Böcker är, trots ett generellt minskat intresse, fortfarande en viktig del av vårtkulturella samhälle. Att böckers utseende anpassas efter sin målgrupp är ingetovanligt men frågan är om även könet på författaren spelar in gällandeutformningen av omslaget.Syftet med studien var därför att genom en visuell innehållsanalys av böckerspocketomslag kartlägga de skillnader som återfinns på manliga respektivekvinnliga författares omslag.Denna undersökning har baserats på en visuell innehållsanalys där 200pocketomslag analyserades, 100 från svenska författare och 100 från engelskaförfattare. Dessa var därefter jämlikt fördelade mellan könen. I analysenreflekteras det över pocketböckernas motiv, dominerande färg, typsnittsfamiljersamt typsnittsfärger.Resultatet från undersökningen tyder på att kvinnliga författare har ettfemininare utseende på sina böcker överlag, och att svenska kvinnligaförfattares omslag uppvisade flest tecken på en femininare utformning. Det gårdock inte att utesluta att böckernas genre kan ha ett inflytande gällandeböckernas utformning, då det var svårt att precisera genren på många böckeröverlag. / Books are, despite a decline in interest, still an important part of our culturalsociety. It is not unusual for a book’s cover to adapt to its target audience butthe question stands whether the gender of the author functions as a part of thedesign equation as well.The purpose of this study was to through a visual analysis of paperback bookcovers map out differences found between male and female writers’ bookcovers.This study is based on a visual content analysis were 200 paperback coverswere analysed, 100 from Swedish authors and 100 from English authors. Thesewere then evenly divided between the genders. The analysis reflects over themotifs on the covers as well as the dominant colour, font families and fontcolours.The results from the analysis indicate that female authors generally got a morefeminine appearance on their covers, and that covers by Swedish female authorsshowed most signs of a feminine design. Alas, it is impossible to rule out genreas an important influence regarding the books’ cover design. However, as it washard to pinpoint the genre of many of the books analysed it was difficult tomake a distinct connection between genres and books’ cover design.

Syfte: Syftet med studien är att med statistiska mått undersöka om företags aktiekurs reagerar på ett vd-byte samt se hur ledarskap påverkar företagets rörelseresultat ur ett genusperspektiv. Metod: Undersökningen är en eventstudie som innefattar åtta stycken företag. Eventstudiens estimeringsfönster omfattar 56 dagar innan eventfönstrets 29 dagar, där aktiekursens rörelse undersöks. Varje företags enskilda procentuella förändring i rörelseresultatet kommer att studeras två år innan och två år efter ett vd-byte har inträffat. Teori: Undersökningen utgår från effektiva marknadshypotesen, agentteorin och signalteorin. Empiri: Resultaten för aktiekursens abnormala genomsnittliga avkastning (AAR) och den kumulativa genomsnittliga avkastningen (CAAR) visas i diagram, detsamma gäller för företagens procentuella förändring i rörelseresultatet. En jämförelse dras mellan företag som har genomfört ett kvinnligt vd-byte mot företag som har genomfört ett manligt vd-byte. Slutsats: Aktiekursen för företag som har genomfört ett kvinnligt vd-byte har cirka 10 procent högre förändring i AAR än för företag som har genomfört ett manligt vd-byte. Aktiekursens lutning på CAAR för företag med en kvinnlig vd är starkare än för företag där det har skett ett manligt vd-byte. Vid undersökning av CAAR är även kvinnornas procentuella förändring högre. Den totala genomsnittliga procentuella förändringen i rörelseresultatet visar att i tre av fyra fall har de företag där en kvinna tillträtt vd-posten haft bättre procentuella förändringar än företagen där en man har tillträtt som vd. / Purpose: This study is to examine the statistical measures how a company's stock price reacts to a CEO change and how leadership affects the firm's operating results from a gender perspective.  Methods: The survey is an event study involving eight companies. The estimated window in the event study includes 56 days before the event window of 29 days, where the stock price movement is examined. Each company's individual percentage change in operating results will be studied two years before and two years after a CEO change has occurred  Theoretical: The study is based on efficient market hypothesis, the agency theory, and signal theory.  Empirical: The results for AAR, CAAR and the percentage change in operating result are shown in diagrams. A comparison is drawn between companies that have changed to a female CEO versus companies that have changed to a male CEO.  Conlusion:    The stock price of companies that have change to a female CEO is 10 percent higher in AAR than companies that have change to a male CEO. The gradient of the stock price of CAAR for firms with a female CEO is stronger than for companies with a male CEO. The study of CAAR is also higher for women than for men. The total average percentage change in operating results shows that in three of four cases, the companies with a woman as CEO had better percentage changes than firms with a male CEO

