Research has shown that studies on the impact of literature on the individual probably have been bigger than we previously thought. The 19th century writers had great power in influencing public opinion on current social issues. Well aware of their power, they used it to the maximum. Both the way they wrote, and the content, was adapted to relate and speak to the reader and maximise the literatures influence. This study is based on this statement and focus on author Marie Sophie Schwartz short stories. The study focuses at how women in the short stories viewed themselves and their role in society, in what ways they were included and excluded, how the outside world treated women who violated the current norms and ideals and what expressions/desires for change they expressed? These are some of the questions that are investigated in this study. The source material was processed through a qualitative and inductive method with a narrative approach. Furthermore, the material was coded based on the studies focus questions to be able to answer them. The survey shows that despite the fact that society’s norms and ideals are largely upheld, patterns and themes emerge that challenge this. One can clearly see the ambiguity in Schwartz’s message. Her own everyday life and prevailing norms and ideals are opposed to her own thoughts and opinions. The short stories give a glimpse of female emancipation, break prejudices about class differences and show that norm-breaking action do not always lead to misfortune and exclusion for the individual. Schwartz tried to show people that life is unpredictable and there is no manual to follow to be happy, which is completely contradictory from the common themes that appeared in the 19th century literature.

During the 19th century, France was a cultural stronghold filled with political aspects and dreams. Art flourished and the ancient heroic ideals had shaped the male nude art for many years. But new times would come and change the artistic basis forever. The start of Impressionism also became the beginning of a new era, where gender roles began to be questioned and the image of masculinity began to falter. An artistic revolution saw the light of day, artists no longer wanted to follow the traditional rules and normative footprints that had been put in the ground long before their days. Gustave Caillebotte, a young rich art collector and a dear friend of the impressionistic circle started to paint just for fun, without knowing that his name would echo over the world more than a century after his death. Male nude art was strictly marginalized during the 19th century, but Caillebotte would be one of the first artists who dared to defy the traditional rules. The purpose of the essay is to get a better idea of the norms that influenced French oil painting during the 19th century and how the artist Gustave Caillebotte related to the classical image convention with his two works Man in the Bath and Man Wipes His Leg. The essay will delve into an analysis of these two motifs and examine how they challenged the heteronormative gaze, also called the male gaze, before the essay concludes with an empirical result.

Denna undersökning utgår från det tidiga teaterfotografiet genom att analysera visit- och kabinettkortsporträtt av kvinnliga dansare från perioderna 1862-66 och 1889-96. Syftet med uppsatsen är att visa hur de kvinnliga dansarna förmedlade sin artistiska identitet genom porträtten och hur framställningarna förhöll sig till frågor om offentlighet, genusnormer och klass. Undersökningen fokuserar i första delen på ett flertal dansare, medan den andra delen utgår ifrån Hildegard Lindzéns genombrott som artist på 1890-talet i Stockholm. Frågeställningarna centreras runt framställningarna av dansarna, fotografiernas funktion och hur dagspressen påverkade synligheten och uppfattningen om dansaren Lindzén. Materialet består till största delen av dansarnas rollporträtt från föreställningar där dansarna medverkade och utgörs av byxrollsporträtt, roller ursprungligen tänkta för män, samt Lindzéns kvinnokaraktärer. Porträtten analyseras med hjälp av begrepp som performativt jag, representation, original och imitation, hämtade från Tessa M. Kilgarriff och Judith Butler. Uppsatsen visar hur visit- och kabinettkorten kan förstås som artistiska tillflykter, där dansarna formulerar alternativa identiteter, kroppsspråk och uttryck, som undgår borgerlighetens binära värdesystem. Med hjälp av ett huvudsakligen maskulint kodat kroppsspråk kunde de kvinnliga dansarna positionera sig själva som virtuosa och professionella artister i samhället, som samtidigt gjorde dansarna till ett spektakulärt fenomen och en produkt för allmänheten att konsumera.

