Jag har gjort en kvalitativ studie på nyanlända elever och elever som läser svenska som andraspråk. Hur de upplever sin undervisningssituation i skolan. Eleverna som har deltagit i min studie går i årskurs fem, sex och sju i en skola som har mottagningsgrupper och undervisar flertalet elever i svenska som andraspråk. Mina forskningsfrågor är: Hur upplever elever med svenska som andraspråk sin undervisning? Vad upplever de som inkluderade respektive exkluderade i sin undervisning? Syftet med min studie är att ta reda på hur dessa elever upplever sin situation i skolan utifrån ett inkluderings/exkluderingsperspektiv. Mitt resultat visar att eleverna inte känner sig exkluderade på grund av att de läser svenska som andraspråk. De tycker att det är bra att börja sin skolgång i förberedelseklass under den första perioden för att sedan introduceras i "vanlig" klass med undervisning i svenska som andraspråk (SVA). I sin SVA-grupp känner eleverna en samhörighet och trygghet eftersom att alla i gruppen har liknande bakgrund och ingen kan det svenska språket fullt ut. Eleverna i SVA-gruppen hjälper varandra med språket och översätter till de som ej förstår. Eleverna är positiva till SVA-undervisningen som de får avskilt från övriga klassen i mindre grupp tillsammans med andra elever som också har utländsk bakgrund.

I arbetet studeras undervisning i Svenska som andraspråk, både inom SFI och vuxenutbildningen. Studien bygger på 13 intervjuer med olika aktörer som arbetar med utbildningsformatet. Arbetet kan betraktas från två olika nivåer. På den deskriptiva nivån är syftet att kartlägga utbildningens uppkomst och utveckling i Sverige och i Malmö mellan åren 1965 och 2003. Detta inkluderar de förändringar som är antågande i skrivande stund. På den empiriskt analytiska nivån är syftet att undersöka de pedagogiska aspekterna av utbildningen. Utgångspunkten för studien är en strävan att problematisera begreppet kunskap.Arbetet utgår från en hermeneutisk förståelse och önskan om att förstå meningen bakom språkliga uttryck samt sambandet mellan denna mening och dess konsekvenser för individen. Det metodologiska verktyget som används för att finna denna mening är diskursiva analyser, genom vilka aktörernas lingvistiska uttryck studeras. Den teoretiska analysen utgår från en socialkonstruktivistisk syn. Teorin tar avstamp i Lahdenperäs forskning gällande interkulturell forskning som behandlar lärande, kunskapssyn och pedagogik, Berger & Luckmanns kunskapssociologiska teorier samt forskning av Carlson och Franzén. Analysen går bakom aktörernas manifesta uttryck för att synliggöra de latenta budskap som språket döljer. Bland annat påvisas en klassrumsetnocentrism, maktförhållande mellan lärare och elev samt att det finns en klyfta mellan hur olika aktörer uttrycker sin egen grad av medvetenhet över de egna språkliga uttrycken. / The study examines different aspects of Swedish as a second language within SFI and adult education. It is based on 13 interviews with individuals who work within this area of education. The purpose of the study is two dimensional. On the descriptive level the purpose is to describe the origin and development of the education format in Sweden and in Malmö between the years 1965-2003, including a description of forthcoming changes. On the empirical and analytic level the purpose is to examine the pedagogic aspects of the education, such as teaching methods. The starting-point of the study is a complex and multifaceted view on knowledge. This view arises from a wish to see the meaning behind verbal expressions in order to uncover the connection between the latent meaning and its consequences. The method used for this task is a discourse analysis, through which the verbally expressed opinions of the interviewed individuals will be studied. The theoretical perspective of the analysis has its roots in the social constructional view on social reality in which linguistic expressions pay an important part. The theoretical approach is based on studies by Lahdenperä, concerning intercultural studies which touches on aspects like teaching, view on knowledge and pedagogic methods. In addition to Lahdenperä, the empirical material will be analysed in the light of Berger & Luckmann´s sociological theories on knowledge, and also through inspiration from previous studies by Carlson and Franzén. The analyse shows that the views presented by the interviewed individuals, carry latent messages such as ethnocentrism, a balance of power between teacher and student, and different degrees of consciousness amongst the interviewed individuals.