The aim of my thesis was to examine if educators need to be critical of what they read to the children from a gender perspective. I examined how picture books depict gender and if the books enhances or breaks perception of gender roles. I also examined educator’s perception of gender and if they think picture books can affect children’s perceptions of gender, but also what educators think about gender equality through picture books. The study is based on analysis of five picture books and interview with five educators. The results of analyzes showed that picture books are stereotyped and enhances perceptions of gender roles. The result of the interviews showed that teachers had different perceptions of gender when they selected picture books, and most of them believed that stereotypes in picture book affect children’s perceptions of gender.   The educators perceptions about equality work though picture books was different, some educators perceive it as just reading unisex picture books while other educators perceive it as reading picture books with girls in main role. My conclusion is that educators need to be critical of what they are reading from a gender perspective because books usually represent gender stereotypes. The educators also need more knowledge about how gender is represented in the picture books and what gender equality means.

Syftet med studien är att undersöka hur en kvinnlig huvudkaraktär i Handbok för superhjältar. Del 1: Handboken förhåller sig till det traditionella könsmönstret. Vi har valt ut sju situationer från boken. För att ta reda på hur huvudkaraktären förhåller sig till det traditionella könsmönstret kommer diskursanalytiska verktyg och Nikolajevas schema användas. Sju situationer är utvalda eftersom situationerna gör det möjligt att använda text- och bildanalys för att undersöka hur huvudkaraktären förhåller sig till det traditionella könsmönstret. Nikolajeva har skapat ett schema för att skildra pojkars och flickors egenskaper i skönlitteratur. Dessa egenskaper är skapade utifrån rådande normer, hur flickor och pojkar förväntas vara och bete sig i förhållande till verkligheten (Nikolajeva, 2017:191ff). Resultatet visar att författarna medvetet förhåller sig till genus och på olika sätt visar sig vara medveten om det traditionella könsmönstret. Lisa har egenskaper som Nikolajevas schema visar är typiskt för pojkar och flickor i skönlitterära barnböcker.

If we look at the world around us with a critical glance from a gender perspective we often notice that there are expectations of children because of norms, not least for the girls. This is widely used also in fiction and this shaped my wish that with this study examining girls in fictional roles. The author Astrid Lindgren has in her literature often one or more girls in prominent roles why my choice fell on to take a closer look at and analyze a few of these. The aim with this study has been to analyze selected girls' characters and stories by Astrid Lindgren. As a method for my study I have used a broad qualitative analysis from a gender perspective which created the conditions needed to provide answers to the work's questions about the characters and its similarities-and differences. What I found was that, even though they were written on different occasions over a forty-year-long period, the characters had a lot in common. Some of the common qualities between the characters were strength, skills and a willingness to do good. Which can therefore be assumed to have been important qualities to Astrid Lindgren. / Om vi ser på vår omvärld med en kritisk blick utifrån ett genusperspektiv märker vi att det inte är ovanligt med begränsningar för- och förväntningar på barn utifrån normer, inte minst för flickor. Det här är vanligt förekommande även i den fiktiva världen och detta formade min önskan om att med den här studien undersöka just flickor i fiktiva roller. Författaren Astrid Lindgren har i sin litteratur ofta en eller flera flickor i framträdande roller varför mitt val föll på att titta närmare på och analysera just några av dessa. Syftet med studien har varit att analysera utvalda flickkaraktärer och berättelser av Astrid Lindgren. Som metod för min studie har jag använt mig av en bred kvalitativ analys utifrån ett genusperspektiv vilket skapade de förutsättningar som behövdes för att ge svar på arbetets frågeställningar om karaktärerna och dess likheter- samt olikheter. Det jag fann var att karaktärerna trots att de var skrivna vid olika tillfällen under en närmare fyrtio år lång tidsperiod hade mycket gemensamt. Några av de gemensamma kvaliteterna karaktärerna emellan var styrka, kompetens och en vilja att göra gott. Kvaliteter som därför kan antas ha varit viktiga för Astrid Lindgren.

