Syftet med detta arbete är att undersöka hur fem verksamma svensklärare arbetar för att främja och utveckla elevers motivation till skönlitterär läsning i årskurs 4–6. Vidare undersöks hur lärarna beskriver samverkansarbetet med skolbiblioteket. För att undersöka detta genomförs intervjuer för att ta reda på berörda lärares upplevelser och erfarenheter av elevers läsmotivation. Tidigare forskning visar att motivation har en avgörande betydelse för elevers läsning och läsutveckling. Motivation definieras som en målinriktad process med inre och yttre påverkansfaktorer som skapar förutsättningar för lärande och utveckling. Resultatet visar att samtliga lärare i studien är eniga om att elevers motivation är viktig för deras progression i skolans alla ämnen. Framgångsfaktorer som beskrivs är exempelvis ett brett utbud av böcker, variationsrik undervisning samt en god samverkan med hemmet och skolbiblioteket. Tillgången till ett välfungerande skolbibliotek skiljer sig åt mellan skolorna, vilket främst beror på skolans resurser, ekonomi och bristande kunskap. I diskussionen problematiseras och utvecklas studiens resultat i förhållande till lärarens roll samt till elevers olika förutsättningar för att lära. Slutsatser som kan dras är att läsning är en komplex aktivitet som kräver engagemang, uthållighet och tid från lärare, elever, vårdnadshavare och skolbibliotekarie för att främja ett livslångt läsintresse.

Forskning visar på att elever i grundskolan påvisar bristande motivation när det kommer till läsning och att deras läsvanor har försämrats. När läsning väl förekommer är det till största delen som tidsfördriv, där elever enbart bläddrar i böcker. När lärare har slut på idéer eller lektionsslut börjar närma sig är det oftast läsning elever får fördriva tiden med. Läsning förekommer mestadels i sammanhang där elever förväntas utveckla sin läsförmåga. Syftet med kunskapsöversikten är att ta reda på vad forskning säger om hur lärare kan motiverar elever till läsning, mer specifikt svara på frågeställningen: Hur kan lärare motivera elever till att läsa i årskurs 1-3? För att besvara frågeställningen för kunskapsöversikten har vetenskapliga studier om motivation, läsning och professionella lärare sökts upp som empiriskt material. Detta gjordes genom både manuella och systematiska sökningar i olika databaser. Styrdokument nämns ocksåi bakgrunden för att tydliggöra vad som förväntas av lärare. Forskningen som togs fram analyserades utifrån tematisk innehållsanalys och sammanställdes sedan under lämpliga underrubriker i resultatdelen. Resultatet i kunskapsöversikten visar på att en läskultur är väldigt viktigt för att elever ska bli läsare, där de får uppleva läsande förebilder både i och utanför skolan. Vidare visar resultatet att själva litteraturen elever får till sig att läsa, spelar stor roll för själva motivationen. Slutligen visar det också att lärare behöver bemöta elever på rätt sätt. Genom att stötta elever utifrån bakgrund, erfarenheter och hemmiljö kan elevers motivation öka.

No description available.

Sammanfattning Tidigare forskning visar att elever i de yngre åren i huvudsak möter skönlitterära texter och att detta kan innebära svårigheter för dem i klass 4 då de förväntas förstå olika texttyper. Denna studie undersöker vilka texttyper elever i förskoleklass till årskurs 3 får möta på två olika skolor i två skilda kommuner och om lärarna anser att det kan påverka elevers läsförståelse och läsintresse. Undersökningen gjordes genom kvalitativa intervjuer med verksamma lärare och baseras på en lärandesyn utifrån ett sociokulturellt perspektiv och begreppet literacy. Resultatet visar att de yngre barnen på de två deltagande skolorna till stor del får möta olika texttyper och att lärarna anser att det främjar både läsförståelse och läsintresse. / Abstract Previous research show that students in the younger years mainly meets fictional text types and that this may cause difficulties for them in 4th-grade when they are expected to understand different kinds of text. This study examines which types of text students in preschool to grade three meet at two different schools in two separate municipalities, and if teachers believe that it can affect students reading comprehension and interest in reading. The survey was conducted through qualitative interviews with practicing teachers and is based on a learning approach from a sociocultural perspective and the literacy concept. The result show that the younger children at the two participating schools for the most part get to meet different types of texts and that the teachers considers it promotes both reading comprehension and interest in reading.