Syftet med denna studie var att undersöka om det finns samband mellan betyg och språklig behärskning och skriftspråklig nivå för gymnasieelevers nationella prov i svenska som andraspråk 3. Analysen genomfördes genom att studera de utvalda texternas korrekthet, komplexitet och idiomatiskhet, där korrekthet definierades genom processbarhetsteorins nivå 4 och 5, komplexitet genom fundamentslängd och nominaliseringar och slutligen idiomatiskhet genom flerordsuttryck och partikelverb. Studien genomfördes med en kombinerad kvantitativ och kvalitativ analysmetod genom att analysera de tre ovan nämnda dimensionerna i totalt 18 elevtexter fördelade jämnt mellan betygen A, C och E. Resultaten visar att eleverna på alla betygsnivåer i stort behärskar processbarhetsteorins nivå 4 och 5, men att texter med betyg E har en lägre grad av korrekthet. När det gäller fundamentslängd och nominaliseringar har texter med betyg A i genomsnitt både längre fundamentslängd och fler nominaliseringar än de övriga betygsnivåerna. Vad avser flerordsuttryck och partikelverb visar studien på ett något splittrat resultat. Det finns få förekomster av flerordsuttryck, totalt sex stycken, men de återfinns inom samtliga betyg. Helt korrekta förekomster återfinns dock bara i texter med betyg A och C. Förekomsten av korrekt använda partikelverb är, i motsats till förväntat resultat, högre både i absoluta tal och relativt sett för texter med betyg E än övriga betygsnivåer. Sammanfattningsvis indikerar studien på att det finns ytterligare faktorer än de undersökta fenomenen som har en inverkan på betygen.

Denna studies syfte var att ta reda på vilka metoder lärare använder sig av när de lär ut grunderna i läsinlärning i årskurs 1 samt i svenska som andraspråk. Studien utgår från ett lärarperspektiv där fokus ligger på läsinlärning men även på hur undervisningen byggs upp för andraspråkselever över lag. Genom kvalitativa intervjuer med sex olika pedagoger kunde detta lärarperspektiv synliggöras. Studiens resultat visade på att lärare inte använder sig av någon särskild metod i läsinlärningen. Det som var det viktiga i undervisningen var snarare att se den enskilda eleven och använda den metod som gynnande elevens individuella utveckling bäst.

Denna uppsats undersöker hur lärare i svenska som andraspråk på introduktionsprogrammet och inom SVA-grund för vuxna integrerar genusperspektivet i sin undervisning. Genom en kvalitativ studie baserad på fyra semistrukturerade intervjuer undersöks följande forskningsfrågor: Hur integrerar SVA-lärare genusperspektivet i sin undervisning och vilka pedagogiska metoder samt material prioriteras? Hur uppfattar SVA-lärare integreringen av genusperspektivet och vilken inverkan anser de att det har på elevernas lärande och utveckling? Finns det skillnader i hur lärare inom SVA-grund för vuxna och språkintroduktion integrerar genusperspektivet för att skapa ett inkluderande klassrum och uppmuntra eleverna att reflektera över genusfrågor ur ett bredare samhällsperspektiv? Undersökningen visar att lärare använder varierande material, såsom skönlitteratur, sakprosa och filmer, för att skapa inkluderande klassrum där genusfrågor ur ett queerperspektiv kan diskuteras och reflekteras över. Resultaten visar att genusperspektivet genomsyrar undervisningen i båda undervisningsformerna, men med olika materialangrepp. I språkintroduktion används ett brett spektrum av medier och samarbeten med externa organisationer vilket möjliggör en djupare behandling av genusfrågor. Inom SVA-grund för vuxna är undervisningen mer bunden till läroboken och sakprosatexter, och de kortare kurserna begränsar möjligheterna till fördjupade diskussioner. Trots dessa skillnader anpassar lärarna sina metoder för att skapa en lärmiljö som främjar reflektion och kritiskt tänkande kring genusfrågor.

Syftet med denna studie är att få en inblick i hur ämnet svenska som andraspråk (SvA) i grundskolans år 7-9 organiseras inom olika skolverksamheter. Genom kvalitativa intervjuer med fyra informanter (lärare) undersöks synsätt, organisation och likvärdighet av ämnet svenska som andraspråk på två kommunala och två friskolor i en mellanstor kommun i Sverige. Resultaten visar ett ojämnt resultat av insatser, synsätt och kunskap i respektive skolor. I enlighet med tidigare studier samt resultat från de kvalitativa intervjuerna påvisas vikten av utökad kompetensutveckling och högre krav på skolorganisationerna för att arbeta mer likvärdigt med ämnet. Slutsatsen för denna studie påpekar vikten att skapa en tydligare syn kring ämnets roll och status, samt behovet av att tillhandahålla lärarna med tillräckliga resurser och stöd för att förbättra undervisningen för andraspråkseleverna. Det betonas också att skolverksamhetens attityd och engagemang är avgörande för att skapa förutsättningar för en effektiv undervisning i svenska som andraspråk.

