Under ett antal år tillbaka har läsmotivationen, och läsförståelsen, bland svenska barn och ungdomar sjunkit drastiskt. En god läsförmåga där bland annat läsförståelse ingår kräver att eleverna känner läsmotivation och läser, vilket understryker vikten av läsmotivation. Därav är det relevant att förstå hur man i skolan kan arbeta för att främja läsmotivation. Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att, utifrån tidigare forskning, förklara vad som kan påverka elevers läsmotivation, med fokus på en undervisningskontext och elever i grundskolans senare år. För att nå syftet användes följande frågeställning: Vilka faktorer framkommer utifrån tidigare forskning som betydelsefulla för läsmotivation hos elever? Resultatet visar att det finns en mängd olika faktorer som kan påverka läsmotivationen. Bakomliggande och omkringliggande faktorer är en del där kön, ålder och personer i omgivningen kan påverka. Vidare är elevens egen syn på sig själv och relationen till lärare, samt lärares kompetens och förmåga, av stor vikt för läsmotivationen. Aspekter som också i större utsträckning kan kopplas till undervisningen har visat sig vara relevanta: texterna i sig (svårighetsgrad, relaterbarhet, intresse och typ av källa), autonomi och delaktighet, att det finns läsande förebilder samt vikten av att undervisningen organiseras så att läsningen blir en del av en social gemenskap.

Det självständiga arbetet analyserar tillkommande och bortfall från originalboken AnneFranks dagbok (1982) av Anne Frank till serieboken Anne Franks dagbok (2020) av AriFolman. Syftet med analysen är att undersöka om en seriebok kan användas för att nå målenkopplade till läsning i ämnet svenska. Detta är en kvalitativ studie som utgår från enkomparativ analysmetod och en ikonografisk bildanalysmetod. Analysen bygger på valdadelar ur de båda versionerna av Anne Franks dagbok och tidigare forskning. Ur analysenframkommer det att en seriebok kan användas i undervisning om valet är noggrant övervägtav läraren.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur lågstadielärare arbetar med högläsning av skönlitteratur. Denna studie utgår från det sociokulturella perspektivet där lärande ses som en social process och där det viktigaste redskapet för att lära är språket. För att uppnå syftet har vi använt oss av en kvalitativ metod som utgår från semistrukturerade intervjuer och observationer. Tre lågstadielärare har observerats i sin undervisning samtintervjuats före och efter observationstillfället. För att analysera det insamlade materialet har en tematisk analys använts. Resultatet visar att samtliga lärare använder sig av högläsning i lärandesyfte. För att främja elevernas språkutveckling och läsintresse använder sig lärarna av textsamtal och kroppsspråk samt anpassat tonläge och bokval. I resultatet framkommer även att genomförandet av högläsning påverkas av olika faktorer såsom elevgruppens storlek, tid och klassrumsmiljö, vilket överensstämmer med tidigare forskning.

Genom kvalitativa intervjuer med svensklärare för årskurs 7–9 undersöker studien uppfattningar om betydelsen av elevers intresse för skönlitterär läsning. Vidare undersöker studien hur lärare resonerar kring valen av texter i syfte att främja ett skönlitterärt läsintresse hos samtliga elever. Intervjumaterialet har analyserats tematiskt med vägledning av befintliga teoretiska modeller om läsengagemang och motivation samt Rosenblatts transaktionsteori. Studiens resultat antyder bland annat att lärare främst betraktar betydelsen av elevers intresse för skönlitterär läsning som instrumentell, även om läsintressets estetiska aspekter också tillmäts betydelse. Vidare framgår att lärarna endast till viss del tillmötesgår elevernas autonomi i texturvalen. Genomgående anses elevers fria val av böcker påverka läsintresset negativt, medan textval som vägleds av läraren och gemensam läsning av en lärarvald bok anses främja elevernas intresse för skönlitterär läsning. I urvalen påpekas också vikten av att beakta elevernas intressen, något som anses extra betydelsefullt för elever med låg motivation för läsning.