Sammanfattning I denna fortsättning får vi följa pigan Cecilia Olsdotter som under senare delen av 1800-talet misstänks för att ha kvävt sitt nyfödda gossebarn till döds. Cecilia fängslas, förhörs och undersöks i väntan på rättegång. Under tiden i Karlskronas cellfängelse förväntas hon redogöra för hela sitt liv i de förhör som hon utsätts för. Hon våndas och tänker tillbaka på sitt liv och oroar sig för sin pojke Karl som hon lämnat på fattighuset i Nättraby.  Cecilia har som de flesta flickor under 1800-talet tidigt fått ta pigtjänster för att klara sitt uppehälle. Hon fick sin son Karl när hon arbetade vid prästgården i Ronneby. Som ogift mor får hon inte behålla sin tjänst och hon kämpar för att hon och pojken ska kunna klara sig. Cecilia tar sin lille son med sig och återvänder till sin hembygd. Hon får arbete på ett gästgiveri där superiet är vida känt. En kväll möter hon amiral Ehnemark som erbjuder henne arbete som piga på gården Agdatorp. Där stannar Cecilia och Karl under några år innan de beger sig till Karlskrona. Vid tiden för mordet är Karl sju år och Cecilia är skriven som försvarslös/kringstrykerska och de är båda olovligen inhysta hos hennes storebror Johan. Innan mordet har hon, utan att berätta för Johan, lämnat sin sjuårige pojke Karl på fattighuset Fredriksdal i Nättraby. Karl Alfred Ekblad är under 1940-talet en gammal man bosatt i Kalmar med sin ”tokiga” Anna. Han har för sin familj förtigit saker från sin barndom och ungdom. I livet sista år kommer minnen tillbaka som han för länge sedan trodde sig begravt. Cecilia Olsdotter får i förhören redogöra för hur hon förtigit sitt havandeskap och fött sitt barn i lönndom. Historien om Cecilia Olsdotter och hennes pojke Karl Alfred bygger på släktforskning och protokoll från förhör, undersökningar och rättegång. Det är en skönlitterär roman om vanliga människor liv, skamfyllda minnen och hemligheter. Fattigdom och överlevnad i en tid då befolkningen i Sverige flyttade från landsbygd till de växande städerna.

På slutet av 1800-talet blir den fattiga Augusta Dorothea Eklund på grund av sin egenhet utnämnd till ett original och tilldelades öknamnet Trasfröken. Ett stigma som fram till idag lever vidare i form av medierapportering kring det verkliga förhållande att hennes kranium fortfarande vilar på KI – ännu märkt Trasfröken. Denna uppsats huvudsakliga syfte var att undersöka hur skildrandet av en fattig och egensinnig kvinna såg ut i svenska dagstidningar under perioden 1895–1899 genom att exemplifiera med Trasfröken. Men de teoretiska utgångspunkterna om stigma och teckentolkning som system, analyseras materialet med en inramad metod av kultur- och mediehistoriskt perspektiv och textanalys, för att syna och förstå vilka samtida föreställningsvärldar och kunskaper som yttrades och låg till grund för konstruktion och skildring av en kvinnlig avvikare. Resultaten visar att föreställningar om ras och renlighet blir framträdande i materialet, som lyfter tecken om beteenden och utseendet kring Trasfröken som smutsig, trasig, primitiv och omänsklig. I dagstidningarna florerade föreställningsvärldar och kunskaper om social- och fattigvård, rasbiologisk utveckling, förädling av människan, underhållning, psykisk (o)hälsa och framstegstankar om det stora hemmet och medborgarfostran. Även syns hur ett stadsoriginal skapas av sin omgivning, men också av sig själv. Att original blev till eftersom det fanns utrymme för parallella tankemodeller, då normer förutsätter normbrytare. Ett annat viktigt resultat är hur utrymmet för sinnessjukdomar i 1800-talets samhälle blir synligt genom skildringen av Trasfröken i dagstidningarna, och att det är omgivningen som hade kontrollen och makten att bestämma när någon ansågs vara sinnessjuk och behövde vård, men att det kunde finnas ett vårdglapp för egensinniga kvinnor om de uppfattades som harmlösa. De samspelande kategorierna och olika tankemodellerna i samhället resulterade i glidningar mellan utformade ramverk för vård av samhällets fattiga och sjuka. Ett original ansågs självständigt och skulle, trots bristen på anhöriga och spår av fattigdom, vara ofarlig och klara sig själva. Uppsatsens tydligaste slutsats är således hur ambivalent omgivningen förhöll sig gentemot ett original, som samtidigt skildrades som en ensam och fattig kvinna och svarar på hur konstruktionen av avvikelse kunde te sig i media under sent 1800-tal i Sverige.

Denna studie uppkom ur mitt intresse för hur man skrev variationer under 1800-talets första hälft, hur de är uppbyggda och hur jag själv kan börja skriva mina egna. Jag gick till väga genom att först välja ett tema att göra variationer på. Det landade på Den blomstertid nu kommer och då 1819 års version av den. Sedan läste jag olika källor, bland annat Czernys kompositionsbok och analyserade även flertalet kompositioner för flöjt. Jag lärde mig att enklaste sättet att skriva variationer är att gå till väga precis som i denna uppsats och personligen kommer jag inte stanna här utan ta mina nyförvärvade kunskaper och skriva fler variationer. Mitt slutmål är att själv kunna hitta på egna variationer i stunden likt mästarna från förr. / <p>Tema och variationer på<em> Den Blomstertid nu kommer</em> i arr för soloflöjt skrivna av Sofia Dahlén år 2022.</p>

