I denna studie undersöks sambandet mellan ägandeskap och företags aktieavkastning vid börsnotering på kort och lång sikt. Vi jämför förstadagsavkastning samt BHAR på 36 månader mellan en portfölj bestående av företag som genomgått en PE-finansierad börsnotering och en portfölj bestående av företag som genomgått en börsnotering utan PE- finansiering. BHAR beräknas med ett brett marknadsindex, industriindex samt referensportföljer och kontrollföretag båda matchade efter storlek och book-to-market ratio. Urvalet består av 162 börsnoteringar på OMX Stockholm och First North. Resultatet visar att PE-finansierade börsnoteringar är mindre underprissatta än icke PE-finansierade börsnoteringar och därmed har en lägre förstadagsavkastning, vilket stödjer certifieringshypotesen. Vi finner inga signifikanta resultat för att den abnormala avkastningen på 36 månader skiljer sig mellan portföljerna.

The access of capital and the high market growth has resulted in an increase in the quantity of companies going public in Sweden. Most companies go through with the initial public offering (IPO) process, but there has been an increase of companies that choose to go public through an alternative method. A reverse takeover is an alternative going public transaction that has been more common and accepted over the recent years in Sweden. The going public process is reverse compared with an IPO and the method is known as the “back-door” to the market. The purpose of this report is to analyze reverse takeover on the Swedish stock exchange as an alternative to the traditional IPO, with focus on the factors behind the transaction. Through an inductive approach, data has been collected from interviews with representa-tives of financial advisory companies with experience of reverse takeovers. The aim was to clarify which factors that affects companies when they carry out a reverse takeover. A de-ductive approach has then been carried out, to provide the research with quantitative data that can act as a complement to the qualitative data. This data has been collected through a statistical analyse of reverse takeovers on the Swedish stock exchange. A reverse takeover is a faster process than an IPO. The main reason for the shorter listing process is that a reverse takeover is a transaction between two companies and the IPO is a transaction between one company and the public. Many of the reverse takeover transac-tions in Sweden were done to take advantages of the loss carry forwards in the public com-pany, which provides a possibility to reduce tax payments and go public at the same time. The publicity is lower for a reverse takeover than for an IPO, which makes it possible for the private company to take the back door to the capital market and in some way ignore the current market condition because the transaction is not depending on the demand for the company stock. A recognized pattern on the financial market is that reverse takeovers are carried out more frequently after a market crash. This agrees with what we have seen in Sweden, since pri-vate companies started to go public through reverse takeovers after the IT-crash. The re-verse takeover transaction can be viewed as a financial trend in today‟s Sweden. A few companies in Sweden have been harmed of the reverse listing process, as they have not been able to live up to the requirements from the stock exchange after they were listed. Planning and due diligence is important to be able to minimize risks when going public through a reverse takeover. The due diligence is even more important for reverse takeovers than for other transactions, since the business agreements are generally with companies that have a history of weak performance. / Ett gynnsamt börsklimat och möjligheten att få tillgång till externt kapital har resulterat i en tillväxt av börsnoterade företag i Sverige. Den vanligaste börsnoteringen är den traditionella ”initial public offering” (IPO) processen, men det har skett en ökning av företag som note-ras via alternativa metoder. Ett omvänt förvärv är en alternativ börsnoterings process som har blivit mer vanlig och accepterad de senaste åren i Sverige. Noteringsprocessen är om-vänd jämfört med en IPO och har därför blivit känd i Sverige som ”köksvägen” till börsen. Uppsatsen behandlar omvända förvärv på Stockholmsbörsen med ett syfte att analysera den alternativa börsnoteringen samt faktorerna som ligger bakom beslutet att genomföra ett omvänt förvärv istället för en traditionell börsnotering. Genom en induktiv ansats, har data samlats in genom kvalitativa intervjuer med utvalda personer ur företag som har agerat finansiell rådgivare vid omvända förvärv. Intervjuernas syfte har varit att förklara vilka faktorer som påverkar företag att genomföra ett omvänt