Autonomous machines and vehicles are on the rise today, seen in different industries such as mining, agriculture, and road transportation. However, this technological shift has not yet had any significant breakthrough in the forestry industry, where manned harvesters and forwarders are used. Since the challenges with technological shifts and radical innovations often are business model-related rather than technical, this study takes a business-oriented approach. The previous research has been mainly focused on the critical technical aspects of autonomous forest machines. Therefore, this study will focus on the business model aspects for their commercialization. This study was conducted as a single case study focusing on the business conditions for commercializing autonomous forest machines in the Swedish forestry industry. The study also discusses four potential networked business models for autonomous forest machines. The primary data source was semi-structured interviews with 12 representatives from forest machine manufacturers, forest companies, forestry service contractor firms, and researchers. The study shows that the role of a traditional forestry service contractor will diminish relative to autonomous forest machines. Moreover, incumbent manufacturers will probably face a business model dilemma related to commercializing autonomous forest machines. On the contrary, forest companies will benefit the most from autonomous forest machines. Therefore, the study suggests that this type of actor should take a leading role in facilitating technology and business development. The study also shows that this potential technology shift will enable new actors, such as IT or software companies, to take an essential role by operating fleets of autonomous forest machines in the future. / Autonoma maskiner och fordon är på frammarsch idag vilket kan ses inom olika typer av branscher som gruvdrift, jordbruk och vägtransporter. Detta teknologiska skifte har ännu inte fått något betydande genombrott inom skogsindustrin där bemannade skördare och skotare används. Eftersom utmaningarna med teknologiska skiften och radikala innovationer ofta är affärsmodellsrelaterade snarare än tekniska, tar denna studie ett affärsorienterat perspektiv. Den tidigare forskningen har mestadels varit fokuserad på de viktigaste tekniska aspekterna av autonoma skogsmaskiner, därför kommer denna studie istället att fokusera på affärsmodellsaspekterna för kommersialiseringen. Studien genomfördes som en fallstudie med fokus på de affärsmässiga förutsättningarna för att kommersialisera autonoma skogsmaskiner inom den svenska skogsindustrin. Studien diskuterar också fyra potentiella nätverksbaserade affärsmodeller för autonoma skogsmaskiner. Semistrukturerade intervjuer med 12 representanter från skogsmaskinstillverkare, skogsbolag, skogsentreprenörsföretag och forskare utgjorde den huvudsakliga datakällan för studien. Studien visar att rollen som en traditionell skogsentreprenör har i dagens skogsbruk kommer att minska i förhållande till autonoma skogsmaskiner i framtiden. Dessutom kommer etablerade skogsmaskintillverkare troligen att möta ett affärsmodellsdilemma relaterat till kommersialisering av autonoma skogsmaskiner. Skogsbolagen kommer att dra mest nytta av autonoma skogsmaskiner och studien tyder på att denna typ av aktörer bör ta en ledande roll för att underlätta teknik- och affärsmodellsutveckling. Studien visar också att detta potentiella teknikskifte kommer att göra det möjligt för nya typer av aktörer, såsom IT- eller mjukvaruföretag, att ta en viktig roll i framtidens skogsbruk genom att ansvara för driften av autonoma skogsmaskinflottor.

