The aim of the present study was to describe how teachers do when teaching primary school children in reading comprehension and how they motivate children to read and promote their interest in reading. Four primary school teachers were interviewed about the methods that they use in their teaching. The study also presents the teachers views on the methods and resources available for them and whether they use different methods when teaching children with reading difficulties. The study also used observations of the teachers at work. The results showed that the teachers worked in a similar way when teaching reading. They worked on children's vocabulary and showed them ways how to ask questions about the contents of the text in beforehand and during reading. The teachers also agreed on the methods that should be used when teaching children with reading difficulties. All the teachers pointed out that their teacher education did not provide them with skills needed to teach reading comprehension. All the teachers were, however, satisfied with the methods and resources that their schools were offering.

Utvecklingsarbetet syftar till att utveckla elevernas läsglädje och intresse för böcker genom att införa regelbunden högläsning ett par dagar i veckan. Med ett långsiktigt mål att det bidrar till en ökad läsutveckling och läsförståelse. Arbetet syftar även till att erbjuda eleverna möjlighet att bearbeta litteraturen genom skapandeaktiviteter. Arbetet riktar sig mot elever i årskurs två där det i nulägesanalysen framgick att eleverna har svårigheter med bland annat läsförståelsen. För att samla in material använde jag mig av observationer och intervjuer. Under fem veckor utfördes utvecklingsarbetet ute i verksamheten och med hjälp av insamlat material kunde jag se att elever visade stort intresse för litteraturen vi läst. Jag kunde också observera hur de bearbetade den genom samtal med klasskompisar och genom den värld de skapade. Eleverna använde sin fantasi och skapade världen utifrån sina egna önskemål och det som eleverna fångat intresse för i litteraturen. Resultatet visade även att eleverna samtalade om litteraturen under fria former och kunde återberätta för varandra om händelser samt samarbetade på ett bra sätt i skapandeprojektet.

Denna kunskapsöversikt har som syfte att undersöka vilka möjligheter interaktiv högläsning har för att främja barns läsutveckling. Frågeställningen som ska besvaras är; vilka möjligheter har interaktiv högläsning i skolan och hemmet för barns läsutveckling?Inledningsvis presenteras den relation vår kunskapsöversikt och syfte har till styrdokumenten samt internationella kunskapsmätningar. Vi har redogjort för hur vi gjort sökningar för att hitta det urval av artiklar som utgjort en grund för att besvara vår frågeställning. Vidare presenteras resultatet av de artiklar som valts ut med fokus på syfte och frågeställning. En diskussion förs kring resultatet och en slutsats om att interaktiv högläsning skapar ett brett ordförråd, god läsförståelse och läsintresse dras. Dessa är faktorer som är viktiga i processen av att lära sig läsa. Interaktiv högläsning visade sig även skapa goda möjligheter för barns akademiska framgång.

Enligt den senaste PIRLS-undersökningen från 2016 framgick det att en stor andel av svenska elever inte tycker om att läsa. Syftet för studien var att undersöka och synliggöra vilket samband klasslärare F– 3 säger sig se mellan läsintresse och läsförmåga samt vilka huvudstrategier de säger sig använda för att främja läsintresse och läsförmåga. Studiens teoretiska utgångspunkt är literacy, inom ramen för socio-kulturell teori och baseras på kvalitativa intervjuer med ett fåtal 1-3 lärare. Resultatet visar att lärare betraktar läraruppdraget som att det till stor del handlar om att inspirera elever. Inspirationen från lärare i kombination med matchning och utbud anses vara de faktorer som har störst påverkan för elevers läsintresse. För att elever ska förvärva läsförmåga behöver de läsa stora mängder. Lärarna i studien använder olika didaktiska strategier för att mediera läsförmåga och läsintresse hos elever. / <p>Presentationen redan avklarad.</p>

