Gegenstand der Arbeit ist die Suche nach einer Technologie zum stoffschlüssigen Fügen von Leichtbaustrukturen, die aus Aluminiumblechen bestehen. Hohe Anforderungen an die Oberflächenqualität der Fügestelle können dabei nur durch den Einsatz eines Lötprozesses erfüllt werden. Es wird theoretisch untersucht, welche werkstoffspezifischen und technischen Schwierigkeiten das Hartlöten von Aluminium im allgemeinen hervorruft. Unter deren Berücksichtigung werden Lösungsansätze getroffen und bewertet. Im Ergebnis dieser Bewertung wird ein Hartlötprozeß modelliert, bei dem unter Verzicht auf Flußmittel ein Festkörperlaser als Wärmequelle dient. Zur Abschätzung der Vorgänge im Fügespalt, in der Oxidhaut an der Aluminumoberfläche sowie der Temperaturverläufe in den Fügeteilen erfolgen Simulationsrechnungen. Einer ersten experimentellen Überprüfung folgen Modifikationen des Prozesses und deren erneute Simulation. Technologische Versuche testen den Einsatz besonderer Lotwerkstoffe sowie eines zusätzlichen Aktivierungslasers. Metallographische Untersuchungen gelöteter Probebleche geben Aufschluß über den Stoffschluß, der trotz sehr kurzer, lötuntypischer Prozessdauer und ohne Anschmelzung des Grundwerkstoffs eintritt. Zum Abschluß wird in einigen grundlegenden Versuchen überprüft, inwiefern anhand der gewonnenen Erkenntnisse auch ohne den hohen technischen Aufwand des Hochleistungslasers ein flußmittelfreier Hartlötprozeß realisierbar ist.

Bakgrund: Hypertoni är en global folksjukdom och den största orsaken till kardiovaskulära sjukdomar och dödlighet. Sjukdomen benämns “the silent killer” eftersom den ofta inte medför några symtom, vilket i sin tur kan innebära att individerna inte upplever sig som sjuka och därför avstår medicinering. Studier visar att många individer med hypertoni lever med nedsatt hälsa och stort lidande. Vid skattning av livskvalitet inom hälso- och sjukvården används begreppet hälsorelaterad livskvalitet (HRQoL) som i denna allmänna litteraturöversikt har valts som teoretisk referensram. Syfte: Att undersöka hälsorelaterad livskvalitet hos individer med hypertoni samt vilka faktorer som påverkar deras hälsorelaterade livskvalitet. Metod: En allmän litteraturöversikt med 19 kvantitativa studier. Huvudresultat: Individer med hypertoni hade sämre HRQoL än individer utan hypertoni. Därtill framkom att medvetenhet om sin hypertonidiagnos även bidrog till sämre HRQoL. Kvinnor hade sämre HRQoL än män. Hög ålder var en faktor som påverkar HRQoL till det sämre, liksom samsjuklighet och okontrollerat högt blodtryck. Anställning, högre inkomst och högre utbildningsnivå bidrog till bättre HRQoL. Levnadsvanor som gav positiva effekter på HRQoL var en viss alkoholkonsumtion och fysisk aktivitet. Faktorer som undersöktes och visade sig påverka HRQoL positivt var individens förmåga att hantera sin sjukdom, individens psykologiska motståndskraft, hälsolitteracitet, vårdkontinuitet, att få regelbunden medicinsk undersökning samt följsamhet till farmakologisk behandling. Slutsats: Den allmänna litteraturöversiktens resultat kan vara värdefullt för all hälso- och sjukvårdspersonal, liksom i arbetet som distriktssköterska, för att kunna stötta individer med hypertoni till en bättre hälsorelaterad livskvalitet och anpassa vården utifrån individernas enskilda förutsättningar. / Background: Hypertension is a global public disease and the leading cause of cardiovascular disease and mortality. The disease is often called the “silent killer” because it often does not cause any symptoms, which can mean that individuals do not feel sick and therefore refrain from medication. Studies show that many individuals with hypertension live with impaired health and great suffering. When estimating quality of life in health care, the term health-related quality of life (HRQoL) is used, which in this general literature review has been chosen as theoretical framework. Aim: To investigate health-related quality of life in individuals with hypertension and the factors that affect their health-related quality of life. Method: A general literature review with 19 quantitative studies.                                  Main results: Individuals with hypertension had poorer HRQoL than individuals without hypertension, in addition, a study showed that awareness of their hypertension diagnosis also contributed to poorer HRQoL. Women had lower HRQoL than men. Old age impaired HRQoL as well as comorbidity and uncontrolled high blood pressure. Employment, higher income and a higher level of education contributed to better HRQoL. Living habits which had positive effects on HRQoL were a certain alcohol consumption and physical activity. Factors examined that were found to have a positive effect on HRQoL where the individual´s’ ability to manage their illness, psychological resilience, health literacy, continuity of care, regular medical examination and adherence to pharmacological treatment. Conclusion: The results of the general literature review can be valuable for all health care and medical staff, as well as in the work as a district nurse, to be able to support individuals with hypertension to a better health-related quality of life and adapt care based on the individuals' conditions.

