Vi har i denna forskningsstudie undersökt påverkansfaktorer och arbetssätt för läsmotivation och läsutveckling i årskurs 4–6 på Åland. Detta har vi gjort genom att utföra en undersökning ur både lärar- och elevperspektiv via en metodkombination av kvalitativ intervju och kvantitativ enkät. Datainsamlingen för studien har utförts genom semistrukturerade intervjuer med sex lärare i årskurs 4–6 och genom digitala enkäter till 86 elever.  Studien utgår från självbestämmandeteorin som förklarar mänsklig motivation och det sociokulturella perspektivet som har sin utgångspunkt i att utveckling sker i samspel med andra människor. I resultatet framkommer att lärares läsfrämjande arbete främst kan kopplas till de teoretiska begreppen kompetens och den proximala utvecklingszonen, medan elevernas upplevelser starkast kan kopplas till begreppet autonomi. Läsmängd visar sig vara den starkaste positiva påverkansfaktorn på läsmotivation och läsutveckling, samtidigt som digitala medier och brist på tid för fritidsläsning upplevs ha en negativ påverkan. De arbetssätt som lärarna upplever främja elevers läsmotivation och läsutveckling är högläsning, litteratur i relation till elevernas intressen och förmågor, läsförståelse samt olika former av stöttning. Lärarna uttrycker att läsmotivation och läsutveckling samverkar med varandra i både positiv och negativ bemärkelse, samt att de har ett starkt samband. Resultatet visar även att det finns en medvetenhet och vilja hos eleverna i att utvecklas som läsare. Lärarnas och elevernas upplevelser av läsande förebilder skiljer sig åt, främst genom att eleverna inte anser att läsande förebilder är en positiv påverkansfaktor i lika hög grad som lärarna.

Introduction. This thesis examines how the school librarian’s work affects pupils’ reading and their interest in literature. The aim is to identify how pupils’ interest and commitment to a new book genre differs based on the level of interference from the school librarian during the presentations of this genre. Method. We have introduced new books in a new genre for pupils in a primary school in central Sweden. Our study is based on action research where we knowingly influenced the participating pupils to different extents, and examined the results of this influence. By applying a user’s perspective, we studied the pupils during their visits to the school library, held focus groups with a few pupils from each class, and gathered statistics of books being lent from the school library. Analysis. The analytical framework for this thesis combines theory from the sociocultural perspective with conceptions regarding reading strategies. Results. Our results show that the level of interference from the school librarian affected the pupils’ interest in the new book genre to a high extent. Pupils that did not have an interest in the subject beforehand gained a bigger engagement for it by reading books in the genre after the school librarian’s presentation. The pupils' interest in the new books also rose during the focus groups when they got more information about the books. Conclusion. Since the study clearly presents what difference an active school librarian’s work makes for the pupils’ reading motivation, it shows the great importance of having an educated librarian in every school library. This is a two years master’s thesis in Library and Information Science.

The aim of this study has been to investigate the reading interest of students in grade four, aswell as which factors are considered to influence their motivation and attitude towardsreading. The study's collection method is partly quantitative where 38 students haveanswered a questionnaire, partly qualitative where 12 students have been interviewed, ofwhich 6 are boys and 6 are girls. The selection of the participants was determined through aconvenience sample from a school nearby, located in southwestern Sweden, where twodifferent classes in the fourth grade participated. The study aims to answer two researchquestions, one of which investigated whether there were differences between boys and girlsmotivation and attitude towards reading, and if so, how it manifested itself. The secondresearch question investigated which factors influenced students motivation and attitudetowards reading. The result showed that no significant gender differences could be found inmotivation. However, several differences were found between boys and girls in attitudetowards reading. Factors that influence the students motivation and attitude are, among otherthings, the reading culture that exists in the children’s home, whether the reading isexperienced as interesting or not and how the teacher uses the students' interests in the workto promote the students interest in and consumption of reading.

Syftet med denna studie var att undersöka svensklärares erfarenheter av arbetet med skönlitteratur i undervisningen och vilka didaktiska verktyg som kan tillämpas för att främja och bibehålla läsintresset hos högstadieelever. Syftet var också att få en förståelse för hur svensklärare kan vägleda högstadieelever i läsningen av skönlitteratur. Detta gjordes utifrån ett lärarperspektiv. Frågeställningarna för denna studie var vilka erfarenheter svensklärare har inom användningen av skönlitteratur i undervisningen och vilka arbetssätt svensklärare framhäver för att stötta högstadieelever i den skönlitterära läsningen som vidare kan öka läsintresset. För att uppfylla syftet har denna studie baserats på en kvalitativ metod där intervjuer har genomförts med tio svensklärare. Eftersom syftet har varit att undersöka svensklärares erfarenheter och arbetssätt har kvalitativa intervjuer varit ett lämpligt verktyg att använda. Resultatet av denna studie har visat att det finns delade erfarenheter inom användningen av skönlitteratur med högstadieelever. Vissa svensklärare har en positiv erfarenhet av att elever upplever läsningen som lustfylld medan andra svensklärare upplever i stället ett motstånd från eleverna. Gemensamt för alla svensklärare var att de upplever den skönlitterära läsningen i undervisningen som tidskrävande och därför finns en önskan om mer tid för läsning i undervisningen. De didaktiska verktyg och arbetssätt som svensklärarna har lyft fram för att stötta högstadieelever i den skönlitterära läsningen som vidare kan öka läsintresset är relaterbar läsning, högläsning, boksamtal och filmatisering. Utifrån intervjuerna framgår det att svensklärarna arbetar med olika metoder för att nå en lyckad läsupplevelse och arbetssätten varierar beroende på vilken elevgrupp som undervisas. För en positiv utveckling angående högstadieelevers skönlitterära läsning är det också viktigt att ha ett gott samarbete med hemmen för att skapa bästa förutsättningarna för elevers läsintresse.