förvärv. Genom en deduktiv ansats, har sedan studien kompletterats med kvantitativ data ifrån en statistisk undersökning av omvända förvärv genomförda i Sverige. Ett omvänt förvärv erbjuder en snabbare noteringsprocess för det privata företaget i för-hållande till en IPO. Anledningen till varför ett omvänt förvärv är snabbare är för att det är en transaktion mellan två företaget, medan en IPO är ett erbjudande till allmänheten. Moti-vet bakom många omvända förvärv i Sverige har varit möjligheten att både börsnoteras och samtidigt utnyttja skalbolagets underskottsavdrag, vilket ger framtida skattefördelar. Publi-citeten kring omvända förvärv är lägre än för en IPO eftersom företaget inte behöver in-formera allmänheten, vilket gör det möjligt för ett privat företag att ta ”köksvägen” till bör-sen. Omvända förvärv genomförs oftast efter en sättning i marknaden. Svenska företag började utnyttja omvända förvärv som en noteringstransaktion efter IT-bubblan, eftersom det fanns många IT-bolag som upplevde svåra tider på börsen och var mer än villiga att ingå ett avtal för ett omvänt förvärv. Största riskerna med ett omvänt förvärv är relaterade till den omvända noteringsprocessen. En del Svenska företag har haft svårt att klara börsens krav och regler efter ett omvänt för-värv, vilket har resulterat i att de inte har lämnat observationslistan. Planering och Due Di-ligence är viktiga faktorer för att minimera riskerna, eftersom det privata företaget ingår av-tal med i de flesta fall ett börsnoterat företag med dåliga resultat och historik.

<p>The access of capital and the high market growth has resulted in an increase in the quantity of companies going public in Sweden. Most companies go through with the initial public offering (IPO) process, but there has been an increase of companies that choose to go public through an alternative method. A reverse takeover is an alternative going public transaction that has been more common and accepted over the recent years in Sweden. The going public process is reverse compared with an IPO and the method is known as the “back-door” to the market. The purpose of this report is to analyze reverse takeover on the Swedish stock exchange as an alternative to the traditional IPO, with focus on the factors behind the transaction. Through an inductive approach, data has been collected from interviews with representa-tives of financial advisory companies with experience of reverse takeovers. The aim was to clarify which factors that affects companies when they carry out a reverse takeover. A de-ductive approach has then been carried out, to provide the research with quantitative data that can act as a complement to the qualitative data. This data has been collected through a statistical analyse of reverse takeovers on the Swedish stock exchange. A reverse takeover is a faster process than an IPO. The main reason for the shorter listing process is that a reverse takeover is a transaction between two companies and the IPO is a transaction between one company and the public. Many of the reverse takeover transac-tions in Sweden were done to take advantages of the loss carry forwards in the public com-pany, which provides a possibility to reduce tax payments and go public at the same time. The publicity is lower for a reverse takeover than for an IPO, which makes it possible for the private company to take the back door to the capital market and in some way ignore the current market condition because the transaction is not depending on the demand for the company stock. A recognized pattern on the financial market is that reverse takeovers are carried out more frequently after a market crash. This agrees with what we have seen in Sweden, since pri-vate companies started to go public through reverse takeovers after the IT-crash. The re-verse takeover transaction can be viewed as a financial trend in today‟s Sweden.</p><p>A few companies in Sweden have been harmed of the reverse listing process, as they have not been able to live up to the requirements from the stock exchange after they were listed. Planning and due diligence is important to be able to minimize risks when going public through a reverse takeover. The due diligence is even more important for reverse takeovers than for other transactions, since the business agreements are generally with companies that have a history of weak performance.