<p>Syftet med detta arbete var att undersöka hur verksamma lärare lär barn att läsa. Arbetet grundades i en undersökning av nyutexaminerade lärare och lärare som har varit verksamma i många år. Undersökningen har utförts genom intervjuer av fyra verksamma lärare, två nyutexaminerade och två erfarna. Skillnaderna mellan de nyutexaminerade och erfarna lärarna visade sig inte vara så stora och deras arbetssätt har liknande prioriteringar. Resultatet av detta arbete visade att det inte finns något rätt sätt eller någon enskild rätt metod att använda när man lär barn att läsa. Däremot finns det många betydelsefulla delar i läsningen som läraren måste ta hänsyn till i undervisningen. Det visar sig att läsinlärningen underlättas om man utgår från varje enskild individs förutsättningar och tidigare erfarenheter. Att kartlägga barnens läsnivå vid skolstarten underlättar individualiseringen, som är en betydande del i läsundervisningen.</p>

Den här studien syftar till att undersöka läsintresset och faktorer som påverkar läsningen hos elever i årskurs nio på en högstadieskola i Sverige. Studien syftar även till att ta reda på hur lärare vid samma skola arbetar med läsning av skönlitteratur och hur de definierar begreppen läsintresse och läslust. De metoder som använts är en kvantitativ metod med enkäter samt en kvalitativ metod med intervjuer av lärarna. Resultatet visar att majoriteten av eleverna inte tycker om att läsa alls och när de väl läser är det främst material från elektroniska källor så som websidor och bloggar. Alla lärare som intervjuades har märkt av elevernas minskade läsintresse och de arbetar på varierande sätt för att främja sina elevers läsintresse. / This study aims to investigate the interest of reading and which factors that affect reading among students in grade nine in a Swedish school. The study also aims at finding out how teachers at the same school work with the skill of reading. How the teachers define the terms interest of reading and pleasure of reading will also be defined. The methods used are a quantitative method through surveys as well as a qualitative method with interviews of the teachers. The results of the study show that a majority of the students do not enjoy reading at all and when they read their reading is mostly from electronic sources such as websites and blogs. The teachers who were interviewed all have noticed a decrease in the interest of reading among students and they use a variety of methods to increase the interest of reading among their students.

Syftet med detta arbete var att undersöka hur verksamma lärare lär barn att läsa. Arbetet grundades i en undersökning av nyutexaminerade lärare och lärare som har varit verksamma i många år. Undersökningen har utförts genom intervjuer av fyra verksamma lärare, två nyutexaminerade och två erfarna. Skillnaderna mellan de nyutexaminerade och erfarna lärarna visade sig inte vara så stora och deras arbetssätt har liknande prioriteringar. Resultatet av detta arbete visade att det inte finns något rätt sätt eller någon enskild rätt metod att använda när man lär barn att läsa. Däremot finns det många betydelsefulla delar i läsningen som läraren måste ta hänsyn till i undervisningen. Det visar sig att läsinlärningen underlättas om man utgår från varje enskild individs förutsättningar och tidigare erfarenheter. Att kartlägga barnens läsnivå vid skolstarten underlättar individualiseringen, som är en betydande del i läsundervisningen.

Syftet med studien är att undersöka hur pojkar med ett svagt läsintresse upplever boksamtal samt om det främjar deras läsintresse. För att få en uppfattning om hur eleverna upplevde boksamtalen så har jag genomfört kvalitativa intervjuer med eleverna. Urvalet gick till så att samtliga elever i den klass som jag själv undervisar i fick ett erbjudande om att få vara med i ett boksamtalsprojekt under hösten 2009. Det huvudsakliga kriteriet för att delta i projektet/studien var att man väldigt sparsamt eller aldrig hade läst någon form av skönlitteratur på sin fritid under de senaste åren. Sju pojkar visade sitt intresse och under hösten 2009 genomförde vi, de sju eleverna och jag, boksamtal kring fantasyboken Över näktergalens golv – Sagan om klanen Otori – av Lian Hearn.1       Jag har utgått ifrån Chambers modell för boksamtal. Den främsta anledningen till detta är att jag anser att modellen bygger på ett enkelt och tydligt samtalskoncept såtillvida att fördjupningsstrukturen i Chambers boksamtal går från det allmänna till det mer specifika.2     I Skolverkets Rapport 305 framgår det att lärandet i skolan än mer borde ske i ett meningsfyllt sammanhang. Vidare så lyfts det fram i samma rapport att boksamtal i mindre grupper är ett positivt exempel på en metod som gynnar det meningsfyllda lärandet.3 Litteraturöversikten kretsar därför i mångt och mycket kring de olika beståndsdelar som är centrala för att boksamtal skall upplevas som ett meningsfyllt lärande.      Resultatet och analysen visar att eleverna är positiva till boksamtal och att de upplever att läsintresset har ökat under tiden som boksamtalsprojektet pågick. Eleverna upplever också att lärarens stöd behövs i bokvalsprocessen samt att presentationen av boken är betydelsefull för att läsintresset skall gynnas. Likaså nämner eleverna att de tyckte att boksamtalen hade en öppen samtalskaraktär genom att alla tankar och idéer beaktades.   Nyckelord: Boksamtal, skönlitteratur, läsintresse, Chambers inriktning--------------------------------- 1 Hearn Lian, Över näktergalens golv. Sagan klanen Otori, 2009. 2 Aidan Chambers, Böcker inom oss. Om boksamtal, 1993 3 Skolverket, PIRLS 2006. Läsförmågan hos elever i årskurs 4 – i Sverige och i världen 2001-2006.  Rapport 305, 2007:114. / The study aims to examine how the boys with a faint interest in reading experience booktalks, and if it promotes their interest in reading. To get an idea of how the students felt about booktalks, I have conducted qualitative interviews with the  students. The selection was made among the students in the class that I teach, who were all invited to participate in the project in the autumn 2009, which revolved around discussions about the content of a literary book. The main criterion for participation in the project/study was that they very sparingly or never had read any fiction in their spare time during recent years. Seven boys showed their interest and in autumn 2009 we carried out, the seven students and I, to have booktalks about the fantasy book Across the Nightingale Floor - Tales of the Otori - Lian of Hearn.1      I have proceeded from Chamber's model for booktalk. The main reason for this is that I think the model is based on a simple and transparent conversation concept provided that the  deeper structure of Chamber's booktalk goes from the general to the more specific.2     The School Board Report 305 shows that learning in school should be done in a more meaningful context. Furthermore. as it is presented in the same report, the booktalk in small groups is a positive example of a method that favors a meaningful learning. Literature review therefore circuits very much around the various elements that are central to discussions around the books as to be perceived as meaningful learning.3     The results and analysis show that students are positive about the booktalks and that they feel that their interest in reading has increased over the time that the study lasted. Students also experienced that teacher support is needed in the process during the selection of the book. In addition, the presentation of the book promotes the interest in reading. Similarly, the students mentioned that they thought that booktalks had a character of open conversation where all ideas were accepted.