Elevers intresse för att läsa är avgörande för hur mycket de läser och hur goda läsförmågor de utvecklar. I Sverige finns en nedåtgående trend bland barn och unga gällande intresset för att läsa och skolan har därför en viktig roll i att främja elevers läslust på alla sätt den kan. Denna systematiska litteraturstudie undersöker hur skolan kan främja läslusten hos elever i årskurs 7–9. Syftet med studien var att undersöka vad forskning säger om hur undervisningen så väl som skolmiljön kan främja elevers läslust. Data samlades in genom att systematiskt söka efter forskning såväl manuellt som i nationella och internationella databaser. Ett urval av forskning gjordes utifrån på förhand bestämda kriterier som motsvarar studiens syfte. Urvalet resulterade i totalt 13 forskningsstudier som sedan analyserades med metoden innehållsanalys. Resultatet av studien är att forskningen visar en mångsidig bild av hur skolan kan verka för att främja elevers läslust. De faktorer som forskningen främst visar ha potential att gynna elevers läslust har i studien sammanfattats i fyra övergripande teman: läsarens relation till texten, sammanhang för läsning, social miljö och materiell miljö. Till de mest avgörande sakerna som skolan kan göra för att främja elevers läslust hör god tillgång till litteratur och att skolan tillhandahåller läsande förebilder, såväl som att elever får möjlighet och hjälp att välja litteratur efter sina egna intressen, ges tillräcklig tid till läsning och tillfällen att samtala kring det lästa.

Denna studie har som syfte att undersöka vad lärare anser är viktiga aspekter av boksamtal och dess påverkan på elevers läslust. Frågeställningarna som besvaras är: Vad beskriver lärare är viktiga aspekter av boksamtal som de menar påverkar elevernas språkutveckling på olika sätt? och hur beskriver elever att deras läslust påverkas av boksamtal? Inledningsvis presenteras de anledningar som lett till att vi valt att göra denna studie, samt styrdokumentens relation till vårt syfte.  I delen Teoretiska perspektiv tar vi upp olika teoretiska aspekter av boksamtal och läslust, som sociokulturellt perspektivoch stöttning, språk- och textutvecklande samtal, kunskapande samtal, identitetsutvecklande samtal, ”jag undrar”-frågor, matteuseffekten, ikontextorienterad högläsning, mottagarorienterad högläsning, samt inre och yttre motivation. Vidare ger vi en överblick av tidigare forskning som gjorts om hur lärare arbetar med boksamtal, läsmotivation, tillgänglighet och synlighet av skönlitteraturs påverkan på läslust. Vi beskriver även Chambers och den läsande cirkeln. I avsnittet Metod och material beskriver vi varför vi valt att göra intervjuer och samla in elevtexter. Vi redogör även för hur vi gått tillväga med intervjuer och elevtexter, samt hur det sammanställts och sorterats. Vi har intervjuat sju lärare och tagit del av 84 elevtexter. Vi presenterar också hur vi har förhållit oss till forskningsetiska principer i vår undersökning. I resultatet presenteras och analyseras det material vi samlat in utifrån de teoretiska perspektiv som är grunden för studien. Resultatet har visat vad lärare beskriver som flera olika aspekter för boksamtal som är viktiga för elevernas språkutveckling. Bland dessa nämns ordförråd och uttryck, arbetet med högläsning, vilka frågor som behandlas och lärarens stöttning. Resultatet har även visat att många elever anser att de blir mer intresserade av att läsa då de diskuterar böcker. Lärarna har beskrivit lärarens engagemang, böckers synlighet samt läsande förebilder som viktigt för att utveckla elevers läslust. Slutligen dras slutsatser och en diskussion förs om dess relation till tidigare forskning. Vi diskuterar även hur studien kunde utförts annorlunda, vad vi har med oss i vår lärarprofession, samt ger förslag på vad vi anser som intressant vidare forskning.