</p> / <p>Ett gynnsamt börsklimat och möjligheten att få tillgång till externt kapital har resulterat i en tillväxt av börsnoterade företag i Sverige. Den vanligaste börsnoteringen är den traditionella ”initial public offering” (IPO) processen, men det har skett en ökning av företag som note-ras via alternativa metoder. Ett omvänt förvärv är en alternativ börsnoterings process som har blivit mer vanlig och accepterad de senaste åren i Sverige. Noteringsprocessen är om-vänd jämfört med en IPO och har därför blivit känd i Sverige som ”köksvägen” till börsen. Uppsatsen behandlar omvända förvärv på Stockholmsbörsen med ett syfte att analysera den alternativa börsnoteringen samt faktorerna som ligger bakom beslutet att genomföra ett omvänt förvärv istället för en traditionell börsnotering. Genom en induktiv ansats, har data samlats in genom kvalitativa intervjuer med utvalda personer ur företag som har agerat finansiell rådgivare vid omvända förvärv. Intervjuernas syfte har varit att förklara vilka faktorer som påverkar företag att genomföra ett omvänt förvärv. Genom en deduktiv ansats, har sedan studien kompletterats med kvantitativ data ifrån en statistisk undersökning av omvända förvärv genomförda i Sverige. Ett omvänt förvärv erbjuder en snabbare noteringsprocess för det privata företaget i för-hållande till en IPO. Anledningen till varför ett omvänt förvärv är snabbare är för att det är en transaktion mellan två företaget, medan en IPO är ett erbjudande till allmänheten. Moti-vet bakom många omvända förvärv i Sverige har varit möjligheten att både börsnoteras och samtidigt utnyttja skalbolagets underskottsavdrag, vilket ger framtida skattefördelar. Publi-citeten kring omvända förvärv är lägre än för en IPO eftersom företaget inte behöver in-formera allmänheten, vilket gör det möjligt för ett privat företag att ta ”köksvägen” till bör-sen. Omvända förvärv genomförs oftast efter en sättning i marknaden. Svenska företag började utnyttja omvända förvärv som en noteringstransaktion efter IT-bubblan, eftersom det fanns många IT-bolag som upplevde svåra tider på börsen och var mer än villiga att ingå ett avtal för ett omvänt förvärv. Största riskerna med ett omvänt förvärv är relaterade till den omvända noteringsprocessen. En del Svenska företag har haft svårt att klara börsens krav och regler efter ett omvänt för-värv, vilket har resulterat i att de inte har lämnat observationslistan. Planering och Due Di-ligence är viktiga faktorer för att minimera riskerna, eftersom det privata företaget ingår av-tal med i de flesta fall ett börsnoterat företag med dåliga resultat och historik.</p>

Syftet med studien är att undersöka varför företag väljer att notera sig genom ett omvänt förvärv. Vi vill ta reda på vilka för- och nackdelar det finns med den här processen, och ifall den verkligen är mindre kostsam jämfört med en traditionell notering. Enligt tidigare teorier är ett omvänt förvärv oftast billigare och mindre tidskrävande än en vanlig notering vilket också målas upp som ett vanligt motiv till att noteras via ett omvänt förvärv. För att undersöka detta vidare har vi valt att inrikta oss mot rådgivare som hjälper sina kunder att navigera i börsklimatet. Rådgivarna vi har intervjuat har en bred erfarenhet av både vanlig notering, och omvänt förvärv. Studien visar att det huvudsakliga motivet till ett omvänt förvärv är att uppnå ägarspridning i bolaget, som i regel tenderar att vara väldigt kostsamt. Vidare finns det övriga fördelar i form av skattelättnader, infrastruktur och befintliga avtal. Undersökningen visar även att processen inte är helt riskfri då det kan uppstå anspråk mot företaget som kan innebära framtida kostnader. Kostnadernas omfattning tenderar att variera beroende på om det föreligger prospektkrav eller inte. Huruvida processen är mindre kostsam eller inte i jämförelse med en IPO går därmed inte att bevisa i undersökningen. / The purpose of this study is to investigate why companies choose to go public through a reverse merger. We aim to identify the advantages and disadvantages of this process and determine if it’s truly less costly compared to a traditional IPO. Based on prior research, a reverse merger is typically considered cheaper and less time-consuming than a regular IPO and is often cited as the main motivation for going public through this route. To examine this topic further, we’ve chosen to focus on advisors who assist their clients in navigating the stock market. The advisors we’ve interviewed possess extensive experience with both traditional IPOs and reverse mergers. The study indicates that the main motivation for a reverse merger is to achieve ownership dispersion in the company, which typically tends to be very costly. Furthermore, there are other benefits in the form of tax benefits, infrastructure, and existing agreements. The investigation also shows that the process is not entirely risk-free as there may be claims towards the company that could result in future costs. The extent of the costs tends to vary depending on whether there is a prospectus obligation or not. Therefore, whether the process is less expensive than an IPO or not cannot be proven in the study.