As digitalization becomes more pervasive in our society, healthcare is no exception. That new technology promises life-transforming innovations is perhaps of little doubt, but many of these innovations might never reach the market, for a plethora of reasons – many of which are investigated within this thesis. This thesis seeks to codify both industry best practices and extant literature to create a generic roadmap in the form of a framework usable by entrants to facilitate their entry into the Swedish healthcare market. The paper builds on an interpretivist approach and utilizes interviews with experts from the sector, representing companies in all stages of maturity - in addition to providing a micro-level view via survey responses for a specific audience and company in the form of headache sufferers. The paper finds several key obstacles to tackle for a potential entrant, with the primary ones being understanding the reimbursement system, the role and importance of partnerships and the challenge in finding the right talent. Finally, the paper presents a model to navigate the market entry - and codifies the concept of 'pilot death' - failing to scale to any significant degree after a pilot partnership. / Den ökade digitaliseringen har medfört nya möjligheter, inte minst inom sjukvård. Ny teknologi för med sig många av dessa möjligheter och bland dessa kan det ibland finnas de som medför omfattande ändringar till våra liv. Många av dessa innovationer når dock aldrig marknaden trots att grundidén har potential att förbättra vårdsystemet. En möjlig förklaring är de hinder som kan uppstå när en produkt eller tjänst lanseras. Denna rapport undersöker därför vad industrin anser vara de viktigaste momenten att tänka på under ett marknadsinträde. Rapporten bygger på intervjuer med experter från olika företag inom svensk sjukvård och ger en djupgående inblick, i form av en fallstudie, i ett företag aktivt inom behandling av kronisk huvudvärk. Rapporten identifierar ett antal utmaningar och hinder – där de mest framstående är vikten av att förstå det ersättningssystem som dominerar svensk sjukvård, utmaningen i att hitta rätt kompetens och rollen som samverkan med existerande bolag spelar. Slutligen presenteras en modell för marknadsinträde och konkretiserar konceptet ’pilotdöd’ – där ett bolags lösning inte lyckas nå någon större användning efter ett pilotsamarbete.

In light of the many environmental challenges that the world currently faces, new sustainable solutions are called for. The concept of autonomous heavy vehicles (AVs) is considered to be one of the next megatrends within transportation and this technology shift is predicted to improve safety and logistics as well as to cut driver costs and reduce CO2-emissions. However, from a company's perspective, technology shifts are not without risks as technical disruptions can cause core competencies to become obsolete and radical technology innovation can be fatal to a company that does not innovate its business models simultaneously. Due to the complexity and novelty of the AV technology, business model innovation within the field has been lagging behind and there is an area of uncertainty regarding how a future business model for AVs could be formulated. In order to investigate potential business models for AV applications, this study has been carried out as an exploratory case study of two industry specific applications for goods transports within confined areas at the heavy vehicle manufacturer Scania in Södertälje, Sweden. The Business Model Canvas tool  developed by Osterwalder and Pigneur (2010) has been used to map the business models of these two cases with the purpose of combining them into a general model. Furthermore, four important capabilities at the company have been identified and determined as to whether they qualify as core competencies based on the criteria presented by Prahalad and Hamel (1990) and then discussed in relation to how they can be leveraged in a future business model. The findings of this study help to formulate a business model perspective for future AV goods transport applications that consists of a service-based model characterised by a focus on collaboration and value co-creation, an adaptable level of integration with the customers' systems, transfer of ownership of products to the manufacturer and a value-driven source of differentiation. Lastly, the study concludes that Lean production and modularity are two existing core competencies of Scania that could be leveraged dynamically in a future business model connected to this technology shift. / Mot bakgrunden av de många miljömässiga utmaningar som världen står inför idag krävs nya hållbara lösningar. Konceptet självkörande tunga fordon (eng. autonomous heavy vehicle - AV) anses vara en av de nästa megatrenderna inom transportindustrin och detta teknikskifte förutspås förbättra säkerhet och logistiksystem samt sänka förarkostnader och minska koldioxidutsläpp. Från ett företags perspektiv är teknikförändringar dock inte utan risker då tekniska disruptioner kan göra kärnkompetenser föråldrade och radikal teknisk innovation rentav kan innebära en dödsdom för ett företag som inte simultant innoverar sina affärsmodeller. Till följd av teknikens komplexitet och låga mognadsgrad har affärsmodellsinnovation inom fältet hamnat efter och det finns ett område av osäkerhet gällande hur en framtida affärsmodell för självkörande fordon skulle kunna formuleras. I syfte att undersöka potentiella affärsmodeller för AV-applikationer har denna studie genomförts som en utforskande fallstudie av två industrispecifika applikationer för godstransporter inom avgränsade områden hos lastbilstillverkaren Scania i Södertälje, Sverige. Verktyget Business Model Canvas, utvecklat av Osterwalder och Pigneur (2010), har använts för att kartlägga affärsmodellerna för dessa två applikationer i syfte att kombinera dem till en generell modell. Vidare har fyra viktiga kapabiliteter i företaget identifierats och fastställts huruvida de kvalificerar som kärnkompetenser baserat på kriterierna som presenteras av Prahalad och Hamel (1990) och sedan diskuterats i relation till hur de kan utnyttjas i en framtida affärsmodell. Resultaten av denna studie hjälper till att formulera ett affärsmodellsperspektiv för framtida AVgodsapplikationer som innebär en servicebaserad modell kännetecknad av ett fokus på samarbete och värdesamskapande, en anpassningsbar integration till kundernas system, överföring av ägandeskap av produkter till tillverkaren och en värdedriven differentiering. Slutligen dras slutsatsen att Lean produktion och modularitet är två befintliga kärnkompetenser hos Scania som skulle kunna utnyttjas dynamiskt i en framtida affärsmodell kopplat till detta teknikskifte.