Sammanfattning Bakgrund och problem:Införandet av de nya internationella redovisningsstandarderna, som bland annat IFRS 3,innebär att de systematiska avskrivningar av goodwill ersattes med en årlig prövning avnedskrivningsbehovet. Den tidigare forskningen har visat på att goodwillposterna ökat ochnedskrivningarna har minskat efter införande av IFRS. En lågkonjunktur till följd avCovid-19 borde indikera på ett ökat nedskrivningsbehov av goodwill bland vissa företag,eftersom goodwills verkliga värde prövas utifrån rådande marknad. En kombination av dettaovannämnda föranledde studien till dess syfte. Syfte:Studiens syfte är att undersöka hur nedskrivningarna skiljer sig, före och under Covid-19pandemin för de svenska börsnoterade företagen. Metod:I studien har en utvärderingsmetodik använts i kombination med en kvantitativ strategi. Databestår av information från företagens räkenskaper som har hämtats från databasen ORBIS ochföretagens årsredovisningar. Studiens hypoteser har testats med varians- ochregressionsanalyser. Resultat och slutsats:Det som denna studie har testat var om det fanns skillnad i goodwillnedskrivningar mellanåren och mellan branscher. Därefter testades om nedskrivning kunde ha ett samband medaktiekursen som har påverkats betydande under tidigare finanskriser. Resultatet i studienvisade inga skillnader i totala goodwillnedskrivning mellan åren 2019, 2020 och 2021.Däremot fann studien skillnader i nedskrivningar mellan branscher under 2019 och 2021.Vidare visade resultatet inget signifikant samband mellan nedskrivning och aktiekurs. Förslag till fortsatt forskning:Denna studie undersökte på kort sikt, hur nedskrivningar skiljer sig mellan åren för svenskabörsnoterade företag med anledning av Covid-19. Förslag till fortsatt forskning på ämnet äratt inkludera fler år och fler länder, för att kunna se de långsiktiga effekterna pågoodwillposten under, men även efter pandemin.Nyckelord:Goodwill, IAS 36, nedskrivning, Covid-19, IFRS

