Föreliggande uppsats avhandlar arbetet med stoppning och klädsel av en gammal stomme och deproblem och utmaningar det möter. Tanken var att finna metoder för att underlätta arbetet som kananvändas och utvecklas även i andra och framtida tapetseringsuppdrag. Under arbetets gång gjordestester med mallar för att underlätta ställningstaganden kring uppbyggnad och klädsel. Däreftertillverkades en enkel modell för att på ett mer konkret sätt utvärdera och bestämma hur arbetetskulle utföras. Studien visar att den valda arbetsmetoden är meningsfull och användbar.

Examensarbetets syfte är att ge ett arkitektoniskt förslag på hur en tillbyggnad till Nationalmuseum kan omformulera hur vi utifrån dagens kontext förhåller oss till Nationalmuseum som byggnad samt kringliggande kulturhistoriska byggnader. Tyngdpunkten har lagts på teoretiska undersökningar där bland annat frågor kring den historiska återupplevelsen som fenomen; kulturell och historisk kontext samt betraktande har hanterats. Även fältstudier har genomförts och presenterats där kontemporära tillbyggnader och ombyggnader som gjorts i byggnader från 1800-talets mitt till 1900-talets början undersökts ifråga om gestaltning och förhållning till orginalbyggnaden. Undersökningarna har lett fram till ett förhållningssätt om tydlighet och transparens kring vad som är nytt och vad som historiskt, vilket omsatts i det arkitektoniska förslaget. / The aim has been to give an architectual proposal on how an extension to the swedish National museum in Stockholm could redefine how we relate to the main building as well as surrounding historical buildings from a contemporary context. Theoretical investigations have been emphasized where questions about the historical revival as a phenomenon; cultural and historical context as well as the gaze has been dealt with. Further more have contemporary extensions and recontructions in buildings from the 19th centuary to the beging of the 20th been investigated and resulted in an approach of transperancy and readability of what is new and what is historical in the proposed extension and its relation to the main building.

The purpose of this essay is to study children born in February 1800 in the two coastal cities Kalmar and Karlskrona in order to see what career choices they make during their lifetime. With career choices, both own careers and spouses careers will be taken into consideration. The question is whether children grow up to stay in the same trade of work and social construction as their parents. The careers found will also be studied in a didactic point of view where those jobs are compared to lines of work presented in the textbooks.   The result of this study is that it was common for the boys to “inherit” their fathers’ line of work as well as for the daughters to marry men in the same line of work as their fathers. The study has also shown that a lot of children died during their first years of life, resulting in a smaller group of children to study than anticipated. The didactic study resulted in the knowledge that the textbooks lack a deeper exploration of fields of work, something that could result in pupils not understanding the “ordinary people” in history.

Under senare delen av 1800-talet misstänks pigan Cecilia Olsdotter för att ha kvävt sitt nyfödda gossebarn till döds och sedan gett sig av från bostaden. Grannarna slår larm och kommissarie Wästfelt och hans mannar undersöker bostaden. Cecilia förföljs till Wedeby och fängslas, förhörs och undersöks i väntan på rättegång. Under tiden i Karlskrona cellfängelse förväntas hon redogöra för hela sitt liv i de förhör som hon utsätts för. Hon våndas och tänker tillbaka på sitt liv. Cecilia har vuxit upp i byn Förkärla och omhuldats av sina föräldrar som sedan länge är döda. Hon har som de flesta flickor under 1800-talet tidigt fått ta pigtjänster för att klara sitt uppehälle. Hon har fått en son, Karl och hon kämpar för att de ska kunna klara sig. Vid tiden för mordet är Karl sju år och Cecilia är skriven som försvarslös/kringstrykerska och de är båda olovligen inhysta hos hennes storebror Johan. Innan mordet har hon, utan att berätta för Johan, lämnat sin sjuårige pojke Karl på fattighuset Fredriksdal i Nättraby. Barnamord var vanligt under 1800-talet och kommissarie Wästfelt och hans mannar ska förhöra barnamörderskor och ta fram ett underlag inför rättegångar. Barnmorskan tillkallas för att genomföra en kroppsundersökning för att fastställa att Cecilia fött ett barn. En läkare genomför en liköppning/obduktion av det lilla gossebarnet. Karl Alfred Ekblad är under 1940-talet en gammal man bosatt i Kalmar med sin ”tokiga” Anna. Han har för sin familj förtigit saker från sin barndom och ungdom. I livet sista år kommer minnen tillbaka som han för länge sedan trodde sig begravt.

