<p>Den språkliga medvetenheten börjar utvecklas så snart en människa har förmåga att ta intryck från omvärlden och utvecklas genom samtal,språklekar och sagor. Språklig medvetenhet är en förutsättning för att kunna lära sig läsa och skriva. Läsutvecklingen sker i flera steg och startar långt innan den verkliga läsningen. Jag ville genom mitt examensarbete få veta mera om hur jag som lärare kan hjälpa barn att lära sig läsa och skriva. Det är en nödvändig kunskap i mitt framtida yrkesliv som lärare. Genom litteratur och kvalitativa intervjuer med fem yrkesverksamma lärare har jag skaffat kunskap om ämnesområdet.</p><p>Min undersökning visar att det är viktigt att första mötet med skriftspråket blir positivt, då är förutsättningarna att lyckas med läsning och skrivning goda. Det är betydelsefullt att utgå från barnens olika förkunskaper för att alla skall utvecklas och lära. Barn lär sig läsa på olika sätt och behöver därför olika läsinlärningsmetoder. Läsning och skrivning går hand i hand och utvecklar varandra. De lärs in bäst då de ingår i för barnen meningsfulla sammanhang. För att utveckla en automatiserad läsning behövs mycket träning. Av den orsaken är det särskilt viktigt att på olika sätt inspirera barns läsintresse.</p> / <p>As soon as the child experience the world through conversation, language games and fairy tales the linguistic awareness begins. This awareness is prerequisite for the development of reading and writing abilities. Developing the abilty to read is a process in several steps and starts early in the childhood. The purpose with my graduate work is to gain knowledge about how to help children in their reading and writing acquisition process. This leads me to my interest in different methods of teaching reading and writing. This knowledge is necessary for my future profession as a teacher. Through the literature and interviews with professional teachers I have gained knowledge about the examined subject.</p><p>The result of this examination show that it is important that the first contact with the written language is positive. This will enhance the possibility to succeed in the reading and writing acquisition process. It is important that the teacher takes the children`s pre knowledge in consideration. Furthermore the teacher may use different teaching methods since children learn how to read in different ways. Reading and writing abilities cooperate and develop each other. It is important that the children experience meaningfullness. To develop an automatic reading ability a lot of reading is needed and it is particularly important to encourage the children`s own interest in reading in different ways.</p>

<p>Detta arbete har som syfte att undersöka gymnasieungdomars läsintresse och vilken inställning de har till skolans litteraturundervisning. Vidare studeras deras läsvanor under gymnasietiden för att se om någon förändring sker och vilka faktorer som i så fall påverkar en förändring.</p><p>De metoder som har använts är en enkätundersökning samt intervjuer. 116 elever i årskurs 1-3 på två studieförberedande program, NV och SP, besvarade en enkät. Därefter intervjuades 8 elever om sin inställning till läsning av skönlitteratur och om sina läsvanorna.</p><p>Enligt forskning som gjorts under åren är flickor mer intresserade av läsning än vad pojkar är och samma resultat framgår även av min undersökning.</p><p>Den här studien visar dessutom att många elever läser mindre under skoltiden på gymnasiet därför att skolarbetet kräver en större arbetsinsats och tar mer tid. Den visar också att de elever som redan har ett läsintresse behåller det och tänker sig att återuppta det efter gymnasietiden. Vissa elever visade svagt intresse redan när de började årskurs 1 och för en del av dem ändras inte inställningen efter den undervisning i litteratur som sker i svenska A och B. Andra anser att undervisningen stimulerat dem att välja litteratur de annars inte skulle ha valt.</p>

Inledning Arbetet berör lärares läsintresse och hur detta intresse påverkar olika delar av den bedrivna läsundervisningen. Dessa delar kategoriseras som undervisningens kvantitet, elevers motivation och undervisningens variation.Syfte Studien syfte är att undersöka hur lärares läsintresse påverkar läsundervisningens kvantitet och variation samt elevers motivation till läsning.Metod Undersökningen har använt en kvantitativ metod då studien syftat till att hitta samband. Den kvantitativa metod som använts är enkäter till såväl lärare som elever. Enkäter har sammanställts med hjälp av SPSS.Resultat Resultatet av studien har delats upp i tre delar för att motsvara de hypoteser som undersökningen hade. Den första hypotesen hade fokus på kvantiteten i läsundervisningen. I denna aspekt finner undersökningen viss korrelation, då främst mellan lärarens läsning och den bedrivna läsundervisningen. Inga slutsatser kan dock dras av detta. Den andra delen handlar om motivation hos eleven. Undersökningen lyfter fram olika typer av motivation som direkt påverkar eleven men inga samband som korrelerar med lärarens läsintresse. Avslutningsvis undersökte studien om variationen i läsundervisningen påverkades av lärarens eget läsintresse. Enligt resultatet av undersökningen kunde inget sådant samband hittas.

