Syftet med denna litteraturstudie är att bidra med kunskap om hur lärare kan bidra till elevers motivation och intresse för läsning i undervisningen. Resultatet av litteraturstudien är baserat på tolv vetenskapliga artiklar där vi fann sju teman, läraren kan skapa relationer och göra anpassningar av litteratur till elevernas intressen, skapa en inspirerande läsmiljö, varierad och meningsfull undervisning, elevens intresse och inflytande i val av litteratur, gemensam läsning och läsförebilder, varierade läsaktiviteter där eleverna får möjlighet att välja själva och elevens egna drivkrafter till glädje och läsutveckling. Dessa teman redovisar hur lärare arbetar med att främja motivation i läsundervisningen och vad elever anser är motiverande. Studiens resultat visar att elever är olika och därmed motiveras av olika faktorer till läsning. För att tillgodose detta framhåller litteraturstudiens resultat att en varierad undervisning kan främja elevernas motivation till läsning. Ur ett elevperspektiv visar studiens resultat att intressen och elevinflytande är motiverande faktorer till läsning i undervisningen. Lärares vetskap om vad som intresserar och motiverar varje enskild elev är därmed betydelsefull. För att bidra till en god läsutveckling bör lärare finna sätt att främja elevernas inre motivation. Litteraturstudiens resultat tyder på att skapa relationer till eleverna är ett sätt att möjliggöra detta.

Den här uppsatsen innefattar hur dialogisk högläsning påverkar yngre elevers läsförståelse och läsintresse i svenskundervisningen i årskurs F-3. Uppsatsen belyser även lärarens syn på dialogisk högläsning i svenskundervisningen. En PISA undersökning som genomfördes 2012 i läsförståelse visade att elever i den svenska skolan hade ett sämre resultat än det internationella genomsnittet. Syftet med den här uppsatsen är att granska vad tidigare forskning skriver om hur dialogisk högläsning kan bidra till en ökad läsförståelse och ökat läsintresse hos elever i årskurs F-3. Dessutom granskas vad forskningen säger om lärares åsikter kring dialogisk högläsning. Analysens material grundar sig i den sociokulturella teorin. Materialet som har analyserats är vetenskapliga artiklar som både har varit nationella och internationella. Litteraturstudiens resultat visar att dialogisk högläsning påverkar yngre elevers läsförståelse och läsintresse positivt. Med hjälp av dialogisk högläsning får eleverna en utökad kunskap i att återberätta, sammanfatta, större ordförråd och kunna läsa mellan raderna. Genom samspel och kommunikation med andra får eleverna ett utökat läsintresse. Resultatet visar även att vissa lärare inte ser dialogisk högläsning som en undervisningsform utan använder det som en metod för att få eleverna att koppla av. För att dialogisk högläsning ska ha en positiv effekt på elevers läsförståelse och läsintresse behöver läraren ha ett tydligt syfte med undervisningen och vara väl förberedd.

Studiens syfte är att undersöka elevers läsintresse och vilket samband det kan ha med deras läsläxa. Resultatet grundar sig på kvalitativa intervjuer från 16 elever och två lärare från två olika skolor. På den ena skolan får eleverna själva välja litteratur till sin läsläxa och på den andra skolan har eleverna en gemensam läsläxbok i klassen. Studien undersöker huruvida elevernas läsintresse skiljer sig beroende på om de får välja litteratur själva eller inte. Tidigare forskning beskriver betydelsen av att eleverna får välja böcker som de är intresserade av men också att det finns många andra faktorer som påverkar elevers intresse för läsning såsom läsförebilder och hemmiljö. Under intervjuerna framkom det att alla elever som får välja sin litteratur själva gillar att läsa och att de elever som blir tilldelade bok har ett mer varierat intresse. Eleverna som får välja sin läsläxa själva läser också i större omfattning generellt sett än vad de elever som har en gemensam läsläxbok gör.

Tidigare studier redogör för läsningens nedåtgående trend, skönlitteraturens minskade plats i läsundervisningen och att digitaliseringen kan utgöra ett hot mot traditionell läsning. Syftet med studien var att undersöka lärare och elevers i årskurs 3 inställning till och känslor för läsning av skönlitteratur i skolan och på fritiden. Den kvalitativa metoden för datainsamlingen var semistrukturerade intervjuer. Det sociokulturella perspektivet har utgjort studiens tolkningsram. Resultatet visar att eleverna besitter ett läsintresse och att många elever fortfarande väljer att läsa fysiska böcker. Slutsatsen visar att lärarnas inställning och intresse för läsning är en viktig faktor i det läsfrämjande arbetet.

