Memoria para optar al título de Ingeniero en Alimentos / La uva de mesa es una de las principales especies frutales en Chile, ya que es uno de los mayores exportadores a nivel mundial y líder en el hemisferio sur. La principal enfermedad que ha afectado en Chile a la uva ha sido la Pudrición Gris, pero una nueva patología de la vid denominada "Pudrición ácida" ha aparecido progresivamente en la zona centro-norte. La etiología de esta fitopatología indica que los responsables serían hongos, levaduras y bacterias acéticas, sin haber determinado los roles y mecanismos de acción de estos microorganismos. En un estudio realizado en el INTA (Instituto de Nutrición y Tecnologia de los Alimentos), se encontró presencia de bacterias acéticas en un 52% de las uvas enfermas y se obtuvieron recuentos bajos de hongos filamentosos fitopatógenos en uvas enfermas, sugiriendo revisar las teorías sobre un origen principalmente fungoso. Luego, se investigó acerca de la asociación de las principales especies de acetobacterias, obteniéndose un predominio de Acetobacter aceti, con un 71% de presencia en uvas enfermas. Hasta el momento no se dispone de tratamientos eficaces que eviten el desarrollo de la pudrición ácida. Por eso, es que en el presente estudio se busca un método alternativo, amigable con el medio ambiente denominado “control biológico”. Para ello se seleccionaron un grupo de 42 cepas provenientes de la microbiota natural de vides, potenciales biocontroles por tener actividad inhibitoria contra BGA (Bacillus subtilis) y Escherichia coli. De estas, hubo 14 que manifestaron cierta propiedad antágonica contra sobre las bacterias acéticas. No se encontró actividad inhibitoria en el sobrenadante libre de células de los biocontroles, lo que sugiere que el principal mecanismo de acción de antagonismo, no sería la producción de metabolitos antibióticos. En las cepas potenciales biocontroles, no se halló un nivel importante de resistencia a antibióticos (solamente resistencia a la ampicilina y la eritromicina en 3 cepas); encontrándose presencia de plásmidos en 4 cepas (ninguno relacionado con el desarrollo de un cuadro de multidrogo-resistencia); y siendo todos los biocontroles pertenecientes al género Bacillus con predominio de Bacillus circulans y licheniformis / The table grape is one of the main fruit species in Chile, since it is one of the greater exporters of this fruit at world-wide level and leader in the South hemisphere. The main disease that has affected in Chile the grape has been the Grey Mold, but a new pathology denominated “Sour rot” has progressively appeared in the center-north zone. The etiology of this pathology indicates that “Sour rot” would be caused by yeasts, molds and acetic bacterias, without to have determined the roles and mechanisms of action of these microorganisms. In a study carried out in the INTA, presence of acetic bacteria in a 52% of the sick grapes was found and low recounts of filamentous molds were obtained in sick grapes, suggesting revising the theories on a mainly fungous origin. Then, thet investigated about the association of the main species of acetobacterias, being obtained that dominated Acetobacter aceti, with a 71% of presence in sick grapes. Until now there aren´t completely effective treatments that controls the development of the sour rot. For that reason, the present study looks for an alternative method, friendly with environment denominated “biological control”. Therefore, was selected a group of 42 environmental strains native of grapevines, potentials biocontrols with inhibiting activity against BGA (Bacillus subtilis) and Escherichia coli. Of these, there were 14 that showed certain antagonistic activity against the acetic bacterias. It wasn´t detected inhibiting activity in the cell-free supernadant, which suggests the main mechanism of antagonism action; it would not be the production of antibiotic metabolites. In the 14 potential biocontrols strains was not found an important presence of resistance to antibiotics (only resistance to the ampiciline and the eritromicine in 3 strains); there was presence of plasmids in 4 strains (not related to the development of a multidrug resistance); and all biocontrols belonged to the genus Bacillus with predominance of Bacillus circulans and Bacillus licheniformis