Syftet med denna studie är att undersöka huruvida elevers provresultat på de nationella proven i läsförståelse i svenska och svenska som andraspråk, del B1 och B2, i årskurs 6 påverkas av olika faktorer. De faktorer som denna studie jämför elevernas provresultat med är elevernas kön och tid i Sverige samt deras läsintresse, läsvanor och upplevda läsförståelse. Studiens resultat går inte att generalisera till samtliga elever i årskurs 6 eftersom denna studie var småskalig. De resultat som påvisades i studien tyder emellertid på att det finns systematiska skillnader mellan elevers provresultat och kön. Flickorna i studien presterade bättre än pojkarna på gruppnivå. Resultaten påvisar även att elevernas tid i Sverige inverkar på deras provresultat. Vidare problematiseras studiens resultat utifrån frågan huruvida de nationella proven kan anses vara likvärdiga i ämnet svenska och svenska som andraspråk eftersom resultaten skiljer sig åt mellan eleverna som läser de olika ämnena. Resultaten påvisar även att det inte finns något tydligt samband mellan elevernas delprovsresultat och deras intresse för läsning eller läsvanor. Det finns likaså ingen tydlig överrensstämmelse mellan elevernas upplevda läsförståelse och deras bedömda grad av läsförståelse utifrån de nationella proven från år 2016, del B1 och B2, i svenska och svenska som andraspråk för elever i årskurs 6. De slutsatser som kan dras utifrån denna studie är bland annat att läsförståelsen är betydelsefull för eleverna, vilket innebär att definitionen och bedömningen av densamma är viktig. Studiens resultat tyder på att det finns systematiska skillnader mellan elevernas delprovsbetyg beroende på om de läser svenska eller svenska som andraspråk samt beroende på hur länge de har bott i Sverige. Därmed har läraren en viktig funktion: att utveckla och bedöma samtliga elevers läsförståelse.

This project investigates how four teachers work to encourage their pupils’ love of reading. The study was conducted with the focus on teachers working in grades 1–3. The teacher’s view of their own role in furthering love of reading is also considered.It is hoped that other teachers will gain inspiration and ideas about how to work to motivate their pupils to read.To ascertain the four teachers’ opinions and thoughts I conducted qualitative interviews which I then analysed with the help of sentence concentration.The study shows that the teachers work in similar ways, but what they all have in common is that they further love of reading through methods that include conversation and communication with classmates and teacher. It has also been found that the teachers think that the responsibility for encouraging children’s lies not just with the teacher but also in the children’s home.

Studiens syfte är att undersöka hur lärare i årskurs 1–3 säger sig arbeta med skönlitteratur i undervisningen för att stimulera elevernas inre och yttre motivation till läsning. Den metod som användes för att samla in material är semistrukturerade intervjuer. Intervjuer gjordes med fem lärare som arbetar i årskurs 1–3. Utgångspunkten för studien är tidigare forskning om läsmotivation samt teorier om begreppen inre och yttre motivation. Resultatet visar att lärarna arbetar på många olika sätt för att öka elevernas läsmotivation. De använder olika läsutmaningar för att eleverna ska läsa mer och de samtalar med dem om varför det är viktigt att läsa. Däremot visar resultatet att lärarna inte fokuserar på begreppen inre och yttre motivation i någon större utsträckning. Resultatet visar också de svårigheter lärarna möter i arbetet när de ska motivera eleverna till läsning. Lärarna berättade att en del elever inte har någon läskultur hemifrån och att vårdnadshavarna inte är stöttande när det kommer till läsning. Detta anser lärarna vara ett problem då det kan vara svårt att få dessa elever motiverade till läsning.