Enligt resultatet av flera läsvaneundersökningar sker årligen en minskning av antalet barn och unga som läser skönlitteratur av eget intresse. Utifrån detta resultat har en fråga väckts angående hur lärare menar att de genom stöttning samt skapandet av stimulerande läsmiljöer kan främja intresset för skönlitterär läsning hos elever i årskurs 1–3. För att undersöka detta har kvalitativa intervjuer genomförts med sex lärare behöriga att undervisa i svenska för årskurs 1–3. Resultatet av undersökningen visar att den stimulerande läsmiljön som främjar läsintresse främst utformas genom den sociala och den didaktiska miljön. Detta på grund av att den fysiska miljön kan innefatta begränsningar utifrån skolans enskilda resurser som lärare själva inte kan påverka. Utifrån studiens resultat uppmanas en social miljö som uppmuntrar till läsning och en didaktisk miljö där elever tar del av läsning i sociala gemenskaper. Dessutom framställs lärares stöttande funktion i såväl undervisning som val av litteratur som en faktor som påverkar elevers läsintresse. Slutligen belyser resultatet även lärares viktiga roll som läsande förebild som inspirerar elever till läsning och därigenom stimulerar deras läsintresse. / <p>Svenska</p>

För att elever ska öka sin läsförmåga är det centralt att de får läsa mycket samt att de får undervisning och stöd när de ska bearbeta en text. På grund av att alla elever inte får tid till att läsa förlorar de som inte läser delar av sin läsförmåga. Syftet med studien är att utifrån den sociokulturella teorin undersöka hur elever uppfattar den enskilda läsningen i klassrummet. Studien utgår från en fenomenografisk ansats och semistrukturerade intervjuer har använts för att samla in det empiriska materialet. Totalt har tolv elever i årskurs 3 deltagit. När intervjuerna hade genomförts transkriberades de och sedan analyserades de utifrån en tematisk analys i sex olika steg. Resultatet visar att eleverna främst har en positiv inställning till enskild läsning, dock hade de önskat att få välja bok mer fritt. Det har framkommit i föreliggande studie att det finns både för- och nackdelar med det. Eleverna i studien berättar om viktiga aspekter som de behöver när det kommer till enskild läsning, dessa är: val av bok, lärarens stöd, tid till enskild läsning och efterarbete. Detta framkom i analysen av resultatet. / In order for students to increase their reading ability, it is central that they read a lot and that they receive instruction and support when they have to process a text. Since that not all students get time to read, those who do not read lose parts of their reading ability. The aim of the study is to examine, from the sociocultural lense, how students perceive individual reading in the classroom. The study is based on a phenomenographic approach and semi-structured interviews have been used to collect the empirical material. A total of twelve students in year 3 have participated. When the interviews were completed, they were transcribed and then analyzed based on a thematic analysis in six different steps. The results show that the students mainly have a positive attitude towards individual reading, however they would have liked to be able to choose a book more freely. It has emerged that there are both pros and cons to it. The students in the study talk about important aspects that they need when it comes to individual reading, these are: choice of book, teacher's support, time for individual reading and post-work. This emerged in the analysis of the results.

The purpose of this bachelor thesis is to explore and gain insight into the research about efforts to promote literacy among children and adolescents and that are conducted by school and public libraries. And how studies about these literacy efforts take gender into account during research. To gain insight into the research topic within the library and information science area, a literature review was conducted. To gather articles for the review, criterions were formulated regarding the research questions and the purpose of the thesis. The criterions were then used to decide which article to include in the review among the articles that each database presented with the search string. For this thesis I used Dolatkhah’s (2010) theory of the four M of reading to analyse the articles that were gathered for the purpose of study. The results from the analysis show, that among other things, to the importance of cultivating a positive attitude to reading among both genders. That access to books, either at home or by a library can influence reading habits positively. Research underscores that both girls and boys consider reading to be a feminine activity. Meanwhile, girls on average also receive more encouragement to read books than boys.

Studien syftar till att synliggöra lärarens roll som en läsande förebild och hur detta påverkar läsintresset hos elever i årskurs F–3. Studien ämnar vidare till att bidra med kunskap om metoder och strategier lärare anser är läsfrämjande. Det sociokulturella perspektivet på lärande är det teoretiska ramverk som genomsyrar hela studien. Den metod som används för att samla in empiri är kvalitativa intervjuer och en fenomenografisk analysmodell har använts för att analysera empirin. Resultatet visar att samtliga lärare definierar sig som läsande förebilder och att de i samspel med elever kan inspirera och uppmuntra till läsning. Lärarna beskriver sig som läsande förebilder när de i varierande situationer förmedlar sitt läsintresse och berättar om sin läsning på fritiden. Även när de arbetar med högläsning och när de vägleder eleverna att hitta böcker. Högläsning stimulerar elevers läsintresse och elever är viktiga läsande förebilder förvarandra. Den sociala och fysiska miljön betraktas ha betydelse för elevers läsintresse. Avslutningsvis ser lärare ett stort värde i att vara en läsande förebild i skolan. Dels för att elevens hemsituation varierar, dels för att elever läser färre böcker på fritiden. Avslutningsvis framgår det att lärares samarbete och samsyn främjar den läskultur som lever på en skola.

