutvecklande för SVA-eleverna. Rektorn på Skola 2 anser att hennes vision inför framtiden är att det borde finnas förberedelseklasser redan från förskoleklassen, (då det idag inte finns). Sammanfattningsvis fick vi en bild av hur undervisningen i SVA kan se ut och genom att ta del av tidigare forskning en vision av hur den bör se ut. Nyckelord: Modersmålsundervisning, samtal, SVA-undervisning, Svenska som andraspråk

No description available.

Med hjälp av intervjuer av sex pedagoger på en mångkulturell skola i Malmö har jag undersökt synen på ämnet svenska som andraspråk. Jag har med hjälp av dessa sex personer haft ambitionen att skapa en bild av hur man arbetar med svenska som andraspråk på en skola.En bidragande faktor till min undersökning är det ökande antalet barn med annat modersmål än svenska som uppstått i mitt undersökningsområde.Som utgångspunkt har jag använt mig av Skolverkets lägesbedömning 2005, där anmärkningar finns angående brister i hur undervisningen i svenska som andraspråk bedrivs. / Swedish as a second language - according to six teachers at a multicultural school.

Syftet med studien är att undersöka klass- och SVA-lärares syn och erfarenhet på fenomenetintegrerad undervisning av ämnena svenska och svenska som andraspråk i det ordinarieklassrummet, samt SVA-elevernas möjligheter och svårigheter. Studien är en kvalitativundersökning där datainsamlingen har genomförts med semistrukturerade intervjuer med ettdeltagarantal innefattande fem aktiva lärare på totalt tre olika skolor och kommuner i norraSverige. Datainsamlingen har analyserats utifrån ett fenomenologiskt perspektiv. Resultatetvisar att majoriteten av deltagarna uppvisar en positiv inställning till integration mellan svenskaoch svenska som andraspråk, medan minoriteten anser att elever som läser svenska somandraspråk behöver undervisas i förberedelseklass tills elevernas ordförråd är uppmätt bredare. De deltagande lärarna upplever att integrerad undervisning av svenska och svenska somandraspråk genererar. / The aim of this study is to investigate the opinion and experience of class teachers and teachersof swedish as second language on the phenomenon of integrated teaching of the subjectsswedish and swedish as a second language in the regular classroom, as well as the secondlanguage students' opportunities and difficulties. The study is a qualitative study where the datacollection has been conducted with semi-structured interviews with five participant teachersfrom three different schools and municipalities in northern Sweden. The data collection hasbeen analysed from a phenomenological perspective. The results show that majority of theparticipants present a positive attitude towards integration between Swedish and Swedish as asecond language, while the minority believe that students who study Swedish as a secondlanguage need to be taught in a preparatory class until the students' vocabulary is measuredmore broadly. The participating teachers experience that integrated teaching of Swedish andSwedish as a second language generates inclusion and exclusion, which gives students bothpositive and negative experiences.

Uppsatsen undersöker nio mellanstadieelevers uttryckta förståelse för ett reportage i Kamratposten. Syftet är att undersöka uppvisad textrörlighet och ordförståelse hos några elever som läser en åldersadekvat text på svenska samt hur de resonerar för att komma fram till obekanta ords betydelse. Studiens övergripande syfte blir belyst ur ett andraspråksperspektiv och för fem av eleverna är svenska deras andraspråk och de undervisas i ämnet svenska som andraspråk. För fyra av eleverna är svenska deras förstaspråk och de undervisas i ämnet svenska. Data har samlats in genom enskilda samtal som transkriberats och analyserats med hjälp av tre för studien framtagna analysverktyg som var och en undersöker, textrörlighet, grad av precision i ordförståelse samt grund för kvalificerad gissning av obekanta ord. Resultatet visar att det finns stora skillnader i elevernas uppvisade textrörlighet och ordförståelse och att de elever som behöver göra kvalificerade gissningar inte lyckas med det. Mest utmärkande är den stora spridningen bland de elever för vilka svenska är ett andraspråk och som undervisas i ämnet svenska som andraspråk.  Resultatet indikerar ett behov av utrymme för textnära samtal i undervisningen och belyser vikten av att skolan har kompetens, tid och verktyg att göra kvalificerade bedömningar av elevers specifika behov gällande svenska som andraspråk samt resurser att kunna anpassa undervisningen för att möta det behovet.

Kortutbildade vuxna och analfabeter har ofta upplevt många svårigheter. Pedagoger och elever på sfi har svårt för att kommunicera eftersom nyanlända elever knappt talar svenska eller kan läsa och skriva. Denna studie syftar till att bidra med kunskap om hur pedagoger arbetar med lättlästa texter samt hur de skapar en trygg och utvecklande svenska som andraspråksundervisning för dessa elever. Genom kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med sex lärare och en bibliotekarie belyses olika metoder, miljöer och material som används i undervisningen för att främja elevernas lärande. Resultaten tyder på att elever som deltar i regelbundna studiebesök i samhället som kopplas samman med undervisningen i skolan upplever en större känsla av delaktighet vilket stärker elevernas motivation och språkinlärning. En tematisk innehållsanalys visar att lärarna och bibliotekarien prioriterar: en trygg plats, vardagsord, samhälls-anknuten undervisning, stöttning samt att kombinera olika material och metoder. Lärarna skapar eget material. Elever som blir sedda och hörda vågar vara sig själva, kommunicera, tar sig an utmaningar och hjälper varandra.