The electrification of heavy road transport is ongoing in Sweden. Multiple electrification technologies are emerging and electric truck models are being added to the product portfolios of the truck manufacturers. However, questions have remained regarding how the electrification of heavy road transport will unfold in practice, as it has been unclear what roles the actors of the emerging electric heavy road transport ecosystem will enact in terms of who should finance, build, own, operate and use the technical components deemed critical to the transition. This thesis addresses this issue through a case study on the electrification of heavy road transport along E16 Borlänge - Gävle Hamn, based on interviews with representatives of goods owners, haulage contractors, truck manufacturers, the port authority, electrical grid owners and charging infrastructure companies. By exploring the varying perceptions of the transition to electric heavy road transport, the studied case provides insight into how ecosystem actors manage opportunities and challenges through business model innovation and in effect contribute to the development of the ecosystem. First, the thesis addresses how the ecosystem actors perceive business model opportunities and challenges with the transition to electric heavy road transport, what roles these actors could potentially consider enacting in the transition and what roles are considered critical. From the interviews with representatives of the ecosystem actors, a wide range of opportunities and challenges are identified, as well as differing perceptions of specific opportunities, challenges and roles. It is argued that these differing perceptions add to the complexity of the emerging ecosystem, in addition to the multilateral and complementary relationships between actors, and that such complexity could be managed by one or several ecosystem actors enacting a leadership role to guide ecosystem development at its early stages. Second, how the ecosystem actors manage the perceived opportunities and challenges through business model innovation and thus participate in the development of the ecosystem is addressed. From the interviews with representatives of the ecosystem actors, the ecosystem actors are demonstrated to innovate all but one sub-component of the business model to manage these opportunities and challenges, where some actors are innovating to a greater extent than others and in turn managing a greater number of opportunities and challenges. In addition, some ecosystem actors are demonstrated to proactively innovate their business model to drive ecosystem change, as compared to the ecosystem actors who reactively innovate their business model to adapt to change. It is argued that it is the ecosystem actors who proactively innovate a great number of sub-components of the business model who will enact a leadership role and steer the development of the ecosystem, whereas the other actors follow and will have to adapt to the ecosystem leaders. Thus, by combining ecosystem and business model innovation theory, it is demonstrated that in addition to that development at an ecosystem level induces business model innovation, business model innovation inversely induces ecosystem level development. / Elektrifieringen