Idag förändras vår omvärld i rask takt och utbudet på arbets- och utbildningsmarknaden samt dess innehåll likaså. Vi ville därför med denna studie ta reda på hur studie- och yrkesvägledare på gymnasienivå arbetar med yrken och utbildningar. Detta är en kvalitativ studie där vi valt intervjuer som metod, där åtta stycken studie- och yrkesvägledare som arbetar på gymnasieskolor i tre olika kommuner i Sverige är våra respondenter. Resultaten från våra intervjuer har analyserats med hjälp av teorier samt diskuterats och jämförts med tidigare forskning på området. Studiens resultat visar att samtliga studie- och yrkesvägledare vi intervjuat, ser sig själva som aktiva i att hålla sig uppdaterade om vad som händer på arbets- och utbildningsmarknaden. Hur detta förmedlas till eleverna är främst genom vägledningssamtal eftersom tiden ute i klasserna är väldigt begränsad på skolorna. Genom samverkan med andra aktörer såsom arbetsgivare, yrkesverksamma människor, högskolor med flera får eleverna inblick i livet utanför den egna skolan. Inom vissa branscher råder stor efterfrågan på arbetskraft medan det på andra områden är svårt att få arbete, detta tycker respondenterna att det är viktigt att informera eleverna om samtidigt som de inte lägger någon värdering i det.

Memoria para optar al Título Profesional de Ingeniero Agrónomo Mención Fruticultura / La Producción Integrada de Fruta (PIF) es un sistema de producción que permite obtener fruta de alta calidad, asegurando una mayor protección del ambiente y la salud humana. En Europa, se ha adoptado en forma creciente este sistema de producción que considera las exigencias de los consumidores, como calidad, productos sanos y producidos bajo sistemas amigables con el medio ambiente y la salud de los trabajadores. En este trabajo, con el objetivo de determinar la factibilidad de implementar la producción integrada en uva de mesa en el Valle de Copiapó se diseñaron sistemas de Producción Integrada para dos parronales, de las variedades Flame Seedless y Thompson Seedless. Se evalúo el efecto de la aplicación de los sistemas integrados sobre la producción y calidad de la uva durante un año. Los Sitios Integrados de Prueba, que fueron manejados de acuerdo a la Producción Integrada se diferenciaron del manejo tradicional principalmente en los siguientes aspectos: se utilizó pesticidas que se encuentran aceptados en la PI y su aplicación se basó en un monitoreo del nivel de las plagas y enfermedades.