Syftet med studien är att utforska F-3-lärares uppfattningar om de strategier som används i undervisningen av svenska som andraspråk och svenska för att stödja elever med svenska som andraspråk. Dessutom undersöks vilka anpassningar, stödmaterial och resurser grundlärare använder för att uppnå detta stöd. Studien använder en kvalitativ forskningsmetod genom semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att lärare arbetar mycket med att inkludera användning av pedagogiska modeller, språkanpassning och genomgång med hjälp av synonymer och förenklat språk, samt integration av elevernas kulturella bakgrund. Lärarna anpassar också undervisningen genom att välja nivåanpassade material och läromedel samt använder bildstöd och bildkort. F-3 lärare använder sig också av olika tekniska resurser och digitala verktyg för att stödja elever med svenska som andraspråk. Slutsatsen är att för att effektivt stödja andraspråkselever krävs en integrering av rätt val av material, beprövade språkutvecklande modeller baserade på lärares tidigare erfarenheter.

Studien syftar till att undersöka de motivationsfaktorer som påverkar andraspråkselevers på gymnasiet engagemang i läsning av skönlitteratur samt hur lärarnas attityder och känsla av kompetens bidrar till att motivera eleverna till läsning. Studien använder en metodkombination av kvantitativa och kvalitativa ansatser. Kvantitativa data samlades in genom enkäter till lärare och elever för att identifiera mönster och trender, medan kvalitativa data samlades in genom semistrukturerade intervjuer för att fördjupa förståelsen av dessa mönster. Resultaten visar att lärarna upplever sig som kompetenta i att undervisa skönlitteratur, men elevernas uppfattningar överensstämmer inte alltid med lärarnas självuppfattningar. Studien belyser också att motivationen för skönlitterär läsning ökar när elever ges möjlighet att själva välja läsmaterial, vilket pekar på vikten av autonomi i lärandeprocessen. Slutsatserna från studien understryker behovet av pedagogiska strategier som stödjer andraspråkselevers och lärares i svenska som andraspråk kompetens, autonomi och samhörighet för att främja en positiv utveckling av läsmotivation och språkutveckling.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka om talare med svenska som första- respektive andraspråk skiljer sig i uppfattningen av vokalljud och vilka orsaker och förutsättningar som påverkar inlärningen av dessa.  Fokus i studien var på svenskans främre rundade vokaler /ʉ̟/, /ø/, och /y/ som ofta vållar problem för andraspråksinlärare på grund av deras sällsynta förekomst i ett globalt språkperspektiv. För att skapa en bättre inblick tittade studien även på huruvida bakgrundsfaktorerna inlärningsålder och exponeringslängd påverkar andraspråkstalarnas framgång i identifieringen av avvikelserna. För att besvara studiens syfte och frågeställningar fick deltagarna delta i ett experiment där de fick lyssna på meningar innehållande manipulerat och icke-manipulerat uttal av de aktuella vokalljuden. Deltagarna fick markera om de uppfattade uttalet som avvikande eller inte. Deltagarna fyllde även i ett frågeformulär om deras språkbakgrund. Resultatet visade att deltagarna med svenska som förstaspråk presterade bättre i experimentet. Förstaspråkstalarnas prestation påverkades mycket beroende på vilken vokal som testades medan andraspråkstalarnas prestation i stället påverkades beroende på om vokalen var manipulerad eller inte. Gällande bakgrundsfaktorer visade sig exponeringslängd inte påverka prestationen signifikant hos andraspråkstalarna. Inlärningsålder hade en marginell signifikans endast i identifieringen av manipulerade vokaler som avvikande, där en tidig inlärningsålder korrelerade med fler korrekta svar.

This research aims to find out how a small sized school in western Sweden, where the experience regarding second language students is not very high, accept the challenge to find and use teaching methods adapted to the students. It will investigate what specific methods or theaching materials are used and why they have been chosen, all this with a focus on literacy learning. The method applied is qualitive interviews. Four teachers have been interviewed from three different grades. In the result and discussion the empiricism according to the four issues about teaching materials and choice of methods is presented. The results show that the teachers more or less use specific methods and materials. Among these are genre pedagogy and copying as methods for second language students learning swedish writing skills. The materials presented include something called ”ZickZack” and ” my words” and are used mainly during Swedish class.