av tunga vägtransporter fortgår i Sverige. Flera elektrifieringstekniker växer fram och elektriska lastbilsmodeller adderas till lastbilstillverkarnas produktportföljer. Frågor kvarstår dock angående hur elektrifieringen av tunga vägtransporter kommer att utvecklas i praktiken, eftersom det har varit oklart vilka roller aktörerna i det framväxande elektriska tunga vägtransportekosystemet kommer att ta när det gäller vem som ska finansiera, bygga, äga, drifta och använda de tekniska komponenter som anses vara avgörande för denna övergång. Detta examensarbete adresserar detta problem genom en fallstudie av elektrifieringen av tunga vägtransporter längs E16 Borlänge - Gävle Hamn, baserad på intervjuer med företrädare för godsägare, åkerier, lastbilstillverkare, hamnmyndigheten, elnätsägare och laddinfrastruktursföretag. Genom att utforska de varierande uppfattningarna av övergången till elektrifierad tung vägtransport, bidrar fallstudien med insikter i hur ekosystemsaktörer hanterar möjligheter och utmaningar genom affärsmodellsinnovation och därmed bidrar till ekosystemets utveckling. Först och främst behandlar examensarbetet hur ekosystemsaktörerna uppfattar affärsmodellsrelaterade möjligheter och utmaningar med övergången till elektriska tunga vägtransporter, vilka roller dessa aktörer potentiellt skulle kunna tänka sig att ta i övergången och vilka roller som anses vara kritiska. Från intervjuerna med företrädare för ekosystemsaktörerna identifieras ett stort antal möjligheter och utmaningar, samt olika uppfattningar om specifika möjligheter, utmaningar och roller. Dessa olika uppfattningar påstås bidra till komplexiteten i det framväxande ekosystemet, utöver de multilaterala och komplementära relationerna mellan dessa aktörer. Dessutom tyder resultaten på att sådan komplexitet skulle kunna hanteras av en eller flera ekosystemsaktörer som intar en ledarroll för att på så vis vägleda ekosystemsutvecklingen i dess tidiga skede. Vidare behandlas frågan kring hur ekosystemsaktörerna hanterar de upplevda möjligheterna och utmaningarna genom att innovera sina affärsmodeller och hur de därmed deltar i utvecklingen av ekosystemet. Från intervjuerna med företrädare för ekosystemsaktörerna påvisas det att ekosystemsaktörerna utvecklar alla utom en delkomponent av affärsmodellen, för att hantera möjligheter och utmaningar. Det framgår även att vissa aktörer innoverar sin affärsmodell i en större utsträckning än andra aktörer och därmed hanterar en större mängd möjligheter och utmaningar. Därtill belyses det att vissa ekosystemsaktörer förnyar sin affärsmodell på ett proaktivt sätt för att driva ekosystemsförändring, jämfört med de ekosystemsaktörer som förnyar sin affärsmodell reaktivt för att anpassa sig till förändring. Resultatet pekar också på att det är de ekosystemsaktörer som proaktivt förnyar ett stort antal delkomponenter av affärsmodellen som kommer att ta en ledarroll och styra utvecklingen av ekosystemet, medan resterande aktörer följer efter och kommer att behöva anpassa sig till ekosystemsledarna. Således, genom att kombinera ekosystems- och affärsmodellsinnovationsteori, påvisas det att utöver att utveckling på en ekosystemsnivå kan medföra affärsmodellsinnovation, kan affärsmodellsinnovation omvänt medföra ekosystemsutveckling.