Studiens syfte är att få en ökad förståelse för hur andraspråkselever uppfattar lärarens syn på elevernas modersmål utifrån ett elevperspektiv. Studien har utgått ifrån kvalitativa intervjuer med sex andraspråkselever på gymnasienivå. Resultatet visar att läraren upplevs ha en god inställning till elevernas modersmål och att läraren har en positiv inställning till att eleverna använder sina språkkunskaper i sitt modersmål i skolan. Resultatet visar också att andraspråkselever upplever att läraren använder elevernas språkkunskaper i modersmålet på flera olika sätt för att främja språkutveckling. Resultatet visar dock att några elever med mycket goda språkkunskaper i svenska inte upplever att lärarens syn på modersmålet påverkar deras språkutveckling. Studiens slutsats är att lärarna enligt eleverna har en positiv inställning till elevernas modersmål och att elevernas uppfattningar om huruvida lärarens inställning påverkar deras andraspråksutveckling är påverkad av elevernas språkkunskaper.

Bakgrund: I den svenska läroplanen Lgr 22 förekommer inte termen "grammatik" explicit (Skolverket, 2023). Däremot förekommer andra terminologier som tydligt beskriver grammatiska principer och strukturer såsom språklig struktur, normer och ordföljd. Läroplanen fungerar som en handledning för lärare inom specifika ämnen och fastställer både lärandemål för eleverna och kriterierna för bedömning. Det som fortfarande är oklart är vad för slags metod lärare i svenska som andraspråk använder för att undervisa eleverna i grammatik. Syftet: Syftet med vår studie med lärares strategier i grammatikundervisning i svenska som andraspråk är att ta reda på lärares uppfattningar om sin egen grammatikundervisning och deras tillvägagångssätt. Metod: Studien tillämpas genom en kvalitativ enkätmetod genom öppna frågor där informanterna motiverar sina svar. Informanterna är svenska som andraspråkslärare. Studien sammankopplas med den fenomenografiska metoden, där vi kategoriserar informanternas svar i olika kategorier. Resultat: Studiens resultat är att lärarnas strategier i grammatikundervisningen baseras främst på faktorer såsom klassens eventuellt gruppens behov. Dessutom arbetar majoriteten av lärarna med grammatik implicit där lärarna väver in grammatiken i olika moment av undervisningen snarare än explicit.

I dagens skolor växer flerspråkigheten sig allt större och i samma takt blir frågan om inkluderande undervisning allt viktigare. Denna kunskapsöversikt syftar till att undersöka och sammanställa forskning för att ta reda på vad som skapar och påverkar en gynnsam flerspråkig undervisningspraktik. För att ta reda på detta har svensk forskning använts till största del och till viss del internationell. Genom att tillämpa en tematisk analys har frågeställningen besvarats utifrån samverkan, språksyn samt undervisningspraktiker.  Resultatet visar att lärarens inställning och språksyn spelar en viktig roll för tillämpningen av flerspråkig undervisning. Det framgår att det finns en påtaglig skillnad i hur lärare uppfattar vad som betraktas som inkluderande och exkluderande i undervisningen. Dessutom är det tydligt att samverkan mellan olika parter är direkt avgörande för att lyckas, däremot tidskrävande och ibland svårt att få till. Lärarutbildningens avsaknad av kulturell och språklig mångfald diskuteras. Det presenteras ett antal undervisningspraktiker som forskarna anser vara gynnsamma. En diskussion förs även om hur den enspråkiga normen fortfarande lever kvar. Slutligen ges förslag till fortsatt forskning där man skulle kunna undersöka ett antal kursplaner i syfte att få djupare förståelse för hur lärarutbildningen förbereder lärare att undervisa i flerspråkiga klassrum.

The aim of this paper was to investigate how adult second language learners of Swedish have perceived their social space with their classmates during courses that they have studied online due to the COVID-19 pandemic. The research questions that fulfilled this aim looked at (1) the students’ perceptions of three qualities connected to a positive social space: availability, support and trust; and (2) their perceived learning outcomes from the interaction that has taken place within this perceived social space. This study used a mixed method where a quantitative method that consisted of questionnaires was interrelated with a qualitative method that consisted of voluntary comments in the questionnaire as well as follow-up interviews. Thirteen students answered the questionnaire, and three of them were interviewed. The results showed that the most positive impact on their social space is connected to their trust for one another and the most negative impact is connected to the availability of their classmates as well as the use of the functions in th communication platform. The results also showed that the most positive effect on their perceived learning outcomes is connected to the opportunity to discuss and use the language in various ways and the most negative effect can be connected to differences in proficiency levels.