Läsning av barnlitteratur anses i den svenska läroplanen vara en viktig del av undervisningen då den kan bidra till personlighetsutveckling, kulturell förståelse och motivation till vidare läsning. Att lära sig läsa är en förutsättning för att kunna tillgodogöra sig skönlitteraturen. Ett sätt är genom läsinlärningsmetoden whole language som med hjälp av kiwiböckerna fått genomslag i flera svenska skolor. Kiwimaterialet är ämnat för att skapa läsförståelse samt läsintresse och är baserat på småböcker från Nya Zeeland. Då både val av läsinlärningsmetod och barnlitteratur är viktiga delar i elevers läsutveckling, väcktes en undran om det går att sammanföra traditionell barnlitteraturläsning med kiwiböckernas systematiska upplägg och färdiga bokmaterial. Syftet med uppsatsen är därför att undersöka vilken syn whole language inspirerade lärare idag har på barnlitteratur och i vilken utsträckning den används. Uppsatsen är grundad på stoff som inhämtats i två olika länder; Sverige och Nya Zeeland. Metoder som används är semi- strukturerade intervjuer av lärare, enkäter med elever och observationer av klassrumssituationer, vilket gör studien till en kvalitativ undersökning med kvantitativa inslag. Resultatet visar att lärare i Nya Zeeland i högre grad styrs av det material de använder i läsundervisningen, medan barnlitteraturen används i underhållningssyfte genom enskild- och högläsning. Resultatet visar också att materialet skapar lust till läsning. I Sverige däremot framhåller lärare även skönlitteraturens viktiga roll för förmedling av kultur och fostran. Denna skillnad är i sig inte underlig då ländernas olika läroplaner ålägger sina lärare att arbeta mot olika mål. Synen på barnlitteraturens viktiga roll för personlighetsutveckling bibehålles därmed hos de svenska lärarna även om de influerats av material och metoder från ett land med andra tillvägagångssätt. Läroplanerna har här en viktig betydelse för undervisningen i de olika nationerna. The reading of children’s literature is in the Swedish curriculum thought of to be an important part of the teaching since it can contribute to personal development, cultural understanding and motivation to continuing reading. To learn how to read is a presumption to be able to profit by fiction literature. One way is through the reading program Whole language that with the help of the Kiwi books has had a breakthrough in the Swedish schools. The Kiwi material is made to create reading understanding and reading enjoyment and is based on books from New Zealand. Because both the choosing of reading program and children’s literature are important part of the pupils reading development a curiosity was woken if the reading of children’s literature can be combined with the structured disposition and existing material of the kiwi books. The purpose of the essay is therefore to examine what impression whole language inspired teachers have on children’s literature today and to what extent it is used. The essay is based on information gathered in two different countries; Sweden and New Zealand. The methods used are semi structured interviews with teachers, surveys with pupils and observations of classroom events, which make this study a qualitative examination with quantitative parts. The results show that teachers in New Zeeland are more frequently governed by the material used in the reading programs, while the children’s literature is used for entertainment through private reading and reading in groups. The results also show that the material gives the pupils appreciation of reading. In Sweden however, the teachers emphasize the important part the fiction literature plays for mediation of culture and foster. This difference is in no way peculiar because the curriculum’s in the different countries obligate their teachers to work towards diverse goals. The important role the children’s literature has is therefore kept by the Swedish teachers even though they are influenced by materials and methods from a country with other procedures. The curriculum plays a very important role for the teaching in the different countries.