Alla elever kommer till skolan med olika erfarenheter och förutsättningar vilket kan påverka deras läsintresse. I tidigare forskning visar det att flickor har mer läsintresse än pojkar. Elever besöker sällan biblioteket på fritiden även om det visar att de uppskattar dessa besök. Det finns heller inte tillräckligt med böcker som eleverna genuint är intresserade av, därav behovet av skolbibliotek. För att eleverna ska få ett ökat intresse för den skönlitterära läsningen bör böckerna vara tilltalande och intressanta. En abduktiv analys har genomförts där såväl kvantitativ och kvalitativ metod används. Studiens resultat har analyserats utifrån de teoretiska ramverken literacy och sociokulturellt perspektiv men även ur ett genusperspektiv. Syftet med den här studien är att bidra med kunskaper om elevers intresse och dess påverkan gentemot läsning. Studien ska även belysa hur eleverna tar sig an den skönlitterära läsningen i svenskundervisningen. Empiriska materialet har samlats in med hjälp av videoinspelningar, foton, enkät, observationsloggar och utvärdering av ”läskvarten”. Resultatet visar ingen skillnad på pojkar och flickors läsintresse, men flickor läser mer i hemmet än vad pojkar gör. Skolbiblioteket har en stor betydelse då det väcker och ökar elevernas intresse för skönlitterär läsning. Majoriteten av eleverna har svårt att välja en bok utifrån sin läsförmåga och vill ha stöttning vid val av bok. Studiens resultat bör uppmärksamma alla verksamma inom skolans värld att stötta eleverna vid val av skönlitterär bok, vilken betydelse skolbiblioteket kan ha, och att elevernas läsförmåga kan påverka deras läsintresse.

BakgrundInternationella undersökningar visar att svenska elevers intresse för läsning har minskat. Denna undersökning redovisar vad det är som kan påverka läsintresset bland eleverna och olika arbetsmetoder som lärarna använder sig av i skolorna. Det beskrivs också hur dessa arbetsmetoder används för att stimulera elevernas läsintresse. Undersökningen tar även upp och redovisar vad bibliotek och litteratur kan ha för betydelse för elevernas läsintresse.SyfteDet övergripande syftet med undersökningen är att få veta vilka erfarenheter sex lärare i årskurs fyra till sex har av elevernas intresse för läsning. Syftet är också att undersöka vilka arbetsmetoder som lärarna använder i undervisning och vilka faktorer de anser påverkar elevernas läsintresse.MetodMetoden som används i undersökningen är kvalitativ och intervju har används vid insamling av data. I intervjuerna deltog sex lärare från två olika kommuner i Västra Götaland.ResultatUndersökningen visar att det är många olika faktorer som påverkar läsintresset hos eleverna. Hemmet är en viktig faktor och läsförmåga en annan. Läsintresset är något som varierar mellan eleverna och flickor upplevs ha ett större intresse för läsning än pojkar. Det visar sig att lärarna använder olika arbetsmetoder för att stimulera elevernas läsintresse. Lärarna anser också att det är viktigt att eleverna har tillgång till litteratur som intresserar dem. Biblioteken som finns på skolan och i kommunen används på olika sätt för att utveckla elevernas intresse för läsning. / Program: Lärarutbildningen

Syftet med denna litteraturstudie är att visa vad forskningen har kommit fram till om skärmläsningens effekter på barn i åldern 6–16 år. Forskare har också undersökt om elevers läsintresse påverkats av om texten finns på en skärm och jämfört med elevernas läsning av samma texter i pappersform. I studien beskrivs läsningens fem dimensioner och läsintresse är den av dimensionerna som i denna studie är mest central. Traditionell läsning och skärmläsning beskrivs och jämförs i olika studier som behandlar läsutveckling och läsintresse. Resultatet av sammanställningen visar att läsning på skärm kan öka elevers läsintresse, inte minst för elever med lässvårigheter. Resultatet visar också att det inte finns någon stor skillnad i vilket medium eleverna läser på utan snarare hur mediet används i läsundervisningen. De studier som ligger till grund för litteraturstudien är vetenskapliga artiklar och dessa har med hjälp av informationssökning i olika databaser valts ut enligt kriterier för inklusion som nämns i litteraturstudien.

