No description available.

I denna litteraturstudie ville jag fördjupa mig i metoden Läsning på talets grund (LTG) och genrepedagogik. Fanns det något inom forskningsområdet som gav stöd åt min hypotes att dessa båda metoder var lämpliga vid andraspråksinlärning. Syftet med denna litteraturstudie var att, genom granskning av tidigare forskning, få kunskap om hur LTG-metoden och genrepedagogik har använts vid språkinlärning. Syftet preciseras därför i följande frågeställningar: Hur har LTG-metoden använts vid inlärning av svenska som andraspråk? och Hur kan genrepedagogik användas i andraspråksinlärning? Litteraturstudien visar på LTG-metodens samt genrepedagogikens lämplighet vid andraspråksinlärning. Jag anser att både LTG-metoden och genrepedagogiken, genom cirkelmodellen och modellen ett språkutvecklande arbetssätt, är bra metoder att använda vid andraspråksinlärning då de bygger på samma grundtanke: "Läsning på talets grund" och "tal är en bro till skrift" (Leimar 1974, s. 64, Gibbons 2010, s. 69). Metoderna går ut på att läraren planerar sin undervisning utifrån denna ståndpunkt samt fångar upp var eleverna befinner sig i sin språkliga utveckling och genom detta arbetssätt utvecklas både språket och ämneskunskaperna.

This paper is about multilingualism in school and how teachers work with pupils who haveanother native language then Swedish. The aim of the study is to find out how teachers workwith Swedish as second language and what they found functional in their classroom. Theresearch questions are about how teachers defines Swedish as second language, how teacherswork and which work procedures that they think give a positive effect on the pupil’sknowledge. From the interviews with teachers from two different schools I have found out that it isimportant to proceed from the pupil’s experience and knowledge. The education in Swedishas second language is structured differently but the common thing is that the pupils will workwith the same thing as their classmates. Swedish as second language is a subject for thosepupils who have another native language than Swedish. It is also important to involve thelanguage in every subject in school, for example mathematics and natural science, to createunderstanding and this can be made by building a bridge between the pupil’s native languageand the Swedish. / Den här studien handlar om flerspråkighet i skolan och hur lärare arbetar med flerspråkiga elever. Syftet är att ta reda på hur lärare arbetar med svenska som andraspråk och vad de tycker fungerar i undervisningen. Forskningsfrågorna handlar om hur svenska som andraspråk definieras, hur lärare arbetar och vilka arbetssätt lärare tycker är kunskapsutvecklande för eleverna. Genom att intervjua tre lärare från två olika skolor har jag genom studien kommit fram till att det är viktigt att utgå från elevernas erfarenheter och kunskaper. Undervisningen i svenska som andraspråk ser olika ut på skolorna men gemensamt för dem är att de utgår från att eleverna ska arbeta med samma saker som övriga klasskamrater. Svenska som andraspråk är ett ämne för de elever som har ett annat modersmål än svenska. Det är också viktigt att arbeta med språket i alla undervisning för att skap förståelse hos eleverna och detta kan göras genom att skapa en brygga mellan elevernas modersmål och svenskan.