The development of IT has enabled the Internet of Things. Internet of Things is connected devices that communicate with each other and generate data that can then be used for different purposes. The number of connected devices is estimated to 20.4 billion by year 2020. The technology allows the automotive industry to connect its vehicles, which is called Internet of Vehicles, an application of the Internet of Things and intelligent cars. The amount of scientific literature that addresses the economic aspects related to the Internet of Things is scarce and need to be investigated further. The connected car is a disruptive technology that is expected to affect the automotive industry and their business models radically in the next few years and nobody really knows how the industry may look like the next 10-15 years. This type of disruptive technology requires companies to have the competence to implement innovative business models. The study focuses on the connected car from a business perspective and makes no insight into technical aspects or security challenges. The purpose of the study is to create an under-standing of the challenges facing the automotive business models with the introduction of the Internet of Things, which gives the automotive industry the opportunity to connect their cars to a greater extent than before. The study's results show that the value proposition and the channels are the most important parts to focus on in the business model. In order for companies to capitalize on the connection, it is extremely important that the customers understand the value of the connection and that the companies properly manage the information derived from the connected cars. Today, companies offer services or increased value in existing business models to strengthen their brand. The respondents share the opinion that the traditional business models will not change radically as long as the ownership of the car stay the same. Ownership and autonomous cars are the factors that are expected to affect the automotive industry the most. According to the respondents in the study, in order to deal with disruptive innovations in the industry, courage, adaptability, prospects and innovative thinking are required. / IT-utvecklingen har möjliggjort sakernas internet, Internet of Things. Internet of Things är uppkopplade enheter som kommunicerar med varandra och genererar data som sedan kan användas i olika syften. Antalet anslutna enheter beräknas att uppgå till 20,4 miljarder år 2020. Tekniken ger bilindustrin möjligheten att koppla upp sina fordon vilket benämns som Internet of Vehicles, en applikation av Internet of Things och intelligenta bilar. Vetenskaplig litteratur som tar upp de ekonomiska aspekterna i relation till Internet of Things är begränsad och behöver undersökas i större utsträckning. Den uppkopplade bilen är en disruptiv teknologi som förväntas påverka bilindustrin och deras affärsmodeller radikalt inom de närmaste åren och det är ingen som riktigt vet hur industrin kan komma att se ut de närmsta 10-15 åren. Denna typ av disruptiv teknologi kräver att företagen har kompetensen att implementera innovativa affärsmodeller. Studien fokuserar på den uppkopplade bilen ur ett affärsperspektiv och gör ingen fördjupning i tekniska aspekter eller säkerhetsutmaningar. Syftet med studien är att skapa förståelse för vilka utmaningar bilindustrins affärsmodeller står inför med introduktionen av Internet of Things som ger industrin möjligheten att koppla upp sina bilar i en större omfattning än tidigare. Studiens resultat visar att värdeerbjudandet och kanalerna är de viktigaste delarna att fokusera på i affärsmodellen. För att företagen ska kunna kapitalisera på uppkopplingen är det viktigt att kunderna förstår värdet av uppkoppling och att företagen förvaltar informationen från de uppkopplade bilarna på rätt sätt. Idag erbjuder företagen tjänster eller utökat värde i befintlig affärsmodell för att stärka sitt varumärke. Respondenterna delar uppfattningen om att de traditionella affärsmodellerna inte kommer förändras radikalt så länge ägandet av bilen inte gör en helomvändning. Ägandeskapet och autonoma bilar är de faktorer som förväntas påverka industrin störst. Respondenterna i studien nämner fyra viktiga egenskaper för att kunna hantera disruptiva innovationer i branschen, mod, anpassningsbarhet, framtidsutsikt och nytänkande.