Den här studien handlar om vilka samband som kan urskiljas mellan barns läsintresse och skrivutveckling. Har de barn som gillar att läsa mycket böcker någon fördel i sin skrivutveckling jämfört med de barn som läser betydligt mindre? Tidigare forskning visar att läsa och skriva är nära sammankopplade och det återspeglas även av resultatet som framkommit i denna studie. Studien utgår från en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer har genomförts tillsammans med två olika skrivtest, för att kunna mäta respondenternas skrivutveckling. De teorier som ligger till grund för arbetet är kognitiva teorin och sociokulturella teorin, då det är två teorier som är nära sammankopplade med läs- och skrivutveckling. Resultatet visar att samtliga respondenter utvecklas i sin skrivutveckling. Det finns två respondenter som sticker ut från mängden, en av dem besitter en skrivkompetens men ett lästest visar att eleven behöver mer träning i ordförståelse, den andra respondenten kunde inte alla bokstäver i alfabetet vid första skrivtestet men skrev berättelser hemma. / This study is about the connections that can be discerned between children's interest in reading and their writing development. Do the children who enjoy reading books have an advantage in their writing development compared to the children who read considerably less? Previous research shows that reading and writing are closely associated and this is also reflected in the results of this study. The study is based on a qualitative method where semi-structured interviews have been conducted together with two different writing tests, in order to measure the respondents' writing development. The theories underlying the work are cognitive theory and sociocultural theory, since these theories are closely linked to the development of reading and writing. The result shows that all respondents become more proficient in their writing development. There are two respondents who stand out from the crowd, one of them possesses writing skills but a reading test shows that the student needs more training in word comprehension, the other respondent could not write all letters of the alphabet at the first writing test but wrote stories at home.

The thesis consists of an empirically based qualitative content analysis of four Swedish reading promotion program reports of concluded and evaluated public library run reading promotion programs aimed at children and young adults. The empirical material was confronted with research findings in reading promotion activities. While there is plenty of research concerning reading motivation, there is less research available to understand how this crucial reading motivational work for children is conducted by public libraries and which research-based reading promotion methods the government-funded projects are based on. Considering also the fact that reading promotion activities for children are sustained and regulated by Swedish law. The scope of this thesis is to seek to elucidate those research-based reading promotion activities that have proved helpful to children and young adults´ reading enjoyment and intrinsic reading motivation and also suggest areas where improvements can be made in the interest of children and young adults. Thus, special attention is given to a child-centered perspective in the analysis of the reading promotion projects. The child-centered perspective being especially relevant today as on January 1st, 2020 the United Nations Convention on the Rights of the Child Act became law in Sweden. Findings confirmed expectations that the reading promotion programs were, indeed, for the greater part, research-based. As for the child-centered perspective there is still more work, and research, to be done in order to integrate the literacies of last year with current literacies. Hopefully, the findings of this thesis will aid the librarian in planning reading promotion activities for children and young adults supported by scientifically based research.