Memoria para optar al título profesional de: Ingeniera Agrónoma / Uno de los factores que tiene mayor incidencia en la condición de la fruta son las enfermedades de poscosecha, conocidas comúnmente como “pudriciones”. Para el caso de manzanas las más frecuentes son las causadas por Penicillium expansum y Botrytis cinerea. Las aplicaciones de fungicidas sintéticos en poscosecha son una de las estrategias más utilizadas para su control; sin embargo, su uso continuado y prolongado ha generado una disminución de su efecto protector. Tiabendazol ha sido utilizado de manera prolongada como fungicida en el control de dichas enfermedades, pero su uso ha sido limitado por el desarrollo de cepas fitopatógenas resistentes. En el año 2004 fludioxonil fue registrado en Estados Unidos de Norte América para tratamientos de poscosecha en manzanas, siendo altamente efectivo en el control de los patógenos que causan dichas pudriciones incluyendo cepas resistentes a tiabendazol. También se han propuesto otras alternativas de control, como por ejemplo los compuestos antifúngicos naturales. El objetivo del presente estudio fue evaluar la sensibilidad de cepas de Botrytis cinerea y Penicillium expansum aisladas de manzanas, a los fungicidas tiabendazol (Tecto® 500 SC), fludioxonil (Scholar® 50 WP) y productos de origen natural (BC-1000®, Lonlife plus® SC y Biorend® SC). Se determinó in vitro la concentración media efectiva (EC50) y concentración mínima inhibitoria (CMI) la para micelio y conidias a cada fungicida, posteriormente se evaluaron las dosis comerciales de cada producto en condiciones in vivo. Un 10% y un 48% de las cepas de Botrytis cinerea y de Penicillium expansum respectivamente, resultaron ser resistentes a tiabendazol. Fludioxonil fue efectivo en la inhibición de ambos patógenos con valores de EC50 promedio para conidias de 0,02 μg·mL-1 para Botrytis cinerea y de 0,29 μg·mL-1 para Penicillium expansum. Los productos de origen natural presentaron resultados intermedios inhibiendo algunas de las cepas evaluadas, excepto la formulación de BC-1000® utilizada, que no inhibió a ninguno de los dos patógenos. En los ensayos in vivo, el mayor efecto se obtuvo con fludioxonil, y tiabendazol resultó efectivo solo contra las cepas sensibles de ambos patógenos. Las dosis comerciales de los productos naturales utilizados ejercieron un control relativo de ambos patógenos, salvo BC-1000® que no logró efecto de control alguno sobre ambos patógenos. / One of the factors that most affect the condition of the fruit are postharvest diseases, commonly known as "fruit rots”. The most common in apples are caused by Penicillium expansum and Botrytis cinerea. The application of synthetic fungicides in postharvest is one of the strategies used for their control; however, continued use of agrochemicals has led to a decrease in their protective effect. Thiabendazole as a fungicide has been used for a long time in the control of these diseases, but its use has been limited by the development of resistant phytopathogenic strains. In 2004 Fludioxonil was registered in United States of America for use in apples in postharvest treatments being highly effective in controlling these pathogens including resistant strains to thiabendazole. Natural antifungal compounds have also been proposed for postharvest fruit rot control. The aim of this study was to evaluate to sensitivity of Botrytis cinerea and Penicillium expansum strains isolated from apples, the fungicides thiabendazole (Tecto ® 500 SC), fludioxonil (Scholar ® 50 WP) and natural products (BC-1000 ®, Lonlife Plus® SC and Biorend® SC). EC50 and MIC were in vitro calculated for inhibition of mycelium growth and conidial germination for each fungicide, while the commercial dose of each product was in vivo evaluated. 10% and 48% of strains of Botrytis cinerea and Penicillium expansum respectively, were resistant to thiabendazole. Fludioxonil was effective in both pathogens with EC50 values of 0.02 average conidia μg·mL-1 to Botrytis cinerea and 0.29 μg·mL-1 for Penicillium expansum. The natural products showed intermediate results inhibiting some of the strains, except for the formulation of BC-1000 ® used, that did not inhibit any of the two pathogens. Fludioxonil was the most effective active ingredient reducing in vivo both decays, although thiabendazole was only effective against susceptible strains of both pathogens. BC-1000® formulation commercial doses of natural products used exerted a relative control of both pathogens.

The aim of this study is to investigate how a group of people use music while studying, why they do it, and what perceived effects they get from it. The two main questions of the study were: What perceived effect does music have on the participants according to them? Does tempo have any effect on the participants? Six people were interviewed about their relation to music while studying, how it affected them and if they were listening to a specific genre. The study uses a socio-cultural theory perspective. Two themes emerged in the interview; In the first theme the informants used music as a tool to become motivated and listened to rock/pop with a high tempo. In the second theme the informants used music to relax and to become more focused while studying. The informants in this theme listened to classical/ambient music with a low tempo. The participants also talked about the downsides of music while studying and named specifically music with lyrics as a distraction.

Idag lever 130 000–150 000 personer med demenssjukdom i Sverige, en siffra som inom 30 år förväntas fördubblas på grund av ökad befolkning och livslängd. Cirka 90 procent med demenssjukdom upplever någon gång beteendemässiga och psykiska symtom (BPSD). Idag finns det inte någon kurativ behandling för BPSD utan interventioner sätts in för att lindra symtomen. Syftet med den här litteraturstudien var att undersöka effekten av interventioner som kan implementeras av sjuksköterskan för den äldre personen med beteendemässiga och psykiska symtom (BPSD) inom äldreomsorgen. Litteraturstudien är utformad efter (Polit & Beck 2016) nio steg. Databaserna som användes för sökning var PubMed och PsycINFO. Resultatet grundar sig i tolv kvantitativa artiklar. Artikelgranskning gjordes med hjälp av (Polit & Beck 2016) granskningsmall. Tre kategorier identifierades sedan i resultatet med tillhörande subkategorier. Påverkan på psykologiska symtom med subkategorierna dysfori, apati, hallucinationer, ångest, depression och eufori, Påverkan på beteendemässiga symtom med subkategorierna agitation och onaturligt rörelsemönster och Generell påverkan på BPSD - NPI. Litteraturstudiens slutsats var att personcentrerade och psykosociala interventioner har godast effekt på BPSD.