Circular economy (CE) is today gaining a lot of attention, which means to improve resource efficiency through reusing, recycling, and reducing (3R). Increased CE is one step towards improved sustainable development. The aim in this study is to explain how circular economy can pursue sustainable development, by business model innovation. A qualitative study including a market analysis has been performed with 28 semi structured interviews. The context studied was the Swedish stone material industry (SSMI) through NCC and its division Industry, as case company. The participants were employees selected from the case company, competitors, customers, ordering parties, and independent actors.    The study highlights both barriers and opportunities for improving 3R’s on the SSMI. Strict regulations are seen as a strong obstacle whereas reduced climate impact is a great possibility. To contribute successfully to circular economy, a shift towards circular business models (CBM) is needed. Such strategical transformation can be accomplished through business model innovation, which this study shows difficult. A CBM is presented to the case company with for instance customer co-creation and developing new partnerships included. Shaping take-back services are also recommended to be implemented in the CBM. A conclusion is that business models and strategy interrelate, and both concepts are affected by regulations. This imply both positive and negative consequences of the market development, concerning circular economy. Lastly, a conclusion is that the triple bottom line mindset must be improved in the industry to pursue sustainable development. / Cirkulär ekonomi (CE) får idag mycket uppmärksamhet, och det innefattar ökande resurseffektivitet genom återanvändning, återvinning och reducering (3R). Ökning av CE är ett steg i ökad hållbar utveckling. Syftet med denna studie är att förklara hur cirkulär ekonomi kan främja hållbar utveckling, genom affärsmodellsinnovation. En kvalitativ studie har utförts genom en marknadsanalys med 28 semistrukturerade intervjuer. Det studerade sammanhanget var den svenska stenmaterialindustrin (SSMI) och fallföretaget har varit NCC och deras avdelning Industry. Deltagarna var utvalda anställda från fallföretaget, konkurrenter, kunder, beställare och oberoende aktörer.  Studien belyser både hinder och möjligheter för att öka de 3R’n på SSMI. Strikta regler visar sig vara ett starkt hinder medan reducerad klimatpåverkan är en stor möjlighet. För att framgångsrikt bidra till cirkulär ekonomi behövs ett skifte mot en cirkulär affärsmodell (CBM). Sådan strategisk förändring kan åstadkommas genom affärsmodellsinnovation vilket i denna studie har visats sig vara svårt. En CBM presenters till fallföretaget innehållande bland annat samskapande med kund och utveckling av nya partnerskap. Utformande av återtagstjänster är också rekommenderat för implementation i CBM. En slutsats är att affärsmodeller och strategi interagerar och båda koncepten påverkas av regleringar. Det kan medföra både positiva och negativa konsekvenser på marknadsutveckling beträffande cirkulär ekonomi. Slutligen så är en slutsats också att triple bottom line mindset måste förbättras i branschen för att främja hållbar utveckling.

This study aims to explore future forms of work and their connection to innovation capabilities. Moreover, to deep-dive into how the gig-economy might evolve through business model innovation within knowledge-intense professions. The gig-economy as a phenomenon is relatively new and previous research is limited. Due to the limited amount of research, it’s safe to assume that the gig-economy still is in an early developing phase and that possible business model development therefore is valuable to predict. The method for this study is a forecast analysis where data from 21 respondents have been collected as well as secondary sources such as newspapers, media, webbinairs and reports. Through thematic analysis of the collected data the study predicts seven upcoming and current trends. These trends lay the groundwork for a scenario prediction resulting in four potential futures for the gig-economy: The public opinion rules, The individual rules, The business giants’ rules and The niche businesses rules. The study finds that the gig-economy has a natural place in the future of work and that it can contain elements which fosters innovation capabilities, partly through open innovation and sharing of competences and knowledge. / Denna studie ämnar undersöka framtidens arbetsformer och hur dessa kan främja innovation. Dessutom djupdyker studien i hur gig-ekonomi kan komma att utvecklas genom affärsmodellsinnovation för kunskapsintensiva yrkesgrupper. Gig-ekonomi är ett relativt nytt fenomen och tidigare forskning på området är begränsat. På grund av arbetsformens unga ålder finns det anledning att tro att vi är i en tidig fas av denna affärsmodell och att det kan finnas ett värde i att undersöka hur en förväntad utveckling kommer se ut. Studien har omvärldsanalys som huvudsaklig metod där data från 21 respondenter samlats in tillsammans med sekundärdata från tidningar, medier, webbinarier och rapporter. Genom tematiska analyser framkommer sju aktuella trender. Dessa trender ligger till grund för ett scenariokors med fyra potentiella framtidsscenarion för gig-ekonomin, opinionen styr, individen styr, företagsjättarna styr och nischade företag styr. Slutsatsen mynnar ut i att gig-ekonomi har en självklar del i framtidens arbetssätt och att gig-ekonomi innehåller element som kan främja innovation, inte minst genom open innovation och delande av kompetens och kunskap.