Bakgrund: Obesitas är en kronisk och komplex sjukdom som har en negativ effekt på både fysisk och psykisk livskvalitet jämfört med normalbefolkningen. Tidigare och nuvarande studier om obesitas och dess behandlingar har främst utvärderat viktminskning och förbättringar av obesitasrelaterade sjukdomar och ofta saknat patientperspektivet på hälsan. Därtill har forskning visat att personal inom hälso- och sjukvården är bristfälligt rustade för att stödja personer med obesitas vilket ökar patientgruppens lidande och försämrar dess livskvalitet. Syfte: Syftet var att undersöka om det finns vetenskapligt stöd för att kirurgisk obesitasbehandling är effektivare avseende fysisk och psykisk hälsorelaterad livskvalitet jämfört med medicinsk obesitasbehandling hos vuxna personer med obesitas. Metod: Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie baserad på SBU:s metod och utmynnade i totalt tre RCT-studier. Resultat: Litteraturöversiktens sammanvägda resultat visar på mycket låg vetenskapligt stöd. Därmed kan resultatet inte med säkerhet uttala sig om huruvida kirurgisk obesitasbehandling är mer effektiv jämfört med medicinsk obesitasbehandling avseende fysisk och psykisk hälsorelaterad livskvalitet. Resultatet indikerar att obesitaskirurgi kan förbättra fysisk livskvalitet i högre grad jämfört med medicinsk obesitasbehandling. Den psykiska livskvaliteten förbättras däremot inte i högre utsträckning efter obesitaskirurgi jämfört med kontrollbehandlingen. Konklusion: Där behövs fler RCT-studier som är större, baserade på samma livskvalitetsinstrument och vars mått är redovisade på ett enhetligt sätt. / Background: Obesity is a chronical and complex disease which has a negative impact on physical and mental health-related quality of life compared to the normal population. Previous and current studies on obesity and its treatments have mainly evaluated weight loss and improvements in obesity-related diseases and often lacked the patient perspective on health. In addition, research has shown that healthcare personnel are inadequately equipped to support people with obesity, which increases the patient  group´s suffering and impairs its quality of life. Aim: The aim was to investigate whether there is scientific support that surgical obesity treatment is more effective in terms of physical and mental health-related quality of life compared to medical obesity treatment in obese adults. Method: The study was conducted as a systematic review based on  SBU´s method and resulted in a total of three RCT studies. Results: The combined results of the literature review show very little scientific support. Thus, the result cannot state with certainty whether bariatric surgery is more effective compared to medical obesity treatment regarding physical and mental health-related quality of life. The result indicates that bariatric surgery can improve physical quality of life to a greater degree compared to medical obesity treatment. In contrast, the mental quality of life does not improve to a greater extent after bariatric surgery compared to the control treatment. Conclusion: There is a need for more RCT studies that are lager, based on the same quality of life instrument and whose measurements are reported in a uniform manner.

Titel: Motivering av goodwillnedskrivningar: En kvalitativ innehållsanalys av motiveringar till nedskrivning av goodwill. Syfte: Syftet med denna studie är att studera hur bolag noterade på OMX Stockholm motiverar sina nedskrivningar av goodwill, och vilka faktorer som kan förklara vilka argument som används. Metod: En kvalitativ innehållsanalys har genomförts för att studera motiveringarna i noterna angivna i årsredovisningar, slutgiltiga urvalet uppgick till 125 observationer. För att testa hypoteserna har fyra logistiska binära regressionsanalyser utförts.  Resultat och slutsats: Av tre sätt att mäta storleken av nedskrivning av goodwill och motiveringsfaktor var det ett sätt som påvisade ett signifikant samband, vilket var nedskrivning i förhållande till totala tillgångar. Det fanns även ett signifikant samband mellan redovisat nettoresultat och motiveringsfaktor. Studiens slutsatser är att resultaten visar på att det föreligger ett svagt samband mellan storleken på goodwillnedskrivning och angiven motiveringsfaktor. Bolag hänför i högre grad större nedskrivningar till externa faktorer, utifrån en av metoderna för att mäta storleken av goodwillnedskrivningar. Avslutningsvis fann även studien att det finns ett svagt samband mellan redovisat negativt nettoresultat och extern motiveringsfaktor. Examensarbetets bidrag: Studien bidrar till en ökad kunskap om hur bolag noterade på OMX Stockholm motiverar sina nedskrivningar av goodwill.  Förslag till fortsatt forskning: Genomföra intervjuer med individer som har beslutsrätt gällande nedskrivning av goodwill. Detta för att få en djupare insikt samt för att kunna ställa följdfrågor. / Title: Justification of goodwill impairment: A qualitative content analysis of justifications for goodwill impairment.  Aim: The purpose of this study is to examine how companies listed on OMX Stockholm justify their goodwill impairments, and which factors can explain the arguments used.  Method: A qualitative content analysis has been done to study the justifications in the notes stated in the annual reports, final sample amounted to 125. To test the hypotheses, four logistic binary regression analyzes have been conducted.  Result and conclusions: Out of three methods for measuring the size of goodwill impairment and justification factors, one method showed a significant relationship, which was impairment as a proportion of total assets. It also demonstrated a significant relationship between reported net profit and justification factor. The conclusions of the study indicate that there is a weak correlation between the size of goodwill impairments and the stated motivation factor. Companies tend to attribute larger impairments to external factors, based on one way of measuring the size of goodwill impairments. Lastly, the study also found a weak correlation between reported negative net income and external motivation factor. Contribution of the thesis: The study contributes to an increased knowledge of how companies listed on the OMX Stockholm justify their goodwill impairments.  Suggestions for future research: Conduct interviews with individuals who have decision-making authority regarding goodwill impairment, to gain deeper insight and to be able to ask follow-up questions.