This article is about the issue of Transitional Justice and its relationship with women’s rights. The author defines the concept of this term and makes a list of the rights that are covered by it, also she mentions that women have not been properly considered in the Transitional Justice process by not having the gender perspective, which is necessary to be done. The author concludes by stating that the reports have been more truthful when gender perspective was applied. / El presente artículo versa sobre la Justicia Transicional y su relación con los derechos de las mujeres. La autora define el concepto de este término y da a conocer un listado de los derechos que éste engloba, asimismo menciona que las mujeres no han sido debidamente incorporadas en los procesos de Justicia Transicional al no tener estos una perspectiva de género, lo cual es necesario que ocurra. Finalmente, la autora señala que se han tenido informes más verídicos cuando se aplicó este enfoque de género.

Abstracto: Mediante la teoría feminista El Segundo Sexo (1949), de la escritora y filósofa francesa Simone de Beauvoir, se analiza la novela Hasta Siempre, Mujercitas (2004) de la escritora chilena Marcela Serrano. El análisis se enfoca en la otredad y la subjetividad en el personaje de Ada, para investigar si es un personaje que actúa como un sujeto libre e independiente o si cae víctima bajo las normas e ideales patriarcales. Palabras claves: Marcela Serrano, Simone de Beauvoir, otredad, transcendencia, inmanencia, feminismo, el otro, crítica feminista, perspectiva de género. Abstract: With The Second Sex (1949), by the French writer and philosopher Simone de Beauvoir as theory, the novel Farewell, little women (2004) by Chilean writer Marcela Serrano is analysed. The analysis focus on the otherness in the character Ada, to investigate if it’s a character that acts as a free and independent subject or if she falls victim for the patriarchal norms and ideals.

Vårt samhälle är uppbyggt av normer som talar om för oss hur vi ska leva, se ut och bete oss. Många av dessa normer antyder hur en bör vara i förhållande till sitt kön, och ramarna är ofta mycket snäva. Normer kring kön kan återspeglas på många olika sätt, bland annat i design och det vi formger. Detta kandidatarbete undersöker hur genusteoretiska perspektiv kan tillämpas i skapandet av normkritisk mönsterdesign och vad som händer i sambandet däremellan. Genom omvärlds- och diskursanalys undersöker jag i utvalda klädbutiker i en liten svensk stad vad genus i mönster kan vara och belyser hur könsnormer reproduceras i det vi formger. Jag utforskar och reflekterar också kring sambandet mellan mönsterdesign och samhällsmönster, och hur de samverkande reproducerar normer. Med egna gestaltande mönster undersöker jag om genusteori är ett fungerande hjälpmedel och om normkritik fungerar som förhållningssätt i en designprocess för att kunna formge normkritiska mönster. Under undersökningens gång framkommer det att genom identifierandet av mönster kan vi utveckla en djupare förståelse för världen vi lever i och varför den ser ut som den gör, men också att det går att förändra med hjälp av mönster. / Our society is built up by norms that tell us how to live, what to look like and how to act. Many of these norms apply how one should be relative to one’s gender, and the frames for that are often very tight. Gender roles can be reflected in many ways, including in design and what is being shaped. This bachelor thesis examines how gender theoretical perspectives can be applied in the making of norm-critical pattern design and what happens in the relationship between them. Through an external analysis and discourse analysis, I investigate in selected clothing stores in a small Swedish town what gender in patterns can be and highlight how gender standards are reproduced in what we design. I also explore and reflect on the relationship between pattern design and social patterns, and how they co-reproduce norms. With my own pattern design, I investigate whether gender theory is a working tool and if norm criticism serves as an approach in a design process to shape norm-critical patterns. During the investigation, it appears that through the identification of patterns, we can develop a deeper understanding of the world we live in and why it is the way it is, but also that it can change with the help of patterns.