Bakgrund och problem: Det långsiktiga värdeskapandet av Private Equity (PE)- och Venture Capital (VC)-bolag är ett fenomen som forskats kring sedan dess uppenbarelse i mitten av 80-talet. Tidigare forskning har främst fokuserat på portföljbolagens prestation under ägande, medan forskningen är gles gällande de långsiktiga konsekvenserna av PE- och VC-ägande. Trots tidigare forskning inom området, som sträcker sig över tre decennier, finns det ingen etablerad konsensus om de långsiktiga effekterna av PE- och VC-finansiering. Med tanke på den tvetydiga forskningen och det faktum att det inte råder någon konsensus inom området syftar denna studie att undersöka fenomenet på den svenska marknaden. Syfte: Denna studie syftar till att analysera huruvida det råder en operationell prestationsskillnad mellan tidigare PE- och VC-ägda portföljbolag gentemot dess branschkonkurrenter efter avyttring genom börsnotering. Vidare ämnar studien  analysera de bakomliggande faktorerna till den tänkbara prestationsskillnaden samt utreda om dessa varierar beroende på vilken aktör som tidigare stått för ägandet. Metod: Undersökningen genomfördes på den svenska marknaden mellan 2000 och 2017 med EBITDA-marginalen, omsättning per anställd, avkastning på sysselsatt kapital, operativa kassaflöden/totala tillgångar och rörelsekapital/omsättning som indikator på operationell prestation. I linje med tidigare forskning tillämpar följande studie en kvantitativ forskningsmetod, en deduktiv design och använder både ett parametrisk och icke parametrisk test i syfte att avgöra den statistiska säkerheten i resultaten. Slutsats: Studien konstaterar att den långsiktiga operationella prestationen för tidigare PE-ägda portföljbolag är sämre än den för branschkonkurrenter. Resultaten fastställer dock en kortsiktig överprestation som grundar sig i varaktiga effekter av effektiviseringsåtgärder från ägandeperioden. I motsats till detta, indikerar VC-ägda portföljbolag på en operativ underprestation, relativt branschkonkurrenter, på kort- och lång sikt men på grund av ett begränsat urval av portföljbolag kan detta inte statistiskt säkerställas. / Background and problem: The long term value creation of Private Equity (PE) and Venture (VC) Capital firms is a phenomena that has been debated and researched since its revelation in the mid 80’s. Previous research has primarily focused on the performance of portfolio companies during ownership, while the offer is relatively sparse investigating the long term consequences of PE and VC ownership after divestment. Despite previous research within the field, extending over three decades, there is no established consensus of the long term results of PE and VC financing. Given the contradiction of previous research the study aims to investigate the phenomena in detail on the Swedish market. Purpose: The study aims is to investigate how formerly Private Equity (PE) and Venture Capital (VC) backed portfolio companies preform, relative industry peers, after divestment through IPO. The study is based upon five key operational metrics and further strives to analyse and determine the explanatory variables to the presumed performance deviations and if these vary depending on which actor who previously was responsible for the ownership. Methodology: The study was conducted on the Swedish market between 2000 and 2017 using the EBITDA-margin, RPE, ROCE, operational cash flows to total assets and net working capital to sales as operational determinants for long- and short term performance. In line with previous research the following event study applies a quantitative research method, a deductive design and uses both a parametric and a non-parametric test to determine the statistical significance of the results. Conclusion: The study concludes that the long term operational performance of previously PE- owned portfolio companies is inferior to that of industry peers. However, the results conclude that the portfolio companies over perform industry peers in the short term due to lasting effects of efficiency processes from the ownership period. In contrary to previous results VC-owned portfolio companies indicate an operational under performance in the short and long term but due to a limited selection of portfolio companies this cannot be statistically proven.