<p>In school there are many pupils with Swedish as their second language and these pupils often have less basic condition compared with pupils with Swedish as their mother tongue and the most common root cause is lack of language knowledge, also the time spent in Sweden matters.</p><p>I have trough questionnaires and literature studies investigated if there, for pupils with Swedish as their second language, is an easier way to figure out how to read and write in Swedish using fiction literature as learning material compared with ordinary ways.</p><p>In the questionnaires that I performed participated a number of teachers that teach Swedish as a second language. These teachers all work in schools with a big share of pupils with Swedish as a second language.I also tried to evaluate if there was a difference between teachers with a graduation in Swedish as second language compared with these who don’t have a graduate but still work with these pupils.</p><p>The result shows that I discovered that only the graduated teachers have used fiction literature as a learning material in the daily work and have experienced good results from the pupils, they also knew why they used fiction literarture for reading and writing training.</p><p>As a teacher it is very important to have the knowledge regarding children that have Swedish as a second language, to be able to support them in a correct way.</p><p>Despite the pupil can’t speak or read the new language, it has feelings and knowledge about the circumstances that they can’t express.</p><p>The teachers mission is to knew and have understanding for these circumstances.</p><p>Keywords: Pupils with Swedish as second language, learning to read and write, fiction literarture, school.</p> / <p>I dagens skola finns det många elever som har svenska som andraspråk och dessa har ofta sämre förutsättningar än barn med svenska som modersmål. Bristande språkkunskaper och kort vistelsetid i Sverige har betydelse.</p><p>Jag har i den här undersökningen genom enkäter och litteraturstudier försökt komma fram till om skönlitterära texter är en bättre väg, för elever med svenska som andraspråk, för läs- och skrivinlärning jämfört med traditionellinlärning. I enkätundersökning som jag utförde deltog ett antal lärare som undervisar i svenska som andraspråk. De arbetar alla på skolor med stor andel elever som har svenska som andraspråk. Jag ville även ta reda på om det var någon skillnad på lärare med formell utbildning i svenska som andraspråk och de som inte har det, men ändå arbetar med dessa elever.</p><p>I resultatet jag fick fram var det enbart de lärare som hade en formell utbildning i svenska som andraspråk som arbetade med texter i det dagliga arbetet och tyckte att det gav goda resultat, de visste också varför de använde sig av skönlitterära texter för läs- och skrivinlärning.</p><p>Som lärare är det oerhört viktigt att man har kunskap om barn som har svenska som andraspråk, och att kunna bemöta dem på rätt sätt. Bara för att eleven inte kan tala eller läsa på det nya språket så har det känslor och en kunskap om vissa företeelser som det inte kan uttrycka. Det är lärarens uppdrag att veta och ha förståelse för detta.</p><p>Nyckelord: Elever med svenska som andraspråk, läs- och skrivinlärning, skönlitteratur, skola.</p>

<p>Studien är en kartläggning av svenska som andraspråkundervisningen i skolor som ligger inom invandrartäta områden och de möjligheter som finns för elever med invandrarbakgrund, särskilt för dem som är helt nya i landet. En fråga som ställs är: Vilka förutsättningar har elever med invandrarbakgrund att kunna utveckla sitt svenska språk för användning som verktyg vid studier av andra ämnen?</p><p>Vidare handlar studien om svenska som andraspråk som ämne i sig och dess utveckling. Observationer, skriftliga enkäter och dokument om X- kommun och om svenska som andraspråk har samtliga använts för att samla in data och för att få information och uppnå förståelse. Två elever får exemplifiera olika situationer och deras skolutveckling följs.</p><p>Barn- och ungdomsnämnden i kommunen arbetar för att förverkliga målen för utbildningen i grundskolan och för livslångt lärande som betonar tryggheten och språket, som i sin tur är viktigt för integrationen.</p><p>Undersökningar visar att inte alla elever som har rätt till undervisning i svenska som andraspråk får det. Studiestödet för elever med annat modersmål än svenska är obetydligt eller saknas helt. Resurserna blir mindre och mindre för varje år.</p><p>Eleverna tycker att det är viktigt att kunna modersmålet för att kunna prata med föräldrarna, släkten och för att kunna åka till hemlandet. Samtidigt är det roligt att kunna ett annat språk.</p>

<p>I denna studie undersöks hur några före detta IVIK–elever har lyckats med sina gymnasiestudier på ett treårigt nationellt program. Jag har intervjuat fyra informanter, två flickor som läser sitt andra år och två pojkar som läser sitt tredje och sista år. Viktigt att påpeka är att de elever som intervjuats i denna studie är mycket ambitiösa och målmedvetna och att det endast genom dessa fyra fallstudier är omöjligt att dra några generella slutsatser. Genom intervjuer och analys av informanternas betyg kan konstateras att just dessa har lyckats väl med sina valda programstudier. Det språkliga inflödet, stöttning och motivation är några av de faktorer som informanterna har gemensamt och som bidragit till deras goda studieresultat. I mångt och mycket stämmer den litteratur som finns om andraspråksinlärning och studieframgång väl in på mina informanter. <strong></strong></p>