No description available.

Title: Comparison of the quality of life of persons diagnosed with intervertebral disc herniation in relation to surgical and conservative treatment. Objectives: The aim of the diploma thesis was the research and evaluation of the quality of life in patients with intervertebral disc lesion with and without surgery, assuming that both monitored groups will be treated with individual rehabilitation treatment. Methods: This research was carried out using a standardized Short Form 36 (SF - 36) questionnaire on quality of life based on health. The Czech version used corresponds to MUDr. Petra, Ph.D. (2000). The study was conducted at the Na Homolce hospital at the rehabilitation clinic, where appropriate respondents (n = 170) were selected for this research. The final results were divided into the respective age groups in both groups. Subsequently, a statistically significant deviation between the respective files was verified in each age group and therefore it can be said that there are no significant differences between the analyzed files. Effects: The average age of the respondents who underwent the surgery was 49.2 years, with the respondents treated conservatively at an average age of 47.6 years. In terms of total physical health (physical activity, physical limitation, physical pain, general...

Die vorliegende retrospektive Analyse zeigt große Unterschiede zwischen frühem (≤ 36 Monate) und spätem (>36 Monate) Knieendoprothesenversagen. Die Indikation für einen Prothesenwechsel in der Gruppe der Frühversager besteht am häufigsten aufgrund einer Malrotation / Malposition der Prothesenkomponenten. Ein Versagen unabhängig von der Standzeit ist meist auf aseptische Prothesenlockerungen zurückzuführen.  Mehrfach operierte Patienten erzielen ein schlechteres Revisonsergebnis und müssen im Mittel nach 34 Monaten einem erneuten Eingriff unterzogen werden. Dies spiegelt sich in schlechteren Befragungsresultaten dieser Patientengruppe wider. Als signifikant erweisen sich die Unterschiede in der körperlichen Aktivität (p=0,041) und im Gesamtscore des WOMAC (p=0,030). Auch Frauen und Patienten mit einem höheren BMI bewerten ihre Situation schlechter, hier zeigen sich signifikante Unterschiede in der Gelenksteifigkeit. Ein höheres Patientenalter wirkt sich dagegen positiv auf das Resultat nach Revisionsoperation aus. Insgesamt bewerten 78% der Befragten ihren Revisionsentscheid im Nachhinein als positiv.

I och med verkställandet av IFRS 3 och revideringen av IAS 36 gick de svenskamarknadsnoterade bolagen från att skriva av goodwill linjärt till att årligen testa posten förnedskrivningsbehov. Den direkta effekten blev större goodwillposter och lägre av- och nedskrivningskostnader. Studien ämnar undersöka huruvida det föreligger utrymme försubjektiva bedömningar när goodwill ska testas för nedskrivningsbehov. Studien ämnar även att undersöka om det föreligger incitament för en företagsledning att utnyttja bedömningen av goodwill för att manipulera bolagets resultat i enlighet med earnings management-teorin. Studien omfattar 138 observationer från 2017, vilka är svenska börsnoterade bolag noterade på OMX Stockholms listor Mid cap och Large cap. Den inhämtade datan kommer från databaser samt manuellt hämtad från samtliga bolags årsredovisningar. Med studiens syfte och deduktiva utgångspunkt har en kvantitativ ansats antagits och fyra hypoteser utvecklats. Den första hypotesen testar sambandet mellan marknadens förväntan på nedskrivning av goodwill och ett bolags faktiska nedskrivning av goodwill. Övriga hypoteser behandlar sambandet mellannedskrivning av goodwill och earnings management-faktorerna resultatbaserade bonusar, lånekontrakt och VD-byte. Med hjälp av linjära regressioner testas även om de sistnämnda variablerna påverkar nedskrivning av goodwill. Studien visar inte på några signifikanta resultat och samtliga nollhypoteser accepteras. Vi kan inte dra slutsatsen att det finns några samband mellan de testade earnings managementfaktorerna. Vi kan heller inte säga om det finns något samband mellan marknadens förväntan på nedskrivning av goodwill och ett bolags faktiska nedskrivning av goodwill. Trots att studien inte uppnår några signifikanta resultat hoppas vi att den kan bidra med en diskussion som kan ligga till grund för framtida och fortsatt forskning inom ämnet. / With the implementation of IFRS 3 and the readjusted version of IAS 36, all Swedish companies listed on OMX Stockholm went from goodwill write-off on a straight-line basis to testing the asset annually for impairment. The direct effect was greater goodwill assets and lower depreciation and impairment costs. This study aims to investigate whether there is scope for subjective assessments when goodwill is to be tested for impairment. The study also intends to investigate whether there is an incentive for a business management to utilize the assessment of goodwill to manipulate the company's results in accordance with the earnings management theory. The study contains 138 observations from 2017, which are all Swedish listed companies on OMX Stockholm on the lists Mid cap and Large Cap. The collected data comes from databases and manually retrieved from the company’s annual reports. A quantitative approach has been adopted and four hypotheses have been developed based on the aim of the study and the deductive starting point. The first hypothesis tests the correlation between the market’s expectation of goodwill impairment and a company's actual impairment of goodwill. The other hypotheses deal with the correlation between impairment of goodwill and earnings management factors such as performance-based bonuses, debt covenant and CEO changes. Linear regressions also test whether the latter variables affect decisions regarding goodwill impairment. The study do not show any significant results and all null hypotheses are accepted. We cannot conclude that there are any connections between the earnings management factors tested, neither can we say if there is any correlation between the market's expectation of goodwill impairment and a company's actual impairment. Although the study does not achieve any significant results, we hope that it can contribute with a discussion that can form the basis for future and continued research within the subject.