Disa Kalin: Den sanna människans ruin – samvetets sekularisering i sekelskiftets Sverige. Uppsala universitet: Inst. För idé- och lärdomshistoria, C-uppsats, vårtermin, 2021 Abstract Denna uppsats hanterar moralfilosofi under slutet av 1800-hundratalet och början av 1900-talet, med fokus lagt på samvetet och aktuella föreställningar däromkring. Syftet ligger i att genom en kontextualisering av Axel Hägerströms moralfilosofi och samvetsföreställningar kunna visa hur han aktivt radikaliserade och sekulariserade sin tids moralfilosofiska föreställningar. Detta görs genom en rekonstruering av samtida tankemönster inom moralfilosofin och samvetsföreställningar, ett introducerande av sekulariseringstänket, och Hägerströms förhållande jämte dessa. Samtiden präglades av en djupt teologisk insikt gällande samvetets funktion hos människan, gud hade en central roll och det etiska idealet efter vilket människan ansågs sträva såg sin grund inom kristendomens etik. Hägerströms idéer antog en värdenihilistisk utgångspunkt, vilket innebär att han totalt skiljer sig från den teologiskt grundade etik vilken höll prevalens. I och med detta skiljesätt betonas Hägerströms radikalitet, även om hans teorier idag är av mer vedertagen sort. Frågan om sekularisering, och huruvida Hägerström, genom sin text, tog aktiv del i den svenska sekulariseringen behandlas genom att jämföra Hägerströms idéer med definitioner av sekulariseringens utveckling i västvärlden. Denna behandling visar tydliga tecken på Hägerströms text som sekulariserad sådan, och ett tidigt svenskt inslag i västvärldens uppfattade sekularisering. Nyckelord: Samvetet, moralfilosofi, sekularisering, moralteologi, 1800-tal, 1900-tal, sekelskifte

Genom männens historiska överrepresentation av våldsbrott har den kvinnliga brottsligheten ofta kommit i skuggan inom den historiska forskningen, barnamord och häxprocesserna undan-tagna. Giftmord var i fråga om kvinnor, i jämförelse med andra kvinnliga våldsbrott, ett vanligt förekommande brott under 1800-talet. Syftet med denna uppsats är att studera kvinnor åtalade för giftmord vid Svea hovrätt, åren 1870–1890. Genom att studera Svea hovrätts domböcker har 32 åtalade kvinnor för giftmord identifierats under åren 1870–1890. Uppsatsen undersöker hur vanligt förekommande brottet giftmord var i relation till andra våldsbrott med dödlig utgång begångna av kvinnor under denna period. Vidare undersöks vilka som föll offer för detta brott och om tillvägagångssättet skiljde sig åt beroende på vem offret var, samt hur vanligt förekom-mande det var att de anklagade dömdes för brottet i Svea hovrätt. Resultaten visar på att gift-mord tillsammans med mord på barn var de vanligast förekommande våldsbrotten med dödlig utgång, begångna under perioden. De vanligaste offren för kvinnliga giftmord var barn, följt av make, förälder och slutligen övriga offer. Kvinnorna som begick brotten var i hög grad från en enkel social bakgrund, boende på landsbygden. Arsenik var det gift som användes i en majoritet av fallen, men även fosfor, salpetersyra och opiumbaserade läkemedel förekom. Graden av fri-kännande bland de kvinnliga giftmörderskorna var hög med en frikännandegrad på 47%.

Denna uppsats analyserar Jane Austens roman Mansfield Park samt Elizabeth Gaskells roman Wives and Daughters för att utröna likheter och skillnader. Uppsatsen utgår ifrån en komparativ metod för att se hur romanerna närmar sig den romantiska konflikt som uppstår, samt karakteriseringar och värderingar. Syftet är att se hur romanerna är en del av/upprätthåller en motivtradition. Uppsatsen visar att romanerna i hög grad liknar varandra gällande intrig och motiv, och att de på så vis är en del av den romantiska motivtraditionen.

This study is based on twelve children born in the late 1700´s and early 1800´s in the city of Västervik. During 1807 and 1809 they received child support due to their poor upbringing. This essey will study how their life unfold after they got child support, will the children remain poor or will they have a chance to develop a new life. This study will also look on the structure of child support in the early nineteenth century in Sweden. This study has used an a collective biography method and class perspective. The study´s source material has been accesed through ArkivDigital search service. The conclusion is that many of the children did not receive education beacuse they were poor or sick. Which made them take works that didn´t required any form of education, the children had therefore no chance to change their life and stayed poor for the rest of their lives. Child support in the early nineteenth century was structured to give money to parents of poor and sick children. The idea behind child support was just to make the children survive, so they later become workers in society.