This study aims to investigate reading interest and motivation of pupils in grade 3 in relation to multilingualism and gender. The methods used are quantitative methods through surveys and qualitative methods through follow-up interviews that investigate what attitude to fiction the pupils express and what the pupils themselves think affect their attitude. The results of the study show that pupils multilingualism and gender affiliation have no significance for their reading interest and reading motivation. Multilingual pupils and monolingual pupils showed equal reading interest and motivation and the results of the study showed no differences between girls and boys reading interest and motivation. The result of the study is however not a generalizable result due to the low participation as it only was 41 out of 56 pupils that participated in the survey.

Vårt samhälle blir allt mer digitaliserat, vilket även leder till att skolan blir mer digitaliserad i form av bland annat digitala läromedel och att många elever har varsin dator eller surfplatta. En intressant aspekt är hur den digitala läsningen påverkar elevernas läsning och om det finns en skillnad mellan traditionell och digital läsning. Syftet med denna studie är därför att genom en mixed method undersöka vilka uppfattningar elever har om traditionell och digital läsning. Forskningsfrågorna handlar om vilket av traditionell och digital läsning eleverna använder sig av mest, vilket av de två sätten att läsa som de föredrar och slutligen vilka skillnader mellan traditionell och digital läsning de uppfattar. Detta har gjorts genom en mixed method där den kvalitativa delen i studien har inspirerats av fenomenologin. Studien bygger på en sekventiell design och har bearbetats genom kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att det är fler elever som dagligen läser på en skärm än i en bok, men det var fler av eleverna som föredrar att läsa i en bok. De största skillnaderna de uppfattar handlar om läsupplevelsen, ögonen och om tillgängligheten. / Our society is becoming increasingly digitalized, which also means that school is becoming more digitalized in the form of, among other things, digital teaching materials and that many students have their own computer or tablet. An interesting question is whether digital reading affects students' reading abilities and whether there is a difference between traditional and digital reading. The purpose of this study is therefore to investigate, through a mixed method, what perceptions students have about traditional and digital reading. The research questions are whether students mostly read traditionally or digitally, which of the two ways of reading they prefer and finally what differences between traditional and digital reading they perceive. This was done through a mixed method where the qualitative part of the study was inspired by the phenomenology. The study is based on a sequential design and has been processed through qualitative content analysis. The results showed that there are more students reading on a screen daily than in a book, but more of the students prefer to read in a book. The biggest differences they perceive are about the reading experience, the eyes, and the accessibility.

I följande studie undersöks upplevelser och förväntningar mellan skola och hem gällande 15-åringars skönlitterära läsning. Med en sociokulturell ansats och utvecklingspsykologiska perspektiv studeras hur en grupp elever, lärare och vårdnadshavare upplever 15-åringars skönlitterära läsning, samt vilka förväntningar de uttrycker gentemot varandra i relation till den skönlitterära läsningen. Studien visar en summerande bild av informanternas upplevelse av ungdomarnas läsning, som till stor del stämmer överens med aktuell forskning, främst när det gäller bristen av läsning på fritiden och den digitala konkurrensen från sociala medier. Informanternas upplevelser av den skönlitterära läsning som sker i skolan är generellt positiv. Studiens vårdnadshavare visar dock ingen tydlig bild av ungdomarnas skönlitterära läsning och efterfrågar det inte heller. De beskriver snarare ett starkt förtroende för både elever och lärare. Informanternas förväntningar gentemot varandra är av olika karaktär och visar en tydlig tendens till frigörelse och självständighet mellan framför allt elever och vårdnadshavare. Förväntningarna mellan vårdnadshavare och lärare tyder på att kommunikationen kan stärkas för att både informera och utbilda vårdnadshavare om deras betydelse för elevernas intresse för läsning. Förväntningarna mellan elever och lärare är av mer konkret didaktisk karaktär och lärarna i sin tur ger snarare uttryck för förhoppningar och visioner när det gäller elevernas skönlitterära läsning. Sammanfattningsvis lyfter studien värdet av att vårdnadshavare blir mer medvetna om sin roll som läsande förebilder samt att kommunikationen mellan skola och hem är fortsatt viktig även i tonåren. Genom att se digitala medier som möjligheter kan kommunikationen mellan hem och skola stärkas även i äldre tonåren, vilket i sin tur kan ha positiv effekt på hemmets engagemang i frågan om tonåringars läsning och läsintresse.