Syftet med vår studie var att undersöka, analysera och diskutera lärarens, elevers och föräldrars medvetenhet och engagemang om elevernas progression inom läsinlärningen. Analys och slutsatser byggde vi på våra resultat och modern forskning om barns språkinlärning. Detta gjorde vi med hjälp av en klass bestående av 1 lärare, 19 elever och deras föräldrar. Vi använde oss av kartläggningsmetoderna God Läsutveckling och Ordkedjor, enkäter och intervju. Resultatet av vår studie visade att kartläggningsmetoden var betydelsefull, men metodvalet inte var det avgörande för läsutvecklingen hos eleverna. Av stor vikt var lärarens medvetenhet och engagemang runt eleven och uppmuntran från föräldrar. Detta genererade elever som fann lust och meningsfullhet till lärandet och på så sätt ökade sin progression. The purpose of our study was to investigate, analysis and discuss the teacher’s, the pupils’ and the parents’ awareness and involvement in pupils’ progression in reading development. The analysis and the conclusion were built on our results and modern research about children’s reading development. We did this with help from a school class, consisting of 1 teacher, 19 pupils’ and their parents’. In this study we used God Läsutveckling and Ordkedjor (method of assessment), questionnaires and one interview. The result of our study shows that a method of assessment is a very important tool, but the selection of what method was not the important issue for pupils reading development. The important issue was the teachers’ awareness and the involvement around the pupils’ and encouraging parents’. All this together generated pupils with confidence, this lead to meaningful learning and increased progression.

Den språkliga medvetenheten börjar utvecklas så snart en människa har förmåga att ta intryck från omvärlden och utvecklas genom samtal,språklekar och sagor. Språklig medvetenhet är en förutsättning för att kunna lära sig läsa och skriva. Läsutvecklingen sker i flera steg och startar långt innan den verkliga läsningen. Jag ville genom mitt examensarbete få veta mera om hur jag som lärare kan hjälpa barn att lära sig läsa och skriva. Det är en nödvändig kunskap i mitt framtida yrkesliv som lärare. Genom litteratur och kvalitativa intervjuer med fem yrkesverksamma lärare har jag skaffat kunskap om ämnesområdet. Min undersökning visar att det är viktigt att första mötet med skriftspråket blir positivt, då är förutsättningarna att lyckas med läsning och skrivning goda. Det är betydelsefullt att utgå från barnens olika förkunskaper för att alla skall utvecklas och lära. Barn lär sig läsa på olika sätt och behöver därför olika läsinlärningsmetoder. Läsning och skrivning går hand i hand och utvecklar varandra. De lärs in bäst då de ingår i för barnen meningsfulla sammanhang. För att utveckla en automatiserad läsning behövs mycket träning. Av den orsaken är det särskilt viktigt att på olika sätt inspirera barns läsintresse. / As soon as the child experience the world through conversation, language games and fairy tales the linguistic awareness begins. This awareness is prerequisite for the development of reading and writing abilities. Developing the abilty to read is a process in several steps and starts early in the childhood. The purpose with my graduate work is to gain knowledge about how to help children in their reading and writing acquisition process. This leads me to my interest in different methods of teaching reading and writing. This knowledge is necessary for my future profession as a teacher. Through the literature and interviews with professional teachers I have gained knowledge about the examined subject. The result of this examination show that it is important that the first contact with the written language is positive. This will enhance the possibility to succeed in the reading and writing acquisition process. It is important that the teacher takes the children`s pre knowledge in consideration. Furthermore the teacher may use different teaching methods since children learn how to read in different ways. Reading and writing abilities cooperate and develop each other. It is important that the children experience meaningfullness. To develop an automatic reading ability a lot of reading is needed and it is particularly important to encourage the children`s own interest in reading in different ways.

Samhället står i ständig förändring, och vi lever i ett informationssamhälle där vi ideligen kommer i kontakt med olika former av texter, vilket har fått till följd att det ställs andra krav på människans läsutveckling. Då forskning har visat på minskad läsförmåga hos elever i årskurs 4, ansåg vi det intressant att utveckla kunskap om hur elevers läsintresse kommer till uttryck i och utanför skolan, vilket också är studiens syfte. I denna studie har kvantitativ och kvalitativ metod kombinerats. För att få svar på vilka förutsättningar som har betydelse för elevers läsintresse utanför skolan, genomfördes en enkätundersökning. Elevernas enkätsvar användes som stöd när lärarna därefter intervjuades. Lärarna kunde också ge svar på vilka förutsättningar som har betydelse för elevernas läsvanor i skolan. Det centrala som studiens resultat pekar på är att det, finns fysiska och intellektuella redskap. Då studien utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv kan det fysiska redskapet förklaras som böcker, medan det intellektuella redskapet kan förklaras som läsintresset. Det har betydelse för elevers läsintresse, att de fysiska och intellektuella redskapen  samverkar med varandra. / The society is constantly changing, and we live in an information society where weoften get in contact with different forms of texts. Because of that we can see other typesof demands on peoples reading development. Research has shown reduced readingability in students in grade four, therefore we thought it would be interesting to gainknowledge about the condition regarding interests of reading for students in grade four,both in and outside school, which also is the purpose of this study.In this study, quantitative and qualitative methods were combined. To get the answersto what conditions are relevant to the students’ interest in reading outside the school, asurvey was made. The students’ survey responses were then used as support when theteachers thereafter were interviewed. The teachers could also provide the answers onwhat conditions are relevant to the students’ reading habits at school.The most important result of this study is that there are physical instrument andintellectual instrument. As the study is based on a socio cultural perspective, thephysical instrument can be explained as books, whilst the intellectual instrument can beexplained as interests of reading. In order to motivate students’ interest in reading, it isimportant that these instruments interact with each other.

