Detta arbete har som syfte att undersöka gymnasieungdomars läsintresse och vilken inställning de har till skolans litteraturundervisning. Vidare studeras deras läsvanor under gymnasietiden för att se om någon förändring sker och vilka faktorer som i så fall påverkar en förändring. De metoder som har använts är en enkätundersökning samt intervjuer. 116 elever i årskurs 1-3 på två studieförberedande program, NV och SP, besvarade en enkät. Därefter intervjuades 8 elever om sin inställning till läsning av skönlitteratur och om sina läsvanorna. Enligt forskning som gjorts under åren är flickor mer intresserade av läsning än vad pojkar är och samma resultat framgår även av min undersökning. Den här studien visar dessutom att många elever läser mindre under skoltiden på gymnasiet därför att skolarbetet kräver en större arbetsinsats och tar mer tid. Den visar också att de elever som redan har ett läsintresse behåller det och tänker sig att återuppta det efter gymnasietiden. Vissa elever visade svagt intresse redan när de började årskurs 1 och för en del av dem ändras inte inställningen efter den undervisning i litteratur som sker i svenska A och B. Andra anser att undervisningen stimulerat dem att välja litteratur de annars inte skulle ha valt.

Innehåll: Frågorna som jag ställer i min uppsats handlar om att få kunskap om vad som kän-netecknar elever med positiv inställning till läsning, men även hur dessa upplever den skönlit-terära läsningen av den utvalda romanen i skolan. Det klassiska problemet i svenskundervis-ningen handlar oftast om att elever inte vill läsa skönlitteratur. I denna uppsats belyser jag den motsatta sidan av detta mynt. De elever som deltagit i studien tillhör de som är positiva till skönlitterär läsning och uppvisar goda resultat i samband med den delen av svenskämnet. Syf-tet med min studie är att undersöka vad som känneteckna elever med positiv inställning till läsning, men även hur dessa upplever den skönlitterära läsningen av de valda romanerna. Claes-Göran Holmberg & Anders Ohlssons (1999) litterära begrepp, Örjan Torells (2002) teori om spänningsfältet mellan konstitutionell kompetens, performanskompetens och literary transferkompetens samt Judith A. Langers (1995) olika läsfaser har legat till grund för min analys. Litterära begrepp som bland annat texters teman, komposition, språk och miljö är vik-tiga som utgångspunkter för att förstå läsarens sätt att realisera sin läsning, enligt Holmberg & Ohlsson (1999). Dessa begrepp används i svenskundervisningen i skolan och är grundläggan-de vid analys av olika skönlitterära texter. Det kan vid litteraturläsning uppstå ett spännings-fält mellan konstitutionell kompetens, performanskompetens och literary transferkompetens enligt Torell (2002). Detta spänningsfält kan väga över på ett eller annat håll och då skapas en obalans mellan dem som får till följd att läsaren inte uppnår fullständig litterär kompetens. Langers teori (1995) om olika läsfaser som man genomgår vid läsning vilka behövs för att man ska få ut mesta möjliga av litteraturen. Det handlar om att kunna skapa sig en föreställ-ningsvärld utifrån olika textvärldar. Kan man inte det kan man få problem vid möten med skönlitteraturen. Undersökningen består av kvalitativa intervjuer med sju elever, alla flickor i grundskolans år 9. Jag har dessutom använt mig av deras egna berättelser i loggböckerna. För att få stöd för mina resultat och analyser har jag använt mig av tidigare forskning inom området. Analysen visar att de sju ungdomarna är goda läsare fast de är väldigt olika varandra. Gemensamt för samtliga är att de läst ut sina böcker, trots att några uppvisat svårigheter med ett nytt kompositionsmönster eller ett annorlunda språk. De är flickor som inte ger upp i första taget. En flicka som tyckte romanen var svår att läsa, läste ändå snabbt ut den och bad om ytterligare en. Torell (2002) menar att litterär kompetens inte handlar om mängden läst littera-tur, utan snarare om vilka grundläggande idéer som finns bakom litteratur och konstnärliga verks uppkomst. Mängden läst litteratur tror jag personligen, efter denna studie, har en viss betydelse för läsintresse och litterär kompetens. Mängdläsning ökar upp läshastigheten och den erfarne läsaren får också en viss vana vid att skapa sig föreställningsvärldar.