Huvudmännens ansvar för organisering av prao och den vida vägledning i grundskola har förtydligats i och med att prao gjordes till obligatorium 2018. Syfte med prao och vid vägledning är att ge elever på grundskolan verktyg för att kunna göra väl underbyggda val till ett framtida studie- och yrkesliv. Den här uppsatsen handlar om de utmaningar obligatorisk prao kan innebära då den vida vägledningen enligt flera forskare idag inte fungerar som önskat. I uppsatsen undersöks hur elever uppfattar prao och vilken betydelse de tror det kommer har för deras gymnasieval. Uppsatsen innefattar tre olika perspektiv, ett utifrån personal från Skolverket och det andra ur ett organisatoriskt perspektiv med rektorer och SYV. Dessa två perspektiv har fokus på reglering och kvalitetssäkring av prao. Det tredje perspektivet fokusera på elevernas upplevelse av prao.I uppsatsen används begreppen self-efficacy, outcome expectation, goals ifrån SCCT-teorin av Brown, Hackett och Lent (1994) för att förstå hur elever utvecklar valkompetens. För att förstå vikten av karriärlärande använder vi oss av Bill Laws teori och begrepp från New DOTS och används i uppsatsen för att beskriva hur lärande processer går till. Teorin beskriver hur karriärlärande sker i fyra steg, upplevelse, sållning, fokusering och en förståelse för orsak och verkan. Teorin belyser också hur individer idag behöver få mer kunskap om lärprocessen eftersom ett yrkesliv idag kräver att livslångt lärande.Kvalitativ metod har tillämpats i den här studien med enskilda intervjuer och intervjuer i fokusgrupper. Intervjuerna utgår ifrån en intervjuguide som utformats utifrån vilka respondenter som vi intervjuat, elever, studie- och yrkesvägledare, rektor och Skolverket.Resultatet av studien är att prao oavsett kvalitet ses som ett viktigt moment av både elever, rektor, SYV och företrädare för Skolverket. I vår diskussion tar vi upp huruvida prao kan bidra till att utveckla området skola-arbetsliv på grundskolan.

Sweden suffer from housing shortage. This is due to the long process from the initiation of a project to a finished building. Detailed planning is a long process because of all the questions that need answers and investigations that are needed for a detailed plan to be realized. In this work, I have studied 12 different plan description from four different municipalities. Plan Description is used for the reader to gain a greater insight into what needs to be done for a detailed plan to be enforced. I have studied the "external" and "internal" investigations made. Internal investigations are usually simpler questions that the municipalities themselves can resolve. External investigations are when municipalities need help from a consultants. These investigations are often more complex. With the help of this study, I have observed the questions that need answers varies. Some are recurring and some are specific. Investigations that need to be done depends on the site conditions, type of settlement etc. How often municipalities need to take the help of consultants has varied. Most external investigations, that I encountered in projects is nine and three external investigations when it was at its lowest. / Sverige lider bostadsbrist. Detta beror bland annat på den långa processen ifrån initiering av projekt till färdig byggnad. Detaljplaneläggning är en lång process på grund av alla frågor som behöver besvaras och utredningar som behöver göras för att detaljplan ska realiseras. I detta arbete har jag studerat 12 olika planbeskrivning ifrån fyra olika kommuner. Planbeskrivning används för att läsaren ska få en större inblick i vad som behöver göras för att en detaljplan ska vinna laga kraft. I dessa har jag studerat de ”externa” och ”interna” utredningarna som gjorts. Interna utredningar är oftast enklare frågeställningar som kommunerna själva kan lösa. Externa utredningar är när kommuner behöver ta hjälp av konsulter. Dessa utredningar är ofta mer komplicerade. Med hjälp av studien har jag sett att frågeställningar som behöver besvaras varierar. Vissa är återkommande och vissa är specifika. Vilka utredningar som behöver göras beror på platsens förutsättningar, typ av bebyggelse mm. Hur ofta kommunerna behöver ta hjälp av konsulter har också varierat. Flest externa utredningar som jag stött på i projekt är nio stycken och tre externa utredningar när det skedde som minst.