Denna studie undersöker vilken typ av litteratur som 9 pojkar i årskurs 5 väljer att läsa. Dessutom granskas i studien vilket intresse som finns bland dessa pojkar gällande läsning. Studien är kvalitativ och bygger på semistrukturerade intervjuer som gjorts med pojkar från 2 olika klasser på samma skola. Fokus har legat på pojkarnas egna tankar och åsikter utifrån deras perspektiv. I litteraturdelen presenteras litteratur som behandlar pojkars läspreferenser. Övergripande kan sägas att pojkar har ett bristande läsintresse och de läser litteratur som främst utspelar sig utanför sin egen verklighet. Litteraturen behandlar också motivation och könsskapande. Det visar sig i litteraturen att pojkar tenderar att vända sig bort från läsning då läsning ses som en kvinnlig aktivitet. Resultat i min studie visar att pojkar väljer att läsa spännande böcker i genrer som fantasy och deckare. Även roliga böcker och böcker om sport läses. Gällande pojkarnas läsintresse påverkas pojkarna främst av föräldrar, lärare samt genom sitt kamratskap. Samma faktor kan påverka en pojkes läsintresse negativt och en annans positivt. Pojkarna i studien menar att de inte talar om sin läsning med varandra för att detta inte är kutym i kamratskapet. Även pojkar som har ett uttalat läsintresse väljer att inte tala om läsning med sina kamrater för att normen hos pojkar på skolan är att favorisera sport och agera motvilligt till läsning.

Syftet med mitt examensarbete var att ta reda på vilka tankar goda och svaga läsare i årskurserna ett och tre, bar på beträffandeläsning och läsningens nytta. Dessutom granska ifall det fanns några skillnader i läsintresset hos eleverna. Läsintresse och läsglädje är en förutsättning för att läsfärdigheterna ska utvecklas och om eleven inte upplever läsningen som meningsfull, kan det få stora konsekvenser för hela läsundervisningen. På grund av att läsförmågan minskas när läsglädjen är tryter, ville jag undersöka hur elevernas läsintresse såg ut för goda respektive svaga läsare. Därefter jämfördes och analyserades resultatet för att se ifall det fanns några kopplingar mellan goda läsare och gott läsintresse, kontra svaga läsare och dåligt läsintresse. För att undersöka mitt problem genomfördes intervjuer med sammanlagt 16 elever. Tio av dessa var goda läsare och sex elever var svaga läsare. Dessutom tillhörde de årskurserna 1 och 3, på två olika skolor.  Undersökningen visade att de goda och svaga läsarna hade liknande syn angående läsinlärningen. Dessutom hade de liknande litterär hemmiljö där föräldrarna läste egna skönlitteräraböcker. Däremot fanns det skillnader mellan goda och svaga läsare beträffande föräldrarnas läsning för barnen. De goda läsarna upplevde att föräldrarna läste för lite böcker för barnen, vilket de svaga läsarna inte gjorde. De svaga läsarna menade att de blev lästa för i hemmet.  Alltså omringades alla barnen mer eller mindre av litteratur både i hemmet och i skolan. Studien visade också att de goda och svaga läsarna hade olika syn på läsningens nytta. De goda läsarna upplevde läsningens nytta mer som en aktivitet för deras egen skull, än vad de svagaläsarna gjorde. Däremot hade de goda och svaga läsarna liknande läsintresse, då båda entusiastiskt berättade om sina skönlitterära böcker.

