Syftet med studien var att få fördjupade kunskaper om vad som motiverar elever att läsa. Studiens metod bestod av semistrukturerade fokusgruppsintervjuer med elever i årskurs 3 som deltagare. Studien baserades på tidigare forskning om läsmotivation samt självbestämmandeteorin som behandlar inre och yttre motivation. Resultatet visade att elevernas läsintresse kunde kopplas till antingen inre eller yttre motivation, där samband kunde ses inom de olika motivationerna. Eleverna med inre motivation visade antingen ett intresse för själva läsaktiviteten eller intresse för ett specifikt ämne att läsa om. Eleverna med yttre motivation läste i sin tur av anledningen att de kände sig tvingade till det, för att undvika oönskade konsekvenser eller för att få belöningar. Dessutom visade resultatet att eleverna hade tankar om hur undervisningens sammanhang kan utformas för att deras motivation till att läsa ska öka. Eleverna beskrev bland annat att deras läsintresse skulle öka om de fick besöka ett nytt bibliotek eller fick tillgång till ett bredare urval av böcker.

This study presents an overview on the differences in reading comprehension between boys and girls and explores strategies that can be employed to improve reading comprehension for both genders. The methodology employed in this overview follows the steps outlined by Eriksson Barajas etal. (2013). The initial step involved identifying the research area and defining search terms. In the following stages, inclusion and exclusion criteria were established to align with the study's purpose and research questions. Searches were conducted in databases such as Primo and Google Scholar. Additionally, manual searches were conducted in the reference lists of previous essays to discover further relevant research. The results of the literature review indicate that there are differences in reading comprehension between boys and girls. Research suggests that girls generally exhibit higher reading interest and motivation compared to boys. The test environment and content are also recognized as influential factors. In addition, the results show various strategies to use to develop both genders’ reading comprehension. The result’s strengths, weaknesses, and consequences of the results for the teaching profession are also discussed.

Unga i dagens samhälle är beroende av att kunna läsa och förstå text. Skolan behöver därförfundera över hur lärare kan arbeta för att hjälpa eleverna nå en bättre läsförståelse. Denna studie handlar om att höja läsintresset hos elever genom frågeställningen vilka faktoreranser elever i årskurs 2 kan stimulera till läsning? Studien har inriktat sig på läsfrämjandefaktorer från tidigare forskning och resultatet är baserat på semistrukturerade intervjuer avelever. Vi fann utifrån detta tre teman, Eleverna stimuleras till läsning när de har möjlighettill socialt samspel med andra, Eleverna stimuleras till läsning när de har ett brett utbud avtexter och Eleverna stimuleras till läsning av utmaningar. Dessa teman redovisar vilkafaktorer eleverna finner stimulerande till läsning. Först och främst vill eleverna att vi skaanvända mer litteratur med ämnen som de är intresserade av. Eleverna önskar även mersamverkan med bibliotek och fler besök för att få inspiration till litteratur att läsa. Vår önskan är att fördjupad kunskap och studien ska kunna bidra positivt till utformandet avlärares undervisning i läsning. I vår lärarroll ser vi kunskap om hur vi kan arbeta med attstimulera intresse för läsning hos eleverna som viktig. I detta ingår insikter om vad elevernasjälva anser påverkar deras intresse för läsning. Den viktigaste faktorn för att barn ska lära sigläsa är en litteraturintresserad vuxen, som förstår hur viktig undervisningen är. Den slutsats vi fann i vårt resultat stämmer väl överens med vad Skolinspektionen (2022) skriver i sin rapport Läsfrämjande arbete i grundskolan med särskilt fokus på undervisningeni svenska i årskurs 4 - 6. För att utveckla elevernas läsförmåga måste skolan arbeta mer tydligtmed läsfrämjande strategier. Med relativt enkla åtgärder finns det förutsättningar för syftet attstimulera eleverna till läsning.

Tidigare forskning visar att omslaget är en avgörande faktor när elever ska välja en bok att läsa. Denna studie har utgått från ett elevperspektiv, vars syfte är att få en bredare förståelse för vad elever utgår från när de väljer en bok. I undersökningen deltog en klass med 23 mellanstadieelever, där en analog enkätundersökning men även ett experiment användes som metod för att besvara denna studies frågeställningar. Den analoga enkäten användes för att få en förförståelse av deltagarnas läsvanor och läsattityder men framför allt för att besvara den ena frågeställningen för detta arbete. I experimentet presenterades ett antal böcker på ett uppdelat sätt, för att se om denna metod kan öka läsintresse hos elever. Resultatet av denna studie från enkätundersökningen visar att majoriteten av denna klass gärna inte läser, men hade ändå valt många böcker att läsa utifrån de böcker som presenterades i experimentet. / <p>Slutgiltigt godkännandedatum: 2023-06-01</p>