The purpose of this study is to illustrate how some teachers in multicultural school environments reflecton and experience the educational work with national tests in the third grade for students who do not have Swedish as their native language. The research questions I have chosen to work with are: How do teachers experience working with national tests in groups of students where there are children with Swedish as a second language? How do the teachers reflect on the students linguistic preconditions relating to the national tests in these groups of students? What strategies in their teaching on national tests do the teachers use when it comes to students with Swedish as a second language? In this study I have chosen to use a qualitative interview method. Since the purpose of the study is to understand how teachers reflect on students with Swedish as a second language the obvious choice was to interview teachers who work in a multicultural school. In my thesis I have chosen to use sociocultural theory, Cummins four quadrant model and context for theoretical approach. In Swedish schools national tests are implemented annually in the third grade for the subjects Swedish, Swedish as a second language and mathematics. The different subjects in the national test are mandatory and the results are used as an assessment of the students’ knowledge. While national tests are supposed to be equal for all students in the elementary school the curriculum emphasizes that the teaching should be individualized according to each student’s needs and experience. The linguistic requirements differ for students with a different native language than Swedish. The teachers’ work with students who have Swedish as their second language may differ from each other.

Syftet med uppsatsen har varit att redogöra för vuxna andraspråkselevers erfarenheter av ett litteraturprojekt om Vilhelm Mobergs roman Invandrarna. Metoden är främst kvalitativ med kvantitativa inslag. Studien har genomförts inom den ordinarie klassrumsundervisningen. Informanterna är tretton vuxenelever med skild kulturell bakgrund, och samtliga studerar gymnasiekursen Svenska som andraspråk 2.  Undersökningsmaterialet har varit deras produktion i samband med uppgifterna de har fått i undervisningen, d.v.s. valda utdrag ur Invandrarna med tillhörande diskussions- och skrivuppgifter. Resultatet visar att Invandrarna väcker engagemang hos andraspråksinlärarna, trots att romanen är utpräglat svensk. Det krävande språket med gammaldags ord och dialektala inslag utgör inget större hinder för läsupplevelsen. Enligt studien är de gammaldags orden svårare att förstå än dialektorden. Möjligen kan detta bero på att studien har genomförts inom dialektområdet. Det finns dock en stor spridning bland de svårförståeliga orden. Slutsatsen är att Invandrarna innehåller ett allmängiltigt budskap och därför är romanen lämplig att använda inom andraspråksundervisningen. En delaktig och engagerad lärare är dock en förutsättning för en lyckad litteraturundervisning ur ett andraspråksperspektiv.

Abstract This study is to finding out how second language teachers can use music as a method to teaching multilingual students in Swedish as a second language. This study even deals with assets and challenges using music as a method in teaching and learning Swedish as a second language. To answer these questions, data was collected by interviews with three pedagogues who have experiences from teaching in Swedish language with music as a method. The result shows that music helps multilingual students to learn Swedish as a second language both in an individual level and in a group level. With music you can practice accent, vocal clang, pitch, and rhythmics. Music has a social influence and creates safe atmosphere in the classroom. It even creates a place of meetings between different cultures and generations. This way of working requires a brave, flexible and a direct pedagogue. There are different ways of working with music as a method in second language teaching. The students can translate favorite songs from their homelands and then teach their classmates the same song in both languages. Together you can create your own songs connected to other theoretical subjects in school. The students can shape music and songs by drawing pictures and then let them write texts to their own pictures. What is obvious is that music promotes second language progress.

Syftet med studien är att undersöka hur mycket talutrymme elever med annat modersmål än svenska får och tar i klassrummet, i jämförelse med elever med svenska som modersmål. Särskild vikt läggs vid utrymmet för utforskande tal och mediering. Studien utgår från det sociokulturella perspektivet enligt vilket allt lärande sker i en social kontext. Det empiriska underlaget bygger på strukturerade observationer i sammanlagt sex klasser i år 1-2, med kompletterande anteckningar. Observationerna genomfördes under 100 minuter per klass. Resultatet presenteras i kvantitativ form. Resultatet visade att L1-talarna var de som tog och fick mest talutrymme även om skillnaden var marginell. Däremot fick L2-talarna något fler direkta frågor än L1-talarna. Mediering användes i samtliga klasser, men inte i den grad som var befogat. Utforskande tal användes aldrig under de sammanlagt 600 minuter som observerades. Detta resultat visar att lektionsstrukturen behöver ses över så att den bättre uppmuntrar och kräver att eleverna ska prata. Att använda sig av fler direkta, öppna frågor kan även fördela talutrymmet bättre mellan eleverna. Man kan även använda sig av så kallade minilektioner där talet står i fokus. Genom att vara mer flexibel med möbleringen i klassrummet kan man skapa fler möjligheter till interaktion eleverna emellan.