Syftet med denna studie är att jämföra två olika läromedel och hur sambandet mellan texten och bilden i dessa läromedel ser ut. Vidare ville vi se hur läromedlen lämpar sig för årskurs 1. Vår metod bestod av en kvalitativ textanalys samt läsbarhetsanalys. Vi har använt oss av begreppen avbytesrelation, förankringsrelation, dekorativ funktion och informativ funktion för att kunna analysera samband mellan text och bild. Vi har undersökt hur lättlästa texterna i devalda läroböckerna är med hjälp av läsbarhetsindex samt ordvariationsindex. Resultatet av vår analys visar att det finns skillnader i läsbarhet mellan de två analyserade läroböckerna som kan vara lättlästa och lämpliga för årskurs 1. Meningarna är enkla och korta där samma ord förekommer ofta vilket ger flyt i läsningen. Det visade sig att sambandet mellan text och bild i båda läroböckerna kan underlätta förståelsen för elever i årskurs 1. Text och bild i båda läroböckerna ger tydliga och sammanhängande budskap till läsaren ochsambandet mellan text och bild kan underlätta förståelsen av textens innehåll.

Att barns intresse för läsning har minskat i Sverige under de senaste decennierna uppmärksammas brett i samhället och sammankopplas ofta med elevers läsundervisning. I föreliggande studie utgör elevers minskande läslust, i relation till skolans initiala läsundervisning, problembakgrund. Studieobjektet utgörs av sex lågstadielärares beskrivningar samt förståelse av lässtimulerande undervisning i praktiken. Studiens syfte är att belysa och problematisera sex lågstadielärares yrkespraktik, utifrån deras beskrivningar av sitt arbete för att stimulera sina elevers läsintresse och motivera dem till läsning, genom att undersöka vilka arbetssätt, i form av autonomistödjande undervisning, som används samt söka utröna vilka hinder som kan finnas kring arbetet med detta. Frågeställningarna som används för att behandla syftet lyder; 1) Hur uppfattar lärarna att elever kan stimuleras till läsning? 2) Hur beskriver lärarna sin undervisning för att stimulera elevers läsintresse och motivera dem till läsning? 3) Vilka hinder kring lärarnas arbete med att stimulera elever att läsa framkommer i lärarnas utsagor? Studien har en kvalitativ ansats eftersom en djupare förståelse av de sex lärarnas beskrivningar av sin yrkespraktik i relation till lässtimulerande undervisning eftersträvas, något som föranledde valet av kvalitativa intervjuer och innehållsanalys som metod. Studiens grundläggande epistemologiska synsätt utgår från det sociokulturella perspektivet på lärande och dess teoretiska ramverk är baserat på teoretiska begrepp som berör motivation utifrån självbestämmandeteori. Den tidigare forskning som lyfts fram i studien är framförallt kopplad till läsmotivation och autonomistödjande undervisningspraktiker men även hindrande omständigheter som kan påverka lärares läsundervisning uppmärksammas. Studiens resultat visar att de sex lärarnas uppfattningar av hur eleverkan stimuleras till läsintresse är tämligen samstämmig. Lärarna lyfter att eleverna bör uppleva läsning som lustfylld, intressant och meningsfull samt att deras individuella intressen och förutsättningar bör beaktas. Andra viktiga faktorer är tillgänglighet och valmöjlighet gällande läsmaterial samt att skapa tid för läsning, återkoppling, byggandet av relationer och gemensamma läsupplevelser. Lärarnas uppfattningar överensstämmer i hög grad med tidigare forskning, men resultatet visar dock en viss diskrepans mellan lärarnas beskrivningar av hur elever kan stimuleras till läsning och deras reella undervisningspraktik. Lärarnas arbetssätt har flera beröringspunkter med autonomistödjande undervisningsstilar utifrån självbestämmandeteori, men inte i alla hänseenden. Resultatet visar att det finns flera hinder som begränsar lärarnas handlingsutrymme och i förlängningen deras lässtimulerande undervisning. Dessa kan till stor del förklara varför den autonomistödjande undervisningen inte genomförs fullt ut. Det bli därför viktigt att i framtida forskning ytterligare belysa lärares förutsättningar för att bedriva en autonomistödjande undervisning och att undersöka villkoren för detta även på mesonivå.