Det här är en kvalitativ och kvantitativ studie med syfte att undersöka läsmotivationen under sommarlovet hos elever i årskurs 3 samt även undersöka om det är några skillnader beroende på vilket kön eleven har. Studien undersöker detta med hjälp av enkäter 74 elevers läsning under sommarlovet och deras allmänna inställning till läsning. Av dessa 74 elever intervjuades 15 elever om deras läsvanor och vad som händer när de läser. Enkäterna visade att fler flickorna har en bättre inställning till läsning jämfört med pojkarnas inställning. Det visade sig även att elevernas val av genrer varierade mellan de olika könen. Utifrån intervjuerna framkom det att fler av flickorna som var intresserade av böcker och att nästan alla av flickorna hade någon vuxen som läste för dem jämfört med pojkarna där hälften svarade att någon förälder kunde läsa för dem ibland. Det resultat som framkommit har analyserats genom tidigare forskning men även utifrån ett sociokulturellt perspektiv eftersom det finns åsikter att eleverna lär sig genom samspel med andra och genom att använda sig av språkliga redskap för att lära sig. / <p>Godkänt datum 2019-06-17</p>

I undersökningar såsom PISA framkommer att de allra flesta barn och tonåringar saknar läslust när det gäller läsning i och för skolans svenskundervisning. Dessutom finns en minskning av andelen ungdomar som läser av fri vilja och för att det är underhållande. I tidigare forskning finns flertalet undersökningar utifrån lärares perspektiv på läslust bland dagens unga i skolan samt hur man kan väcka deras läsengagemang. Det finns emellertid få studier som antar ungdomars perspektiv på området. Utifrån detta syftar föreliggande uppsats till att synliggöra elevers perspektiv på vad som skapar motivation och engagemang vid läsning av skönlitteratur i gymnasieskolans svenskämne med hjälp av följande frågeställningar: Hur bör, utifrån ett elev-perspektiv, läsning av skönlitteratur organiseras och genomföras inom gymnasieskolans svenskämne för att skapa läslust? Vad bör, utifrån ett elevperspektiv, läsas inom gymnasie-skolans svenskämne för att skapa läslust? samt Vad vill elever få ut av att läsa skönlitteratur, enligt eleverna själva, och är läslust, utifrån ett elevperspektiv, relevant för läsning av skön-litteratur inom gymnasieskolans svenskämne? Undersökningens omfång avgränsas genom ramen läsning i och för gymnasieskolans svenskämne samt genom definitionen av skön-litteratur som fiktionsprosa med sociokulturell teorin som utgångspunkt. För att besvara syftet har tre kvalitativa, semistrukturerade intervjuer genomförts med tolv gymnasieelever i grupper om tre till fem elever per intervjugrupp. Resultatet av studien visar att elever har förväntningar om meningsfullhet, lärande och utveckling i samband med läsning av skönlitteratur i svensk-ämnet och att läsengagemang och motivation anses viktigare än läslust med betydelse att läsa enbart för nöje och upplevelsen av intrigen. Eleverna ser en vinning genom att kombinera yttre och inre motivation för att både tillägna sig spänningen i att se vad som händer i en bok och nyttan av att lära sig något eller en personlig utveckling genom exempelvis vidgade perspektiv. Dessutom synliggörs boksamtalet och den sociala interaktionen kring böcker som central för att skapa motiverade och läsengagerade elever som främjar läslust. Slutligen visar resultatet även på lärarens betydelse i planering och organisering av litteraturundervisningen för att skapa stimulerande läsmiljöer som stöttar och engagerar elevers läsning av skönlitteratur inom gymnasieskolans svenskämne i riktning mot ett lustfyllt läsande.