Bakgrund: Ett SPAC-bolag är ett börsnoterat företag vars enda syfte är att genomföra ett förvärv. Genom förvärvet börsnoteras ett onoterat företag. Intresset för SPACs har ökat på den amerikanska marknaden och år 2020 stod SPAC-bolag för 55% av alla börsnoteringar i USA. Det svenska regelverket på marknaden för börsnoteringar har nyligen förändrats vilket möjliggör skapandet av SPAC-bolag. En viktig anledning till att genomföra studien är för att förstå om SPACs kan användas för att förenkla och förbättra arbetet med börsnoteringar i Sverige för såväl företag, som för finansiella rådgivare och försäkringsgivare. Syfte: Syftet med denna studie är att analysera hur den svenska marknaden för börsnoteringar kan komma att påverkas genom introduceringen av SPACs och analysera de hinder som kan försvåra etableringen. Studien ämnar även att analysera vad SPACs kan skapa för värde till den svenska marknaden för börsnoteringar. Metod: Studien har genomförts med en kvalitativ design. Vidare har en abduktiv ansats använts för att behandla empiri och teori tillsammans i analysen. Data har samlats in från sju stycken semistrukturerade intervjuer med respondenter som har kunskap från den svenska marknaden för börsnoteringar. Slutsats: Den svenska marknaden är en välfungerande och stark marknad. Trots detta finns det vissa möjligheter för SPAC-bolag i Sverige. IPO:s måste anpassas utifrån IPO-fönster. SPAC-bolag är inte påverkade av detta i samma utsträckning och kan då utgöra en alternativ väg till börsen. Vidare kan företag dela med sig av mer information vid SPAC-förvärv vilket reducerar informationsasymmetri och agentproblematik. Det finns även skydd etablerade som minskar risken för investerare. SPACs kan således ha en värdeskapande funktion på den svenska marknaden. Trots dessa fördelar finns det även nackdelar som skulle kunna hämma etableringen av SPACs i Sverige. I Sverige finns redan alternativa marknader som kan utgöra det komplement som SPACs utgör på utländska marknader. Vidare finns argument för att SPACs involverar risk för investerare i form av asymmetrisk information, alternativkostnad och ett okänt förvärvsmål. / Background: A SPAC is a listed company with one purpose, to merge with another company. Through the merger, the other company gets listed on the stock exchange. SPACs have seen an increased interest in the USA and in the year 2020 listings of SPACs amounted to 55% of all IPOs in USA. Due to changed regulations, SPACs are now able to list on the Swedish stock exchange. This study is critical to conduct in order to understand if SPACs can be used to simplify and improve stock exchange listings in Sweden. And if the work surrounding IPOs for companies as well as financial advisors and underwriters would benefit from the introduction of SPACs on the Swedish IPO-market. Purpose: The purpose of this study is to analyze how the Swedish IPO-market can be affected by the introduction of SPACs and to analyze potential hurdles regarding its establishment. The study also aims to analyze value-creating opportunities for SPACs on the Swedish IPO-market. Methodology: The study was conducted with a qualitative design. An abductive approach was used to apply theory and empirical data in the analysis. Data has been collected from six semi-structured interviews with respondents from investment banks in Sweden. Conclusion: The Swedish market is a well-functioning and strong market. Despite this there are some opportunities for SPACs in Sweden. Traditional IPO:s is affected by an IPOwindow which severely limits the ability to do IPO:s during certain periods. When the IPOwindow is closed, SPACs could be another way to the stock market. Companies can share more information when merging with a SPAC which reduces information asymmetry and agency problems. The structure of SPACs also include protection for investors. SPACs can thus have a value creating function on the Swedish market. There are also disadvantages that could be a hurdle for the establishment of SPACs in Sweden. Alternative supportive markets already exist in Sweden. Thus, SPACs may not be needed to the same degree as in foreign markets. SPACs also involve risks for investors in the form of information asymmetry, alternative costs and an unknown acquisition target.

Special Purpose Acquisition Companies (SPACs) är så kallade skalbolag som skapas och börsnoteras i syfte att förvärva ett onoterat bolag som tar över platsen på börsen. SPAC-bolagets ledning anses vara dess enda tillgång och således är deras tidigare erfarenhet en vital framgångsfaktor. Denna studie undersöker huruvida operativ erfarenhet i ledningen har någon påverkan på det förvärvade bolagets operationella prestationer. Som mått på detta studeras den ettåriga och tvååriga utvecklingen på de tre nyckeltalen räntabilitet på totalt kapital, kapitalomsättningshastighet samt vinstmarginal. Erfarenhetens påverkan testas med hjälp av ett t-test av två oberoende grupper samt ett Mann-Whitney U-test. Studiens resultat indikerar att SPAC-bolag med operativ erfarenhet ser en mer gynnsam utveckling än de som saknar denna erfarenhet. Majoriteten av studiens resultat ser dock en avsaknad av statistisk signifikans vilket omöjliggör några generella slutsatser. Enda undantaget är den tvååriga utvecklingen på kapitalomsättningshastighet som på 10% signifikansnivå bekräftar en positiv påverkan av operativ erfarenhet.