Forskning om tidig läsinlärning visade att pojkar underpresterar flickor i såväl nationella som internationella jämförelser i läsförståelse. Utveckling av en god läsförmåga är beroende av läsintresse och studier visade även att pojkar har lägre engagemang för läsning än flickor. Syftet med föreliggande litteraturöversikt var att granska på vilket sätt lärare kan arbeta för att kompensera för skillnaderna i prestation mellan flickor och pojkar i läsförståelse på lågstadiet. Vidare ville vi synliggöra hur lärare undervisar för att ge underpresterande pojkar förutsättningar att uppnå samma resultat som flickor i läsförståelse. Detta genom att lyfta fram explicita undervisningsstrategier som främjar pojkars prestationer i läsförståelse och engagemang för läsning och på så sätt bidra med kunskap till området. Frågeställningen för arbetet var: Hur undervisar lågstadielärare för att höja pojkars prestationer i läsförståelse? Metoden var att genomföra en kunskapsöversikt. Datainsamlingen bestod av systematiska databassökningar som resulterade i elva refereegranskade tidskriftsartiklar som analyserades med hjälp av tematisk analysmetod. Resultatet visade att lärare i sin undervisning bör fokusera på elevernas kunskapsnivå och olika förutsättningar snarare än deras kön. För att höja pojkars prestationer i läsförståelse behöver lärare genom sin undervisning främja positiva läsattityder hos eleverna och höja deras engagemang för läsning. Lärarens didaktiska val av läsundervisning för att höja pojkars prestationer i läsförståelse och engagemang för läsning bör således vara varierad i den aspekten att den innefattar estetiska uttrycksformer, uppgifter med en tydlig mottagare och internalisering av läsförståelsestrategier. En undervisningsstrategi med relevans för yrket som synliggörs i studien är lästeater som innefattar samtliga tre aspekter. / Research on early literacy has shown that girls outperform boys in both national and international comparisons of reading comprehension. Development of proficient reading skills relies on an interest for reading and studies have also shown that boys exhibit lower engagement in reading compared to girls. Therefore, the aim of this literature review was to examine how primary school teachers instruct to compensate for differences in achievement between boys and girls in reading comprehension. The research question was: How do primary school teachers instruct to improve boy’s achievements in reading comprehension? The method used was to conduct a literature review. The collection of data consisted of systematic database searches resulting in eleven peer-reviewed journal articles analyzed using the method of thematic analysis. The findings revealed that teacher instruction should focus on pupils' knowledge level, rather than their gender. To increase boys' reading comprehension performance, teachers need to encourage positive reading attitudes amongst pupils and increase their engagement in reading. Therefore, teachers didactic choices in reading instruction to improve boys' achievements in reading comprehension and engagement in reading ought to be varied including aesthetic forms of expression, tasks with a clear audience and the internalization of reading comprehension strategies. An instructional strategy relevant to the profession that is highlighted in the study is readers theater, including all three aspects.

The following study was conducted at an upper secondary school in Sweden and attempts to explore the question of what influences male pupils’ reading habits. Many quantitative international studies, including PISA, PIRLS and IEA Reading Literacy, have sought to answer this question, but only partially succeeded due to the limitations of their methods. Therefore, this study seeks to explore this question in more depth using qualitative methods, including interviews and classroom observations, but also minor tests. Two facts which the previously mentioned international studies have found is that boys and particularly immigrant boys tend to have worse reading results than their counterparts. It is therefore the aim of this study to study four male students in upper secondary school; of which two are native Swedes and the other two are unaccompanied refugee children; one from Afghanistan and the other from Morocco. The findings of this study are as follows. Firstly, necessity was found to be the single most important factor for the reading habits of these four pupils; especially the two refugees. Both refugees learnt to read under harsh circumstances in madrassas in their respective home countries. Moreover, the Moroccan pupil learnt to speak and read Spanish fluently during his seven years as a homeless child. Furthermore, in the absence of necessity, interest was found to be decisive in determining the pupils’ reading habits. In addition to this, the study theorizes that an interest in reading generally arises before the ability to read and not vice versa. However, teachers can in fact affect their pupils’ reading habits even in upper secondary school.