<p>Läsning av barnlitteratur anses i den svenska läroplanen vara en viktig del av undervisningen då den kan bidra till personlighetsutveckling, kulturell förståelse och motivation till vidare läsning. Att lära sig läsa är en förutsättning för att kunna tillgodogöra sig skönlitteraturen. Ett sätt är genom läsinlärningsmetoden whole language som med hjälp av kiwiböckerna fått genomslag i flera svenska skolor. Kiwimaterialet är ämnat för att skapa läsförståelse samt läsintresse och är baserat på småböcker från Nya Zeeland. Då både val av läsinlärningsmetod och barnlitteratur är viktiga delar i elevers läsutveckling, väcktes en undran om det går att sammanföra traditionell barnlitteraturläsning med kiwiböckernas systematiska upplägg och färdiga bokmaterial. Syftet med uppsatsen är därför att undersöka vilken syn whole language inspirerade lärare idag har på barnlitteratur och i vilken utsträckning den används. Uppsatsen är grundad på stoff som inhämtats i två olika länder; Sverige och Nya Zeeland. Metoder som används är semi- strukturerade intervjuer av lärare, enkäter med elever och observationer av klassrumssituationer, vilket gör studien till en kvalitativ undersökning med kvantitativa inslag. Resultatet visar att lärare i Nya Zeeland i högre grad styrs av det material de använder i läsundervisningen, medan barnlitteraturen används i underhållningssyfte genom enskild- och högläsning. Resultatet visar också att materialet skapar lust till läsning. I Sverige däremot framhåller lärare även skönlitteraturens viktiga roll för förmedling av kultur och fostran. Denna skillnad är i sig inte underlig då ländernas olika läroplaner ålägger sina lärare att arbeta mot olika mål. Synen på barnlitteraturens viktiga roll för personlighetsutveckling bibehålles därmed hos de svenska lärarna även om de influerats av material och metoder från ett land med andra tillvägagångssätt. Läroplanerna har här en viktig betydelse för undervisningen i de olika nationerna.</p><p>The reading of children’s literature is in the Swedish curriculum thought of to be an important part of the teaching since it can contribute to personal development, cultural understanding and motivation to continuing reading. To learn how to read is a presumption to be able to profit by fiction literature. One way is through the reading program Whole language that with the help of the Kiwi books has had a breakthrough in the Swedish schools. The Kiwi material is made to create reading understanding and reading enjoyment and is based on books from New Zealand. Because both the choosing of reading program and children’s literature are important part of the pupils reading development a curiosity was woken if the reading of children’s literature can be combined with the structured disposition and existing material of the kiwi books. The purpose of the essay is therefore to examine what impression whole language inspired teachers have on children’s literature today and to what extent it is used. The essay is based on information gathered in two different countries; Sweden and New Zealand. The methods used are semi structured interviews with teachers, surveys with pupils and observations of classroom events, which make this study a qualitative examination with quantitative parts. The results show that teachers in New Zeeland are more frequently governed by the material used in the reading programs, while the children’s literature is used for entertainment through private reading and reading in groups. The results also show that the material gives the pupils appreciation of reading. In Sweden however, the teachers emphasize the important part the fiction literature plays for mediation of culture and foster. This difference is in no way peculiar because the curriculum’s in the different countries obligate their teachers to work towards diverse goals. The important role the children’s literature has is therefore kept by the Swedish teachers even though they are influenced by materials and methods from a country with other procedures. The curriculum plays a very important role for the teaching in the different countries.</p>

<p>Syftet med vår studie var att undersöka, analysera och diskutera lärarens, elevers och föräldrars medvetenhet och engagemang om elevernas progression inom läsinlärningen. Analys och slutsatser byggde vi på våra resultat och modern forskning om barns språkinlärning. Detta gjorde vi med hjälp av en klass bestående av 1 lärare, 19 elever och deras föräldrar. Vi använde oss av kartläggningsmetoderna God Läsutveckling och Ordkedjor, enkäter och intervju. Resultatet av vår studie visade att kartläggningsmetoden var betydelsefull, men metodvalet inte var det avgörande för läsutvecklingen hos eleverna. Av stor vikt var lärarens medvetenhet och engagemang runt eleven och uppmuntran från föräldrar. Detta genererade elever som fann lust och meningsfullhet till lärandet och på så sätt ökade sin progression.</p><p>The purpose of our study was to investigate, analysis and discuss the teacher’s, the pupils’ and the parents’ awareness and involvement in pupils’ progression in reading development. The analysis and the conclusion were built on our results and modern research about children’s reading development. We did this with help from a school class, consisting of 1 teacher, 19 pupils’ and their parents’. In this study we used God Läsutveckling and Ordkedjor (method of assessment), questionnaires and one interview. The result of our study shows that a method of assessment is a very important tool, but the selection of what method was not the important issue for pupils reading development. The important issue was the teachers’ awareness and the involvement around the pupils’ and encouraging parents’. All this together generated pupils with confidence, this lead to meaningful learning and increased progression.</p>