Syftet med studien är att undersöka vad sex grundlärare för de lägre åldrarna upplever för praktiska förutsättningar för samarbete med skolbibliotekarier rörande läsfrämjande undervisning, vilka didaktiska val som görs rörande den läsfrämjande undervisningen och om det upptäcks ett samband mellan nivå av samarbete mellan skolbibliotekarie och lärare och elevernas läsintresse. Studien har sin utgångspunkt i Ramfaktorteorin i kombination med ett händelselogiskt perspektiv. Studien har som avsikt att lyfta fram vilka yttre faktorer som påverkar lärares samarbete med skolbibliotekarien och de didaktiska val som görs i den läsfrämjande undervisningen. Tidigare forskning visade att lärare upplevde en hög arbetsbelastning där ramfaktorn tid ansågs vara en bristvara. Bristen på tid påverkade både lärares enskilda arbete och försvårade möjligheterna till samarbete med skolbibliotekarien. Den här studiens resultat visade att de intervjuade lärarna upplevde att ramfaktorerna tid, gruppstorlek, personal och ekonomiska resurser påverkade den läsfrämjande undervisningens didaktiska aspekter. Fortsättningsvis framkom ramfaktorerna tid, personal, lokaler, ekonomiska resurser och delvis skolans ledning och organisation som faktorer vilka påverkar användandet av skolbiblioteket som pedagogisk resurs och därmed samarbete med skolbibliotekarien.  Tidigare forskning visade också att samarbetsnivåerna mellan lärare och skolbibliotekarier generellt sett var låga och att en orsak till detta var att lärare hade låg kunskap kring skolbibliotekariens roll. Studiens resultat visade att fyra av de intervjuade lärarna hade en medelnivå av samarbete med skolbibliotekarien. En av de intervjuade lärarna hade en låg nivå av samarbete och en hade inget samarbete med skolbibliotekarien. Samtliga av de intervjuade lärarna beskrev skolbibliotekariens roll som läsfrämjande på olika sätt. I studiens resultat upptäcks inget definitivt samband mellan nivå av samarbete mellan lärare och skolbibliotekarier och elevernas läsintresse. Samtliga av de intervjuade lärarna upplevde sina elever som läsintresserade, däremot upplevde de två intervjuade lärarna som låg på en lägre nivå av samarbete en större variation av läsintresse hos sina elever.

The aim of this study is to examine how school librarians work to solve the problems that occur in their reading promotion efforts. The problems they encounter include boys who have less interest in reading and worse reading comprehension than girls, children whose native language is not Swedish, and people who do not have a general interest in reading. Furthermore, the purpose with this study is to find ways to assist school librarians in their work and to enhance students' reading comprehension.The method used for this study involved conducting semi-structured interviews with seven school librarians. The theoretical framework used to analyze the empirical data was the sociocultural theory developed by Vygotskij. According to this theory, learning occurs in social contexts. Important key words for the theory are culture, social interactions, physical and intellectual tools and language. In summary, the result of this study demonstrates that the more negative perception of reading among boys compared to girls, leading to lower reading comprehension, is a societal issue that the school librarians cannot completely mitigate. The findings also indicate that school librarians build friendly relationships with students to effectively convey their opinions about reading. Through this strategy, school librarians create a relaxed and secure atmosphere in the school library to encourage more student visits. School librarians inquire about students´ hobbies and interests to help them discover books that align with their preferences.

Denna litteraturstudie undersöker vad utvalda forskningsartiklar säger om hur elevers intresse till läsning kan stimuleras i årskurs F-3. Läsintresset bland barn och unga har länge engagerat många då svenska elevers intresse för att läsa minskar. Andelen barn som uppger att de tycker om att läsa har minskat med fyra procenenheter mellan åren 2016-2021 (Skolverket, 2023a, s. 53). Eftersom läsning är en viktig förmåga genom hela livet, är det betydelsefullt att eleverna får utveckla ett intresse för läsning redan i tidiga skolår. Metoden för studien är en litteratursammanställning med tio internationella forskningsartiklar som analyserats för att finna gemensamma teman. Resultatet visar att delaktighet och inflytande har en stor påverkan för elevers läsintresse och läsmotivation. Bokval samt tillgång till ett rikt utbud av intressant litteratur är ytterligare avgörande komponenter för att utveckla elevernas intresse för läsning. Resultatet visar också att den sociala interaktionen är kärnan i ett flertal metoder och läsfrämjande faktorer där eleverna får möjlighet att lära tillsammans och av varandra i meningsfulla sammanhang.

No description available.

The aim of the study was to examine whether an intervention with the Rydaholms method leads to better decoding skills, improved reading comprehension and increased interest in reading. The participants were the third grade primary school children. A five-week training with the method was performed and children's results in reading speed, decoding and reading comprehension were compared to the pretest results. The interest in reading was measured with a questionnaire prior and after the invention was done. The results showed that the children had improved their decoding but not their reading comprehension. All the children reported a higher level of reading interest after the intervention. The results are discussed in relation to the research favoring training in spelling and decoding as a primary method to improve both decoding and reading comprehension and methods that combine training in spelling and comprehension. The study could show that improved decoding skills do not automatically lead to better reading comprehension due to a short-term memory advantage but training in comprehension strategies is needed. The finding that improved decoding lead to increased interest in reading gives support for the research that claims that decoding skills are fundamental for children's own view on reading.

Abstract The aim of this study is to explore how some teachers work with reading comprehension of factualtexts in grade two. The study also analyzes how these teachers teach reading strategies and how theymotivate their students to read factual texts. The data were collected through observations andinterviews and the findings shows that the socio-cultural perspective is the basis of the teachers´classroom. The teachers use reading comprehension strategies in their teaching but the students arenot aware of these strategies when they read and understand a text on their own. The teachers use avariety of activities, e.g. videos, photos and texts, to motivate their students to read factual texts.