Detta är en uppsats med syfte att undersöka Bofors folkskolas undervisning för den högre avdelningen. Uppsatsen tittar på undervisningen utifrån ett kvantitativt synsätt på Bofors folkskolas läsordning och materiel för perioden 1883 till 1896. Undersökningen sträcker sig mellan år 1883 och år 1896. Skolan var färdigställd 1882, därför har jag valt år 1883 som startpunkt då skolan haft lite tid på sig att få ordning på lokaler och sin organisation. Året 1896 valde jag därför att ett ägarbyte inom AB Bofors skett 1894 samt en ny normalplan infördes 1889. Alfred Nobel var under åren 1894–1896 huvudägare för Bofors. För att uppnå arbetets syfte har studien infattat arkivstudier. Källmaterialet som ligger till grund för resultats delen kommer i huvudsak ifrån Karlskoga Kommun- och folkrörelsearkiv. Källmaterialet bestod utav bland annat läsordningar och inventarielistor för Bofors folkskola. I urvalet av material fokuserade jag på att leta efter handlingar som det stod Bofors Folkskola på men tog även hänsyn till studiens avgränsning till Bofors Folkskolas senare avdelning klass fyra. Studien är en kvantitativ studie som använder tabeller och siffror för att illustrera resultaten. Resultaten i studien tolkas som att ämnena som kristendomskunskap, slöjd, räkning och geometri var av betydelse för Bofors Folkskola och Karlskoga. Genom att jämföra läsordningen med normalplanerna 1878 och 1889 framgår att Bofors Folkskola ägnade mer undervisningstid åt dessa ämnen. 1896 var antalet materiel större än år 1883 vilket visar på en utveckling. Studien visar också hur Bofors folkskola utvecklades ekonomisk, organisatoriskt och materiellt under åren 1883 till 1896.

Denna studies syfte är att undersöka emigrationen från Skellefteå socken under perioden 1865–1900. Frågorna som ställs i studien är följande: Det lokala emigrationsmönstret följer eller skiljer sig från det nationella emigrationsmönstret. Vilka som emigrerade från undersökningsområdet och varför de valde att utvandra. För att besvara den första frågeställningen jämfördes resultatet från de summariska folkmängdsredogörelserna och Hans Normans nordisk emigrationsatlas. Det som blev tydligt här är att alla perioder följer samma emigrationsmönster som emigrationen från Sverige till Nordamerika. Vidare uppenbarade sig tre toppar under perioden som studien avgränsar sig till 1867–69, 1882–83 och 1892–93.För den andra frågeställningen framgick det av folkmängdsredogörelserna hur många som utvandrat, deras civilstånd och yrken. Vad gäller emigranternas status i samhället användes Hans Normans kategorisystem där alla yrken kan placeras i kategorier från I.a till V.b, varav den förstnämnde har högst status och den senare lägst.För den tredje frågeställningen undersöktes bland annat hushållnings-sällskapens berättelser som ger information om hur väderleken och skörden sett ut under alla undersökningsperioder samt att det också går att finna information om skogsnäring och binäring i berättelserna. För att ytterligare stärka informationen om skogsnäringen då informationen om detta i berättelserna många gånger är alltför kortfattade har studien använt sig av Jörgen Björklund. Björklunds korta text om skogsindustrin i Västerbottens län ligger till stor grund för svaret i denna frågeställning.Avslutningsvis går det att sammanfatta på följande sätt: Den första perioden var det unga ogifta pigor som flyttade från området mest troligtvis på grund av nödåren och de medföljande dåliga skördeåren som kan ha gjort det svårt för bönderna att hålla sig med personal såsom pigor. De två senare perioderna följs tydligt åt då båda karaktäriseras av bönder och arbetare som emigrerade. Svaret till detta kan återfinnas i de svåra skördeåren och införandet av laga skifte som kan ha förminskat möjligheterna för de unga bönderna att ta över markområden och då sökt lyckan på andra platser. För arbetarnas del kan svaret finnas i de kraftiga konjunktursvängningarna som drabbade skogsnäringen under både dessa perioder.