Skönlitteraturen kan sägas vara central i svenskundervisningen i gymnasieskolan eftersom nuvarande läroplan (Gy 11) tilldelar litteraturundervisningen en tredjedel av svenskämnets utvecklingsmål. För att uppnå de mål som styrdokumenten fastställer är ett intresse hos eleverna för att läsa skönlitteratur grundläggande. Forskning har identifierat ett antal bidragande faktorer till att ett läsintresse uppstår, däribland läsarens förhållningssätt till litteraturen och litteraturundervisningens utformning. Syftet med föreliggande studie är därför att öka kunskapen om hur elever i gymnasieskolan upplever att undervisningen i svenskämnet kan utveckla och vidmakthålla ett intresse för att läsa skönlitteratur. Fem gymnasieelever som studerar kursen svenska 3 har i semistrukturerade intervjuer berättat om sina upplevelser av hur olika inslag i svenskundervisningen inverkar på ett skönlitterärt läsintresse. Det empiriska materialet har analyserats genom meningskoncentration. Resultatet visar bland annat att lärarens muntliga berättande och förmåga att leda skönlitterära diskussioner samt elevernas medverkan vid val av litteratur till undervisningen upplevs kunna skapa ett intresse av att läsa skönlitteratur. Vidare att diskussioner och samtal i skolan om skönlitteratur kan bidra till att vidmakthålla intresset. Kronologisk undervisning i litteraturhistoria och arbetsmetoder i form av instuderingsfrågor och skriftliga analyser kan däremot bidra till att intresset minskar. För vidare forskning föreslås avslutningsvis en kvantitativ forskningsansats i form av en enkätundersökning med fokus på hur elever upplever att olika inslag i undervisningen påverkar ett skönlitterärt läsintresse.

Syftet med denna studie var att undersöka hur skönlitteraturen eleverna läser i skolan väljs ut, om det är läraren som väljer eller om det är eleven själv som får välja och hur dessa val påverkar elevernas läsintresse. Vi har också valt att undersöka om det fanns skillnader mellan kön och inställningen till skönlitterär läsning. Enligt Statens offentliga utredning (2012:65) finns brister i skolans undervisning då den till stor del utgår från färdighetsträning och sällan utgörs av skönlitterär läsning. Vidare diskuteras frågan om det bör finnas en litterär kanon, ett litterärt urval som används i undervisningen. Tidigare forskning påvisar ett samband mellan bokval och läsintresse, men även att det finns skillnader mellan könen gällande inställningen till skönlitteratur. Det vidgade textbegreppet och läsande förebilder är andra aspekter som påverkar elevers inställning till läsning. Genom en enkätstudie med 119 elever och semistrukturerade intervjuer med fyra lärare och fyra elever har data samlats in till studien. Genom kvalitativa analysen framkommer att majoriteten av lärarna i studien anser att det viktigaste är att eleven läser; inte vad den läser och att valen av skönlitteratur i skolan i huvudsak sker av eleverna. Vidare forskning inom detta område behövs för att kunna få ett mer omfattande resultat av vilka konsekvenser skolans undervisning får för elever och för att utveckla dagens undervisning.