I denna kunskapsöversikt har vi med hjälp av befintlig forskning ämnat att svara på hur lärare kan arbeta med lässtrategier för att öka elevers läsintresse. Forskning kring elevers läsning visar tydligt att elever läser traditionell skönlitteratur i mindre utsträckning än tidigare. Forskning visar dock att elever ändå är i ständig kontakt med olika typer av texter i sin vardag. Dessa texter innefattar allt ifrån det som är tryckt till det som finns tillgängligt digitalt även om det förstnämnda ofta har en högre status. Med detta som grund har vi sökt och gallrat forskningsmaterial för att se hur lärare tillsammans med elever kan arbeta läsfrämjande. Med hjälp av lässtrategier, föreställningsvärldar och multimodala verktyg kan eleverna vägledas att ta sig an olika texter i olika sammanhang. På så sätt får de möjlighet att behandla skönlitteratur och faktatexter i och utanför skolan för att i förlängningen öka deras läsintresse, i synnerhet läsning av denna typ av traditionella texter.

Syftet i denna studie är att undersöka hur digitala verktyg påverkar läsningen hos elever. I inledningen presenteras tidigare forskning kring ämnet och centrala begrepp för arbetet definieras. Två forskningsfrågor besvaras i denna studie och är: hur påverkas elevers läsintresse av digitala verktyg? samt hur skiljer sig elevers läsförståelse mellan analog och digital läsning? Metoden som studien utgår ifrån och som har använts i detta arbete är en litteraturstudie där vi har sammanställt och analyserat tidigare forskning och vetenskapliga artiklar (peer reviewed). Resultatet visar att det finns både fördelar och nackdelar med att använda digitala verktyg i läsningen. Positiva resultat har lyfts fram med digitala verktyg kopplat till läsintresset medan negativa resultat visar på att läsförståelsen inte gynnas av de digitala texterna. Slutsatsen som kan dras är att de digitala verktygen höjer elevernas motivation och läsintresse. Scrollning och navigering i den digitala texten hämmar elevers läsförståelse i jämförelse med analog läsning.

Syftet med denna studie är att undersöka en mindre grupp elever i årskurs 6 på en svensk skola om hur deras läsintresse kan påverkas av digitala verktyg. I inledningen lyfts olika rapporter om läsintresse som en introduktion till ämnet. Det ges även en kort förklaring till digitaliseringen i samhället. Tre forskningsfrågor besvaras i denna studie och dessa är: Hur motiverar eleverna sitt val av medium för läsning? Bidrar digitala verktyg till ökat läsintresse för eleverna? Vilka för- och nackdelar upplever eleverna med att läsa digitalt? Arbetet är en kvalitativ studie där vi har genomfört intervjuer med elever för att få en bild över elevers upplevelse. Resultatet visar att det finns både fördelar och nackdelar med att använda digitala verktyg till läsning. Trots detta framgår det inte att elevers läsintresse påverkas av att läsa på digitala verktyg om texten är intressant. Slutsatsen som kan dras är att det finns fler nackdelar än fördelar för elevgruppen att läsa digitalt och majoriteten av gruppen väljer att läsa analogt. En till slutsats är att läsintresset inte ökar av att läsa på digitala verktyg, det som ökar elevers läsintresse är textens innehåll och i vilken textgenre eleverna läser.