<p>Detta arbete har som syfte att undersöka hur ungdomars läsintresse av skönlitteratur ser ut, samt hur motivation till läsning kan väckas.</p><p>De metoder som har använts, för att ta reda på ungdomars läsintresse samt hur läsning kan motiveras, är en enkätundersökning samt intervjuer. Femtio elever i årskurs tre på två olika gymnasieskolor, 25 flickor samt 25 pojkar, besvarade en enkät om skönlitterär läsning. Därefter intervjuades tre personer, en elev, en verksam lärare samt en bibliotekariestudent, för att ge sitt perspektiv på hur läsning på bästa sätt kan motiveras – då främst i skolmiljö.</p><p>Enligt tidigare forskning är flickor mer intresserade av läsning än vad pojkar är, vilket även denna studie bekräftar. Hur läsintresset ser ut bland de unga påverkas mycket av den miljö de växer upp i. Studier har visat att barnets/ungdomens närmiljö i hög grad påverkar läsintresset. Främst påverkar familjen ungdomens läsintresse. Om personer i ungdomens närmiljö ser läsning som något roligt och betydelsefullt är det sannolikt att även ungdomen kommer att lägga vikt vid läsning. Denna studie visar att det är mycket vanligt att ungdomarna haft föräldrar eller annan vuxen som läste för dem då de var barn. Det är mer vanligt att föräldrarna läst för flickorna än för pojkarna.</p><p>Forskningen visar också att läsarförebilder i barns/ungdomars närhet minskat under senare år, troligtvis på grund av att utbudet av andra medier som TV och dator med Internet och virtuella spelvärldar lockar mer än böcker. Det är också vad denna studie visar; bokläsning kommer långt ner på listan när ungdomar prioriterar sina fritidssysselsättningar. Kompisarna lockar mest men även musik, TV/film och datorn är sådant som uppskattas av ungdomarna på fritiden.</p><p>När det gäller motivation till läsning, främst hur läraren kan skapa intresse för läsning i klassrummet, visar denna studie att det är viktigt att läsningen är relevant i undervisningen. Det innebär t.ex. att läraren förklarar varför texten ska läsas och försöker väcka elevernas tidigare kunskap och nyfikenhet kring det som ska läsas. Samtidigt ska det vara roligt med läsning. Det är viktigt att eleverna ibland kan få välja läsning som speglar deras egna intressen – självvald litteratur. För att skapa motivation till läsning är det viktigaste inte vad man läser, utan att man läser.</p>

Detta arbete har som syfte att undersöka hur ungdomars läsintresse av skönlitteratur ser ut, samt hur motivation till läsning kan väckas. De metoder som har använts, för att ta reda på ungdomars läsintresse samt hur läsning kan motiveras, är en enkätundersökning samt intervjuer. Femtio elever i årskurs tre på två olika gymnasieskolor, 25 flickor samt 25 pojkar, besvarade en enkät om skönlitterär läsning. Därefter intervjuades tre personer, en elev, en verksam lärare samt en bibliotekariestudent, för att ge sitt perspektiv på hur läsning på bästa sätt kan motiveras – då främst i skolmiljö. Enligt tidigare forskning är flickor mer intresserade av läsning än vad pojkar är, vilket även denna studie bekräftar. Hur läsintresset ser ut bland de unga påverkas mycket av den miljö de växer upp i. Studier har visat att barnets/ungdomens närmiljö i hög grad påverkar läsintresset. Främst påverkar familjen ungdomens läsintresse. Om personer i ungdomens närmiljö ser läsning som något roligt och betydelsefullt är det sannolikt att även ungdomen kommer att lägga vikt vid läsning. Denna studie visar att det är mycket vanligt att ungdomarna haft föräldrar eller annan vuxen som läste för dem då de var barn. Det är mer vanligt att föräldrarna läst för flickorna än för pojkarna. Forskningen visar också att läsarförebilder i barns/ungdomars närhet minskat under senare år, troligtvis på grund av att utbudet av andra medier som TV och dator med Internet och virtuella spelvärldar lockar mer än böcker. Det är också vad denna studie visar; bokläsning kommer långt ner på listan när ungdomar prioriterar sina fritidssysselsättningar. Kompisarna lockar mest men även musik, TV/film och datorn är sådant som uppskattas av ungdomarna på fritiden. När det gäller motivation till läsning, främst hur läraren kan skapa intresse för läsning i klassrummet, visar denna studie att det är viktigt att läsningen är relevant i undervisningen. Det innebär t.ex. att läraren förklarar varför texten ska läsas och försöker väcka elevernas tidigare kunskap och nyfikenhet kring det som ska läsas. Samtidigt ska det vara roligt med läsning. Det är viktigt att eleverna ibland kan få välja läsning som speglar deras egna intressen – självvald litteratur. För att skapa motivation till läsning är det viktigaste inte vad man läser, utan att man läser.