Syftet med denna studie är att belysa nio killars förhållande till skönlitteratur i skolan och på fritiden, och dessutom presentera former av litteraturundervisning som både verksamma pedagoger och lärarstuderande kan ha nytta av. För att få insikt i dessa killars erfarenheter av skönlitterär läsning har vi valt att genomföra kvalitativa intervjuer. Vi har spelat in, transkriberat, kommenterat och utifrån vår forskningsbakgrund analyserat samtliga informanters svar. I våra kommentarer fokuserar vi oss på informanternas utsagor, och belyser därefter pedagogiska metoder som kan vara till stöd för lärare i undervisningen. I diskussionen resonerar vi kring de intervjusvar vi fått samt ställer dem i relation till övergripande frågor rörande svensklärares litteraturdidatik. Studien visar att informanterna läser olika typer av tidningar och texter på Internet varje dag. Vad gäller skönlitterär läsning finns en större variation bland intervjusvaren, då några informanter uppgav att de alltid har en bok igång som de läser flera gånger i veckan, medan andra svarade att de inte läser skönlitteratur alls frivilligt. Killarna uppgav även sina litteraturpreferenser, tidigare erfarenheter av litteraturundervisning samt åsikter och tankar gällande olika uppföljningsmetoder vid litteraturläsning i skolan. Majoriteten av informanterna uppgav att de föredrog litterära genrer som fantasy, deckare och spänningsromaner, framförallt skrivna under 2000-talet och framåt. Vi kunde inte utifrån våra intervjuer uppfatta något unisont motstånd mot skönlitteratur – majoriteten av informanterna uppgav att det finns mycket som är positivt med bokläsning. Utifrån svaren resonerar vi i vår diskussion om hur lärare kan arbeta för att väcka läslust och läsintresse hos sina elever.

Syftet med vårt examensarbete är att ta reda på hur sex lärare upplever att de arbetar för att stimulera sina elevers läsintresse och hur elever, i sex klasser, uppfattar sin läsning. Rapporter från Skolverket har visat att elevernas läsförmåga har sjunkit och är på nedgående. Läsförmågan hör samman med läsintresset och därför vill vi undersöka hur elevernas läsintresse stimuleras i skolan. För att undersöka detta genomfördes kvalitativa intervjuer med sex lärare, verksamma i år 2-6, och kvantitativa enkäter med 121 elever, i år 2-6. Undersökningen visar att lärarna använder liknande arbetssätt, bland annat högläsning, men med olika innehåll. Det framkom även att lärarens förhållningssätt är betydelsefullt. När det gäller klassrumsmiljöns betydelse skiljer sig lärarnas åsikter. Vidare visar undersökningen att eleverna ser positivt på sin läsning och här finns ett samband med elevernas hemmiljö.

Syftet med den här studien är att undersöka hur nio verksamma pedagoger arbetar för att väcka och stimulera barns läslust. Vi har valt att genomföra en kvalitativ studie där vi har intervjuat och observerat nio pedagoger på tre skolor, alla verksamma i år F-3. Resultatet visar att pedagogerna i vår undersökning arbetar medvetet för att väcka och stimulera läslusten. De arbetar alla på olika sätt och har många olika knep för att locka barnen till läsning. Något som pedagogerna lägger stor vikt vid är det lustfyllda med att läsa, samt praktiska exempel på hur barn kan lockas till läsning.

<p>Vi intresserar oss för hur lärare och elever arbetar med läsning i dagens skola. Under vår studietid har vi noterat att läsning i skolan ofta bortprioriteras, då övrig verksamhet stjäl tid.</p><p>Vårt syfte med detta arbete är att studera hur lärare arbetar med läsning i skolans tidiga år. Vi vill även undersöka elevers erfarenhet av läsning i skolår 2 och 5. Våra frågeställningar är:</p><p>Hur går lärare tillväga för att lära elever läsa? Hur arbetar lärare med elever som inte har intresse för att läsa? Hur arbetar lärare för att skapa och bibehålla läsintresse hos elever? Hur upplever elever att de arbetar med läsning i skolan? Hur förhåller sig elever till läsning?</p><p>Genom intervjuer med lärare och elever från två klasser fick vi veta att de flesta elever tycker att det är roligt att läsa. Lärarna menar att elevers intresse och lust för att lära sig läsa när de börjar i skolan finns, och alltid har funnits. Elevernas intresse för att läsa tycks sjunka med åldern i de klasser vi undersökt. Elever tycker att det är roligt att läsa men de läser sällan på fritiden. Enligt en av de intervjuade lärarna har föräldrars inställning till läsning och skolan i stort betydelse för hur elever ska tillgodogöra sig läsinlärning och den fortsatta läsningen.</p>

<p>Syftet med vår studie är att ta reda på hur sju lärare i år 3-6 arbetar för att väcka elevers läsintresse och hur de behåller elevernas läslust. För att få svar på detta har vi valt följande frågeställningar:</p><p>-Hur går lärarna tillväga för att få eleverna intresserade av att läsa skönlitteratur?</p><p>-Vad vill lärarna uppnå genom att arbeta med skönlitteratur i klassen?</p><p>-Hur har de intervjuade lärarnas arbetssätt förändrats för att väcka elevers läsintresse under deras verksamma tid som lärare?</p><p>För att få svar på våra frågeställningar gjorde vi en intervjustudie med sju lärare som har någon anknytning till skönlitteratur.</p><p>I resultatet av undersökningen kommer vi att belysa lärarnas åsikter om skönlitteraturens roll i undervisningen. Vi lyfter fram bibliotekets förändrade och mer betydande roll i samband med litteraturundervisningen. I studien betonar även lärarna hur betydelsefull bland annat högläsningen är för att väcka läsintresse hos eleverna.</p>