The purpose of the study is to elucidate how students use image creation at the youth leisure centre. We also want to highlight the the differences that exist between the students' image creation from a gender perspective as well as how the students interact with each other during the image creation. We have chosen to use a qualitative approach when we use observations as a method for the data collection. In the study, we have used socio-cultural and gender perspectives. The result shows that tools and materials are very central to the creation of the image. The result also show that during the image creation, social interaction appears between the students through communication and the choice of classmate is based on gender. Furthermore, the results show that the students most often use image creation based on their own interests, which then leads to the students' image creation being gender-typical. This usually depends on whether the image acitivity is free or teacher controlled. / Syftet med studien är att belysa hur eleverna använder bildskapande i fritidshemmet. Vi vill även belysa hur eleverna samspelar och interagerar med varandra under bildskapandet ur ett genusperspektiv samt skillnader som finns mellan elevernas bildskapande ur ett genusperspektiv. Vi har valt att använda oss utav en kvalitativ ansats då vi använder observationer som metod för insamling av data. I studien har vi använt oss utav sociokulturella perspektiv samt genusperspektiv. Resultatet visar att redskap och material är väldigt centrala för bildskapandet att ske. Resultatet visar även att under bildskapandet sker sociala samspel mellan eleverna genom kommunikation samt val av kamrat baserat på kön. Vidare visar resultaten att eleverna oftast använder bildskapande utifrån egna intressen som sedan leder till att elevernas bildskapande är könstypiska. Detta beror oftast på ifall bildaktiviteten är fri eller lärarstyrd.

The study "Come as you are", conducted by Rebecka Pettersson and Rebecca Santos, is a qualitative study that touches on the working climate and gender equality in the Swedish Armed Forces. The aim is to identify the organizational culture within the Swedish Armed Forces from a gender perspective, and to distinguish the employees' views on gender equality within the organization after the introduction of the gender-neutral law in Sweden. Similar studies have been carried out in the armed forces but have not touched on these issues since the gender-neutral reform, which makes this an interesting subject area. The empirical material consists of qualitative semi-structured interviews with five men and two women who are currently active in the armed forces. To analyze the empirical material, theories by Patricia Yancey Martin, Raewyn Connell and Rebecca Pearse, Rosabeth Moss Kanter and Joan Acker have been applied. The results of the study show that due to the male dominance in the organization and the established masculinity norms, the lingo is portrayed as "manly", "macho" and "tough". The opinion is shared among respondents about the need for this lingo, or a desired change. The results also show that the experience of gender equality is informal and in theory good as the conditions for employees are extremely equal. However, the attitude and feeling of equality is in practice contradicted by the respondents' experiences. The reason for the difference between attitude and practice is based on desired representation, remaining traditions and gender structures at the macro level.   Key words: Armed forces, gender equality, working climate, organizational culture and gender perspective. / Studien “Kom som du är”, genomförd av Rebecka Pettersson och Rebecca Santos, är en kvalitativ studie som berör arbetsklimatet och jämställdhet i Svenska Försvarsmakten. Syftetär att identifiera organisationskulturen inom den Svenska Försvarsmakten utifrån ett genusperspektiv, samt att urskilja medarbetarnas syn på jämställdhet inom organisationen efter införandet av den könsneutrala lagen i Sverige. Liknande studier har genomförts inom försvaret men inte berört dessa frågor sedan den könsneutrala reformen, vilket gör detta till ett intressant ämnesområde. Empirin är baserad på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fem män och två kvinnor som idag är verksamma inom Försvarsmakten. För att analysera det empiriska materialet har teorier av Patricia Yancey Martin, Raewyn Connelloch Rebecca Pearse, Rosabeth Moss Kanter och Joan Acker tillämpats. Studiens resultat visar att med orsak av den manliga dominansen i organisationen och de etablerade maskulinitetsnormer framställs jargongen som “grabbig”, “macho” och “tuff”. Åsikten är delad bland respondenterna kring behovet av denna jargong, eller önskad förändring. Resultatet visar vidare att upplevelsen av jämställdhet är informell och i teorin god då förutsättningarna för medarbetarna är extremt jämlika. Inställningen och känslan av jämställdheten motsägs dock i praktiken av respondenternas erfarenheter. Orsaken till skillnaden mellan inställning och praktik baseras på önskad representation, kvarvarande traditioner och genusstrukturer på makronivå.