Denna undersökning har utgått från gymnasieelevers sjunkande läsintresse samt skönlitteraturens alltmer ifrågasatta roll inom skolverksamheten. Den påverkan som ämneslärarutbildningen har på gymnasieskolans skönlitterära urval utgör en central del av undersökningens utgångspunkt. För att kunna diskutera problematiken behövde vissa aspekter av litteraturläsning och litteraturundervisning således granskas. Undersökningen hade även som syfte att studera hur det skönlitterära urvalet i ämneslärarutbildningen med inriktning svenska kan förstås i relation till elevers sjunkande läsintresse samt huruvida det existerar en inofficiell kanon i ämneslärarutbildningens skönlitterära urval. Studien har även berört hur värdet av litteratur diskuteras av forskare och auktoriteter. Undersökningen nyttjade en multimetodologisk forskningsansats, som innehöll både en icke-experimentell kvantitativ metod samt en fenomenologisk kvalitativ metod. Den kvantitativa metoden innebar insamling av skönlitteraturlistor från sex lärosäten som erbjuder ämneslärarutbildning i ämnet svenska. Därefter kategoriserades de skönlitterära verken enligt årtal och titel, samt författarnas namn, kön och ursprung. Den kvalitativa metoden innebar en enkätstudie som riktades till verksamma svensklärare i gymnasiet. Enkäten efterfrågade respondenternas upplevelser och åsikter kring olika aspekter av skönlitteratur inom både ämneslärarutbildningen och gymnasieskolan. Insamlad data analyserades och presenterades utifrån multimetodologiska principer och diskuterades i relation till tidigare forskning, receptionsteori samt genusteori. Analysen av litteraturlistorna indikerade att en inofficiell kanon existerar inom ämneslärarutbildningarna. En majoritet av det skönlitterära urvalet bestod av verk som författats av äldre, västerländska, manliga författare. Resultaten från enkätstudien visade att en majoritet av de verksamma lärarna reproducerar material de kommit i kontakt med inom sin utbildning. Många av de tillfrågade lärarna påpekade också att det material som reproduceras ofta är klassiker, och att detta urval generellt betraktas som positivt. Resultaten diskuterades i relation till den forskning som berör litteraturens värde, Skolverkets styrdokument samt elevers attityder gentemot litteraturläsning. Sammantaget visade undersökningen att klassiker i litteraturundervisningen ofta inte realiserar det värde som den är tänkt att förmedla. Mycket talar för att det skönlitterära urvalet på ämneslärarutbildningarna behöver uppdateras med en mer verksamhetsförankrad litteraturlista som i högre grad relaterar till elevernas repertoarer.

Tidigare forskning beskriver att högläsning främjar ett läsintresse. Samtidigt visarPISA-resultat att läsintresset hos elever minskar. Utifrån den inspektionen väcktes ennyfikenhet i mig att undersöka hur lärare arbetar med högläsning kombinerat med att främjaett läsintresse. Syftet med denna studie är därmed att undersöka hur lärare i årskurs 1–3beskriver att de arbetar med högläsning i svenskundervisningen för att främja elevernasläsintresse för skönlitteratur. I studien har sex behöriga lärare i årskurs 1–3 deltagit. För attkunna besvara studiens syfte användes en kvalitativ metod bestående av semistruktureradeintervjuer. Studiens resultat sammanställdes utifrån lärarnas uttalande och analyseradesdärefter. Studien utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv. Resultaten visar att samtliga lärareser högläsningen som viktig och att de därför läser varje dag. Däremot visar lärarna enbristande medvetenhet om planerade högläsningstillfällen samt hur lärarna aktivt kan arbetamed högläsning för att främja ett läsintresse. Slutsatsen blir därmed att lärare bör få merkunskap om hur det går att arbeta med en högläsningsbok för att kunna utveckla olikaaspekter i läsutvecklingen och läsintresset. / <p>Svenska</p>

Syftet med studien är att undersöka hur utvalda lärare motiverar högläsning i klassrummet samt vilka didaktiska val de gör vid högläsning för att främja elevernas läsintresse, läsutveckling och ordförråd.Aktuell forskning som ligger till grund för denna studie menar att högläsning är en aktivitet som bör planeras och prioriteras i skolan för att främja elevernas läsintresse, läsutveckling samt stärka deras ordförråd. Forskningen visar även att lärarens didaktiska val vid högläsningen är viktiga för att utveckla dessa förmågor hos eleverna.I studien har kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomförts med sex aktiva svensklärare i årskurs 1–3 för att klargöra hur och varför de använder sig av högläsning. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv då högläsning är en aktivitet som oftast sker tillsammans med andra.Slutsatserna av denna studie är att alla lärare använder sig av högläsning i undervisningen, men att de didaktiska valen inför, under och efter högläsningen kan se olika ut. Några lärare uppger att tiden inte finns för att genomföra aktiviteterna i den utsträckning de vill. Däremot framgår det att alla svensklärare ser högläsning som en viktig aktivitet för att utveckla elevernas ordförråd, läsintresse och läsutveckling. / <p>Svenska</p>