Studie- och yrkesvägledares arbete mot mål gällande den vida vägledningen skiljer sig åt kommuner och skolor emellan. Tidigare forskning visar på lyckade och mindre lyckade exempel på kvalité gällande den vida vägledningen. Syftet med denna uppsats är därför att få kunskap om hur studie- och yrkesvägledare på tre kommunala gymnasieskolor arbetar mot mål gällande den vida vägledningen. Vi vill besvara följande frågeställning:• Hur erfar studie- och yrkesvägledarna arbetet med mål gällande den vida vägledningen?Metoden som valdes för att besvara frågeställningen var kvalitativ och empirin insamlades genom gruppintervjuer med studie- och yrkesvägledare på tre kommunala gymnasieskolor. För att analysera den insamlade empirin används begreppet mål: officiella mål, operationella mål och informella mål. Resultatet visar att de tre skolorna arbetar olika utifrån mål. På Skola 1 och Skola 2 finns nästintill obefintlig kunskap om de officiella målen och det finns heller inga operationella mål som initierats av chef på skolan. Detta har resulterat i att studie- och yrkesvägledare på Skola 1 på eget initiativ arbetar mot informella mål och sammanställer en plan för den vida studie- och yrkesvägledningen. På Skola 2 har de ideer om en eventuell plan för nästa termin. På Skola 3 har studie- och yrkesvägledarna kännedom om de officiella målen. De arbetar utifrån dessa tillsammans med sin närmaste chef samt med operationella mål gällande den vida vägledningen.

Studie- och yrkesvägledning i det vida perspektivet är enligt forskning viktigt för elevers ökade valkompetens. Under utbildningen och vid extraarbete har vi som författare till studien uppmärksammat att ett stort fokus läggs på den snäva vägledningen och att ansvaret till stor del läggs på den enskilda vägledaren och således inte blir hela skolans ansvar.Studies syfte ämnar utreda hur rektorer arbetar med målsättning, planering och organisering för studie- och yrkesvägledning i det vida perspektivet med tanke på att studie- och yrkesvägledning enligt Skolverket ska vara hela skolans ansvar. De frågeställningar som ligger till grund för studien är förkortat: På vilket sätt organiserar och planerar rektorer den vida vägledningen i grundskolan? Hur viktigt anser rektorer i grundskolan att det egna arbetet med studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse är? Och vilka uppsatta mål finns kopplat till studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse och hur arbetar rektorer med dessa?Studien är kvantitativ och har baserats på en enkätundersökning där 100 rektorers svar är grunden för resultatet. För att analysera resultatet som framkommit i studien har vi använt oss av ett organisationsteoretiskt perspektiv, frirumsmodellen och implementeringsteori. Det här för att kunna visa hur politiska och organisatoriska förutsättningarna spelar roll för implementering av vid vägledning i skolan.Studiens resultat visar att rektorer värderar den vida vägledningen högt men att det å andra sidan inte arbetar med målsättning, planering och organisering i den utsträckning de hade önskat. Majoriteten av rektorerna svarar att de har uppsatta mål från huvudman/kommun att arbeta utifrån gällande studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse, medan 5 av 10 rektorer som arbetar i lågstadiet inte vet om de har/inte har uppsatta mål gällande studie- och yrkesvägledning på den enskilda skolan. Vi kan se att det finns en trend av att rektorer i högstadiet i högre utsträckning arbetar med studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse än rektorer i lågstadiet, vilket skulle kunna förklaras av att merparten av tid för studie- och yrkesvägledning fokuseras på högstadiets elever.