Studiens syfte var att undersöka om det fanns en skillnad på omsättningstillväxten tre år före mot tre år efter en genomförd börsnotering. Urvalet bestod av företag noterade på Nasdaq OMX Stockholm mellan åren 2013–2017. Vidare studerades bolagsstorlek i relation till detta. Studien använde sig av en kvantitativ metod med en deduktiv ansats. Hypoteser gällande omsättningstillväxten för urvalet utformades och testades sedan med ett Wilcoxon Sign Test. Statistiska testerna påvisade en skillnad i omsättningstillväxt på företagen i urvalet. Omsättningsutvecklingen över den undersökta perioden var negativ. Studien konstaterade därav en negativ skillnad i omsättningstillväxten före mot efter en notering för bolagen i urvalet. / The purpose of this study was to investigate whether there was a difference in sales growth three years before compared to three years after a stock exchange listing. The sample consisted of companies listed on Nasdaq OMX Stockholm between the years 2013-2017. Furthermore, company size in relation to this was also studied. The formulated hypotheses were tested using a Wilcoxon Sign Test. The statistical tests showed a difference in sales growth at the companies in the sample in general. The development of sales over the period examined was negative. The study therefore found a negative development in sales growth before versus after a listing for the companies in the sample. This was in order with previously conducted studies on the topic. Dividing the sample into company sizes led to sales growth before to after a stock exchange listing showing a significant difference in only smaller companies. This difference was shown to be negative.

Denna studie syftar till att undersöka hur omsättningstillväxten skiljer sig före respektive efter en Initial Public Offering (börsnotering). Urvalet består av bolag som börsnoterats på Nasdaq OMX Nordic under 2009 till 2019. Antalet börsnoterade bolag under denna tidsperiod bestod av 185 och efter bortfall, till följd av studiens kriterier, hamnar urvalet på 96 bolag som studeras. Studien använder sig av en kvantitativ forskningsmetod med en deduktiv ansats där data för omsättning samlas in för respektive bolag. Vidare används ett statistiskt test, Wilcoxon Signed Rank test, för att testa studiens hypotes.  IPO är ett omdiskuterat ämne då bolag väljer att gå från privat till publikt för att finansiera verksamhetens tillväxt. Dock är det flera av bolagen som inte undersöker hur en IPO kan eller kommer att kunna påverka den finansiella prestandan, så som omsättningstillväxten. Slutsatsen som tas i denna studie är att det finns skillnader på omsättningstillväxten innan respektive efter en börsintroduktion, där en IPO konsekvenser anses vara negativa för bolagen.

The purpose of this thesis is to analyze differences between IPOs with integer (e.g. $20,00) and non-integer (e.g. $20,32) offer prices on the post-decimalization US market. Research on IPOs suggests that there are viable differences between, and valuable information within, integer and non-integer prices. However, proposed effects on the information content of prices as a result of decimalization on US markets in 2001 motivates more up-to-date research on the subject. Our findings show that, while integer IPOs have higher initial return, uncertainty and offer price levels, there is no proof of different information content conveyed within integer and non-integer prices on the post-decimalization market. Consequently, suggesting that neither integer or non-integer prices provide valuable information to market participants, and in extension that decimalization may have influenced the IPO market. / Syftet med den här uppsatsen är att analysera skillnader mellan börsnoteringar med teckningskurser formulerade i heltal (t.ex. $20,00) och icke-heltal (t.ex. $20,32) efter decimaliseringen på den amerikanska marknaden. Tidigare studier har funnit stor skillnad mellan, och värdefull information inom, heltals- och icke-heltalskurser. Efter decimaliseringen på den amerikanska marknaden 2001 har studier dock funnit att prisers informationsinnehåll kan ha förändrats, vilket motiverar mer aktuell forskning inom ämnet. Våra resultat visar att även om börsnoteringar med heltals-kurser har högre initial avkastning, osäkerhet och teckningskursnivå, finns det inga tecken på att det är någon skillnad i informationsinnehåll mellan heltals- och icke-heltalskurser på den amerikanska marknaden efter decimaliseringen. Våra resultat antyder att det inte finns någon värdefull information för marknadsaktörer i huruvida en börsnoterings teckningskurs är formulerad i heltal eller icke-heltal, och i förlängningen att decimaliseringen kan ha påverkat marknaden för börsnoteringar.