Titel: Sambandet mellan en goodwillnedskrivning och framtida ekonomiska utfall Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Anna Gullholm och Malin Karlsson Handledare: Fredrik Hartwig Datum: Juni - 2019  Syfte: Syftet med studien är att identifiera om en nedskrivning av goodwill enligt IAS 36 har effekter på framtida utfall såsom kassaflöde, resultat och utdelning i svenska företag noterade på Nasdaq Stockholm och NGM. Metod: Denna kvantitativa studie tillämpar en hypotetisk-deduktiv forskningsansats och har ett positivistiskt synsätt som vetenskaplig utgångspunkt. Den data studien baseras på samlas in från databasen Thomson Reuters Eikon och bearbetas sedan i SPSS där korrelations- samt regressionsanalyser genomförs. Utifrån dessa analyser besvaras studiens syfte. Resultat och slutsats: Studien finner inte några statistiskt signifikanta resultat som ger belägg för att en nedskrivning av goodwill leder till ett lägre framtida kassaflöde eller en lägre framtida utdelning. Däremot visar studiens resultat att en goodwillnedskrivning påverkar företags resultat negativt året efter nedskrivningen. Uppsatsens bidrag: Studien ger ett teoretiskt bidrag genom att belysa att det föreligger samband mellan en nedskrivning av goodwill och framtida ekonomiska utfall. Resultaten avseende kassaflöde och utdelning skiljer sig från tidigare forskning medan studien kan bekräfta tidigare forskningsresultat som finner att en nedskrivning av goodwill har en negativ påverkan på företags resultat. Vidare ger studien ett praktiskt bidrag då resultaten kan vara användbara för investerare och analytiker. / Title: The relationship between a goodwill impairment and future financial outcomes Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Author: Anna Gullholm and Malin Karlsson Supervisor: Fredrik Hartwig Date: June - 2019 Aim: The purpose of the study is to identify whether an impairment of goodwill according to IAS 36 has effects on future outcomes such as cash flow, earnings and dividends in Swedish companies listed on Nasdaq Stockholm and NGM. Method: This quantitative study applies a hypothetical-deductive research approach and has a positivistic approach as a scientific starting point. The data this study is based on is gathered from the database Thomson Reuters Eikon and is then processed in SPSS where correlation and regression analyses are performed. Based on these analyses, the purpose of the study is answered. Result and conclusions: The study does not find any statistically significant results that provide evidence that an impairment of goodwill leads to a lower future cash flow or a lower future dividend. On the other hand, the results from the study show that a goodwill impairment affects companies' earnings negatively the year after the impairment. Contribution of the thesis: The study gives a theoretical contribution by illustrating that there is a correlation between an impairment of goodwill and future financial outcomes. The results relating to cash flow and dividends differ from previous research while the study can confirm previous research results that finds that an impairment of goodwill has a negative impact on companies' earnings. Furthermore, the study provides a practical contribution, as the results can be useful for investors and analysts.