Syftet med undersökningen är att ta reda på vilka historiebruk barnförfattare använder sig av när de skriver om historia och att ta reda på vilket historiebruk barnen uppfattar i skönlitterära böcker samt vilka historiska aspekter i skönlitteraturen som barn intresserar sig för. Målet är att bli medveten om det finns ett specifikt historiebruk som lockar barn att läsa skönlitterära böcker med historiska aspekter. Jag har valt att inte direkt undersöka skönlitteraturen i undervisningen utan istället fokusera på författarnas val av historiebruk och elevernas intresse av de olika bruken. Forskningen består av kopplingar till flera olika forskningsresultat samt forskningsbaserade definitioner av historiska begrepp. För att ha möjlighet att på ett vetenskapligt sätt undersöka historiebruket i skönlitteraturen samt barnens uppfattning av historiebruk tog jag hjälp av Ulf Zanders definitioner av historiebruk i boken Fornstora dagar, moderna tider. För att ta reda på barns intresse kring uppfattning av historiebruk i skönlitteraturen intervjuade jag barn i åldrarna 9år och 12 år och gjorde även analyser av skönlitterära barnböcker från olika tidsepoker och med olika historiebruk. Det jag kom fram till i mina analyser av läromedel var att det inte finns något generellt historiebruk som samtliga barnförfattare använder sig av. De historiebruk som uppkommer oftast är det existentiella och det politisk-pedagogiska. Den slutsatsen baserar jag på att flera författare valt att skriva om en huvudperson som genom sina iakttagelser av historien tar beslut som leder till konsekvenser av framtiden. I en strävan att få läsaren att känna igen sig i historien använder flera författare sig av det existentiella historiebruket. Genom min undersökning har jag dock även kommit fram till att det inte nödvändigtvis är själva historiebruket i den skönlitterära texten som skapar ett intresse hos barnet att läsa texter om historia utan mer upplägget av berättelsen och spänningen av att färdas genom tid och rum. Forskare som spelat en betydande roll i min undersökning är bland annat Peter Aronsson, Ulf Zander och Klas-Göran Karlsson som forskat om historiebruk och historiemedvetande. Joel Rudnert som redogör för sin forskning om Historia i grundskolans tidiga år i boken Utbildningsvetenskap för grundskolans tidiga år. Rudnert skriver bland annat om för och nackdelar med att använda sig av historiska berättelser i klassrummet och om barns förmåga att uppfatta historia och tolka historia. Gunn Imsen är också en av de forskare som fått en stor betydelse för min undersökning. I boken Elevens värld skriver hon om barns tankegångar kring omvärlden och deras identitetsskapande. Resultatet utifrån mina intervjuer visade att mina hypoteser kring vad barnen väljer att läsa inte stämde överrens med barnens faktiska skönlitterära intressen. De flesta barn föredrog att läsa skönlitteratur som baserades på människors känslor och beteende, det vill säga historia på individnivå. Det var bara ett få tal barn som gav indikationer på ett intresse av skönlitteratur som baseras på historiska händelser. Dessa böcker beskriver dock i stor utsträckning fortfarande individen i historien Titanic är ett exempel på en sådan skönlitterärbok. Det jag kom fram till utifrån rådande forskning och intervjuer var att skönlitteratur är ett bra sätt att hjälpa barnen att skapa ett intresse för historia men att texterna bör handla om den lilla människan i historien och ha någon koppling till barnets samtid eftersom det är de faktorer som barn intresserar sig för av historien.

Barn har olika intresse av att läsa, vissa läser mycket och andra mindre. Några tycker om att läsa skönlitterära böcker och andra föredrar serietidningar eller dataspel. För att inte vissa elever ska tappa sitt läsintresse är det viktigt att lärarna tillvaratar elevernas läsintresse i skolans svenskundervisning för att stimulera deras utveckling. Syftet med den kvalitativa studien är att undersöka hur valet av de texter som används i undervisningen går till samt om pedagogerna i sina val tillvaratar elevernas intressen eller inte. För att uppnå studiens syfte har jag genomfört en enkätundersökning med 48 svarande och nio kvalitativa intervjusamtal varav sex med elever och tre med lärare. Studien har utförts på samma skola i två klasser i årskurs fem. Undersökningens resultat visar att lärarna har kännedom om olika sorters texter som kan användas i undervisningen men att den skönlitterära texten ändå tycks vara den text som får en framträdande roll som individuell tyst läsning i undervisningen. Elevernas intresse för och val av texter skiljer sig åt mellan vad som läses i skolan respektive i hemmet. Den skönlitterära texten uppfattas mer som en skolaktivitet än som något underhållande. Min slutsats ger en fingervisning om att det krävs en bättre kunskap från lärarnas sida om det populärkulturella utbud som finns tillgängligt för eleverna för att få kännedom om och kunna tillvarata elevernas läsintresse i skolans undervisning.