The aim of this master thesis is to show how the dissemination of scientific information took place and developed during the 19th century. The main focus is Lund University. Therefore I have formulated two questions: How did the five heads of the history department at Lund University publish their research findings in the 19th century? What factors in society influenced the scientific spreading of results in the 19th century? To assess the scientific reliability of the sources I have used a method based on source criticism and hermeneutics. The thesis covers important concepts such as the exchange of publications between the universities, commercium litterarium and Akademischer Tauschverein and also the development of Lund University yearbook. By taking a closer look at how five history scholars published themselves during the 19th century an interesting picture appears of how channels for scientific publication changed and developed. This concerns mainly the periodical literature. Before the regulations of 1852 the university lecturers had the possibility to write their dissertations in their capacity of “preses” and let the respondents pay for the cost of the publication. If you look at the articles registered in “Svensk historisk bibliografi” 1875–1900 it is evident that the publications were followed by reviews in different journals. The number of scientific journals was growing during this period. The publication of articles and reviews in scientific journals had gained larger impact. Between 1870 and 1890 one may notice a higher level of international orientation of the scientific production. An interaction between books and journals appeared. The scholars published themselves through books but the opportunities to publish their papers in journals were growing. Thus the number of reviews increased as the number of journals continued to grow. The increasing public discussion and polemic were both made possible through the publication of scientific research results in different journals. The geographic dissemination increased.

Uppsatsen beskriver nytillverkning av ett 17/1800-tals hörnskåp i gustaviansk stil. Den beskriver tillverkningsprocessen, problem som uppstått på vägen och hur de löstes. Det ursprungliga utseendet har bevarats så långt som möjligt. Konstruktionen har anpassats efter träets rörelser, bland annat genom spår för bakstycket istället för sammanfogning med naror och gradspår för hyllbärarlister istället för spik. En dold låda i skåpets nedre del har byggts för att ta till vara ett oanvänt utrymme.

En uppsats gällande Hushållningssällskapets projekt mellan 1870-1910. Kvalitativt om skördeutfall, kreatursutfall, och förändrade metoder inom jordbruket som förväntades ge högre avkastning i Örebro län. Samt kvantitativt om befolkningsmängd, kreaturshållning, jordägare och jordbrukare i Askersunds landsförsamling, Viby- och Lerbäck socken.

Ett bruk, eller en stad/kommun/län, har ett omland som utgör det närliggande området. Omlandsbildningen styrs under 1850-talet och fram till de moderna industriernas framväxt under 1900-talet av (rå-)varor, tjänster, kommunikativa aspekter och arbetskraft. Utifrån dagens perspektiv är faktorer såsom arbetsmöjligheter avgörande, pendlingsavstånd dvs. en kommunikativ aspekt och företagens behov av arbetskraft. Bruken under 1800-talet kan tolkas fungera som en stat i staten. Det existerar en symbios mellan bruk och dess närliggande omland. Under denna tid börjar resurser i det närliggande området användas mer intensivt. Bruken blir mer eller mindre beroende av vad omlandet producerar för varor och tjänster. På detta sätt skapas ett samspel mellan bruk och omland där produkterna lägger grunden för omlandsbildningens utformning. Genom relationen bruk och omland involveras bönder och torpare m.fl utöver bruksarbetarna. Uppkomsten av bruksverksamheten skapar nya möjligheter för böndernas försörjning och marken kan utnyttjas ännu mer. Innan denna industriella förändring har bönderna endast försörjt sig på åkermarkens resurser och gårdens utmark ses mer som ett hinder och användes till uppodlingsreserv eller betesmark. Den mark som inte nyttjas till jordbruk kan genom bruksverksamhetens intresse få ett nytt användningsområde. Detta utnyttjande och tillvaratagande leder till nya försörjningsmöjligheter och överlevnad för de hårt arbetande bönderna. Det samspel som uppstår kan tolkas vara mer eller mindre ömsesidigt utifrån att lönerna ofta ges i form av naturaförmåner. Bruksherren äger en stor del av mark, bebyggelse och är en avgörande faktor i drivandet av ortens bruk. Vad som betraktas som omland kan ses utifrån flera perspektiv, såsom malmomland, skogomland och arbetskraftsomland etc. Geografiskt sett kan omlandsbildningen således se annorlunda ut beroende på flertalet faktorer. Denna undersökning fokuseras kring att studera omlandets roll närmare samt försöka lyfta dess förändrade karaktär under den historiska utvecklingen med betoning på 1850-talet. Fokus är lagt på relationen mellan bruk och omland där en hypotes ligger som grund, att omlandets karaktär är mer betydelsefull  och mer utnyttjad än utifrån dagens situation. Därefter har studien koncentrerats till vilka varor som omsatts mellan bruket och dess omland samt om karaktärsdrag såsom arbetskraft, varor och tjänster och kommunikationer illustrerar omlandets inverkan på samhället. Denna undersökning berör Åtvidabergs bruksbygd under 1850-talet till och med 1870-talet. Denna ort karaktäriseras som ett brukssamhälle som geografiskt sett ligger i södra Östergötland där kopparbrytningen är i fokus. För att klargöra detta omlandsbegrepp och formulera uppsatsens syfte tydligare har jag valt att framföra den tidigare forskningen i kommande avsnitt.