Examensarbetets övergripande syfte är att undersöka om resultatet av de internationella undersökningarna angående pojkars läsintresse och läskompetens stöds eller inte stöds av lärare och bibliotekspersonal och på vilka sätt detta kommer till uttryck. I examensarbetet redogörs för en avgränsad tidigare forskning kring ämnet med utgångspunkt i genus och maskulinitetsstudier. De senaste årens lästester genomförda av PISA och PIRLS visar på ett gap mellan finlandssvenska flickors och pojkars läskompetens. I jämförelse med de övriga deltagande länderna var skillnaden mellan pojkars och flickors läskompetens störst i Finland och de svensktalande pojkarna presterade betydligt sämre än de finsktalande. Metoden som använts i examensarbetet är kvalitativ intervju. I studien deltog sju klasslärare, två specialpedagoger samt två bibliotekarier. Studien visade bland annat att lärarna är oense om huruvida det stämmer att pojkar har ett mindre läsintresse än flickor, alla är heller inte överrens om att det är viktigt att prioritera arbetet med pojkars läsintresse utan anser det viktigare att se eleverna på individnivå. Flera lärare nämner samarbetet med biblioteket och hemmet som viktig i arbetet med att bidra till pojkars läsintresse. Många menar även att dagens teknik med iPads och datorer är en stor resurs i att fånga elever som kanske inte är så intresserade av böcker. Flera olika metoder användes dock på skolorna för att bidra till elevernas läsintresse, bland annat ordnades läsnätter, besök av läsande förebilder, högläsning i klassen samt bokcirklar och parläsning.

No description available.

This study examines the approaches used by teachers to motivate their pupils to read and investigates what underlying factors they claim may explain why pupils feel no motivation to read. The study was conducted from the perspective of five active teachers, with data collection by interview. The study found that the interviewed teachers use psychological support as well as structured teaching such as reading aloud and book talks, along with a varied range of methods, to motivate their pupils to read. The interviewed teachers state that there must be motivation if a pupil is to become a good reader, and it is very important that pupils receive support from adults, both at home and in school. According to the teachers, pupils lose motivation if they are given texts that are too difficult for them to understand, or if other stimuli motivate them more than reading does. The attitude of parents or guardians to reading is also emphasized as significant for motivation, and hence for pupils’ reading development.

Syftet med föreliggande kvalitativa studie är att belysa högstadieelevers perspektiv på läsandet i skolan för att se om och hur dessa skiljer sig från ett lärarperspektiv. Detta görs mot bakgrund av forskning kring ungdomars läsvanor, läsmotivationsforskning, aktuella styrdokument samt utifrån det sociokulturella perspektivet. För att besvara studiens syfte och frågeställningar genomfördes sex elevintervjuer i årskurs nio, två lärarintervjuer i svenskarbetslaget samt en intervju med skolbibliotekarien. Resultatet av intervjuerna visar att högstadieelevers attityd till läsandet i skolan är förhållandevis negativt, dock med positiv betoning på läsande som sker i sociala sammanhang. Den undersökta elevgruppen har, om än varierad motivation till läsning generellt, olika intressen och erfarenheter vilka återspeglas i de material de väljer att läsa. Resultatet pekar på att den undersöka elevgruppens läsintressen inte reflekteras i undervisningen, utan att läsandet i skolan förefaller distanserat från elevernas erfarenhetsvärld. Lärarnas perspektiv på läsandet i skolan uttrycks av de intervjuade lärarna vara alltför tidsbegränsat, så till vida att de inte hinner ta vara på elevernas intressen och erfarenheter. Denna lärarattityd motiveras av en plikt till läroplanen, vilken lärarna lutar sig mot när de tar fram uppgifter som inbegriper läsning, dock negligeras elevernas behov av ett elevinflytande i läsandet. Lärarnas och elevernas attityd till läsandet förefaller att skilja sig ur en kulturell aspekt, vilken kan förstås genom det sociokulturella perspektivet i den mån att lärarna inte har full insikt i elevernas närhet till det digitala samhället. Detta har resulterat i bristen av samtida, elevnära och populärkulturella texter i svenskundervisningen. / <p>Svenska</p>