<p>Syftet med den här studien är att undersöka hur nio verksamma pedagoger arbetar för att väcka och stimulera barns läslust. Vi har valt att genomföra en kvalitativ studie där vi har intervjuat och observerat nio pedagoger på tre skolor, alla verksamma i år F-3.</p><p>Resultatet visar att pedagogerna i vår undersökning arbetar medvetet för att väcka och stimulera läslusten. De arbetar alla på olika sätt och har många olika knep för att locka barnen till läsning. Något som pedagogerna lägger stor vikt vid är det lustfyllda med att läsa, samt praktiska exempel på hur barn kan lockas till läsning.</p>

Syftet med denna undersökning är att undersöka hur lärare arbetar med läsinlärning i årskurs 1, på vilka grunder de väljer metod för läsinlärning och hur lärarna resonerar kring läromedel, högläsning samt hur de skapar läsintresse hos eleverna. Som metod för att undersöka detta har vi använt oss av kvalitativ samtalsintervju med sju lärare som arbetar eller har arbetat med elever i årskurs 1.Resultatet visar att flertalet av lärarna anser att man måste blanda ljudmetoden (syntetisk ljudmetod) och helordsmetoden (analytisk metod) för att skapa den bästa läsinlärningen. Tre lärare utgår från specifika metoder och arbetssätt vilka är Trageton, Montessoripedagogik och ett individualiserat arbetssätt med laborativt material. Resterande har inte någon utarbetad pedagogik i sin undervisning. Högläsning förekommer hos samtliga lärare där syftet är att väcka läsintresse. Fem av sju lärare använder traditionella läseböcker medan två av lärarna endast utgår från skönlitterära böcker i sin undervisning.

Vi intresserar oss för hur lärare och elever arbetar med läsning i dagens skola. Under vår studietid har vi noterat att läsning i skolan ofta bortprioriteras, då övrig verksamhet stjäl tid. Vårt syfte med detta arbete är att studera hur lärare arbetar med läsning i skolans tidiga år. Vi vill även undersöka elevers erfarenhet av läsning i skolår 2 och 5. Våra frågeställningar är: Hur går lärare tillväga för att lära elever läsa? Hur arbetar lärare med elever som inte har intresse för att läsa? Hur arbetar lärare för att skapa och bibehålla läsintresse hos elever? Hur upplever elever att de arbetar med läsning i skolan? Hur förhåller sig elever till läsning? Genom intervjuer med lärare och elever från två klasser fick vi veta att de flesta elever tycker att det är roligt att läsa. Lärarna menar att elevers intresse och lust för att lära sig läsa när de börjar i skolan finns, och alltid har funnits. Elevernas intresse för att läsa tycks sjunka med åldern i de klasser vi undersökt. Elever tycker att det är roligt att läsa men de läser sällan på fritiden. Enligt en av de intervjuade lärarna har föräldrars inställning till läsning och skolan i stort betydelse för hur elever ska tillgodogöra sig läsinlärning och den fortsatta läsningen.

Forskning visar på att läsintresset bland barn och unga har sjunkit och att läsvanorna fortsatt sjunker för varje år som går. Syftet med min studie har därför varit att undersöka om en lärare har en viktig roll i att främja elevers läsintresse och om hen skulle kunna främja elevernas läsintresse med skönlitteraturundervisning. Jag har även undersökt om det finns någon koppling mellan en elevs läsintresse i ung ålder och deras läsintresse i äldre åldrar. Slutligen har jag även undersökt vilken koppling som går att finna mellan läsintresset och läsförståelseutvecklingen. För att kunna få svar på mina frågeställningar och uppnå mitt syfte valde jag att göra en systematisk litteraturstudie. Jag sökte fram forskning och analyserade denna för att få fram mina slutsatser och testa min hypotes om att det inte behöver finnas någon koppling mellan elevers läsintresse och deras läsförståelseutveckling. Jag valde att använda forskning som både visade stöd för min hypotes och sådan forskning som motbevisade hypotesen. Detta både utifrån ett etiskt perspektiv, men även för att få en bredd på studien som visade olika argument. Mina slutsatser blev att hypotesen inte stöttades utan majoriteten av forskningen jag funnit påstår att det finns en tydlig koppling mellan en elevs läsintresse och deras läsförståelseutveckling. Analysen visade även att elevers läsintresse i ung ålder inte behöver påverka deras läsintresse i äldre åldrar. Men det visades att läraren har en viktig roll i att främja elevers läsintresse och detta genom att använda skönlitteratur i undervisningen.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka undervisningsmetoder som enligt aktuell forskning visat sig vara framgångsrika för att främja mellan- och högstadieelevers läsförståelse och läsintresse.  Metoden som använts är en systematisk litteraturstudie där kvalitativa och kvantitativa studier, samt mixade studier sökts, granskats och tolkats. Sökningen utgick från Stockholms Universitetsbibliotek med EBSCO Discovery Service (EDS) som databas med referee-bedömda akademiska tidskrifter och engelska som inkluderingsfilter. 12 artiklar valdes slutligen ut för studien. Utifrån studiens två frågeställningar Metoder som underlättar läsförståelse och Metoder som främjar läsintresse söktes artiklar som passade in i dessa teman och därefter kategoriserades dem i underteman. Denna studie visade att gemensam läsning i olika former, arbete med ord och begrepp, förförståelse, frågeställningar till texter satta i ett sammanhang samt inslag av elevinflytande och datorstödda läsprogram är framgångsrika metoder för utveckling av läsförståelse och läsintresse. Samtliga artiklar beskriver studier från andra länder än Sverige. Därför diskuteras i avsnittet tillämpbarhet också i vilken mån resultaten skulle kunna vara generaliserbara till svensk skolkontext.