When developing new products, it is important to be able to evaluate their readiness as this helps organizations manage three major challenges of product development, performance, schedule, and budget. The National Aeronautics and Space Administration (NASA) discovered this in 1990 and developed a nine-level framework to measure the progression of technology development, Technology Readiness Levels (TRLs).  The framework has since then been adopted by many different industries, among them OEMs. However, there are more aspects of the innovation process than just technology. Research topics such as user centered design and business model innovation has lately gained much attention, indicating that user and business aspects of the innovation are important. Therefore, the purpose of his thesis was to propose a framework to evaluate the readiness of business, user and technology aspects. To do so, a case study was performed at the Swedish OEM (Original Equipment Manufacturer) Husqvarna Group, a global producer of equipment for garden and park care, as well as for the construction industry. A literature study was performed to create an understanding of the current knowledge on the topic. Semi structured interviews were used to investigate how innovation is performed at the researched company. The result from these interviews was contrasted with the results from interviews at four other Swedish OEMs, to increase external validity. Lastly the findings were validated through focus group interviews at Husqvarna Group. The case study resulted in the identification of important steps when developing viable, desirable, and feasible products. From these, the nine most important for business and user was identified and frameworks for business and user readiness respectively were developed, along with attainment criteria for each level. The findings showed that the TRL framework still holds relevance, however the attainment criteria were adjusted to better suit OEMs. Together these three frameworks create the Innovation Readiness Level (IRL) framework. / Vid utveckling av nya produkter finns det tre stora utmaningar i produktutvecklingen; prestanda, tid och budget, därför är det viktigt att ständig stötta processen genom att utvärdera projektets mognadsgrad. År 1990 utvecklade NASA en niogradig skala som kan tillämpas som ett ramverk för att mäta mognadsgraden av en teknikutveckling, Technology Readiness Levels (TRL), detta har sedan dess införts av många industriföretag. När det kommer till innovation finns det dock fler aspekter än enbart teknik att ta hänsyn till. Forskning inom användarfokuserad design och affärsmodellsinnovation har fått ökad uppmärksamhet den senaste tiden, vilket indikerar att användare och affär är viktiga aspekter inom innovation. Syftet med denna studie är att föreslå ett ramverk för att utvärdera mognadsgraden utifrån ett affärs-, användar- och teknikperspektiv. För att genomföra detta gjordes en fallstudie på det svenska industriföretaget Husqvarna Group, en global tillverkare av skogs-, park- och trädgårdsprodukter samt utrustning för konstruktionsindustrin. För att skapa en förståelse av den befintliga kunskapen inom ämnet gjordes en bred litteraturstudie. Semi-strukturerade intervjuer genomfördes för att undersöka hur innovation hanteras inom Husqvarna Group. Resultatet från det undersökta företaget ställdes i kontrast med intervjuresultat från fyra andra svenska industriföretag för att skapa ett mer generaliserbart resultat. Till sist testades resultatet genom validering med fokusgruppsintervjuer på Husqvarna Group.  Fallstudien resulterade i identifiering av betydelsefulla steg vid utveckling av en ny produkt som ordnades kronologiskt. Vid varje nivå i skalan föreslogs en rad kriterier från ett affärs- respektive användarperspektiv som ett produktutvecklingsprojekt bör uppnå för att öka chansen att bli väl mottagen när den når marknaden. Resultatet visade även att TRL-ramverket fortfarande är aktuellt och relevant, men uppnåendekriterier anpassades för ett industriföretag. Tillsammans skapar dessa tre faktorer det föreslagna ramverket Innovation Readiness Levels (IRL).

Rapid growing population, urbanization, climate change, decreasing agricultural production, and soil degradation causes massive challenges for food production and supply chain in Southeast Asia, especially in urban areas. A sustainable food production and supply chain system is needed to produce and supply food for Southeast Asia urban areas. One potential solution to those challenges is introducing vertical farming. Vertical farming can produce high-quality crops locally and sustainably by reducing water and land use, decreasing pesticide use, reducing carbon footprint, and growing plants in any climate. This research aims to identify the current status of vertical farming startups in Southeast Asia, investigate the existing challenges and available opportunities in the Southeast Asia vertical farming industry, and analyze the sustainability practices and sustainable business model innovation implemented by Southeast Asia vertical farming startups. A literature review of vertical farming business typology, business model innovation, and sustainable business model innovation is used to create theoretical frameworks in this research. This research is an exploratory multiple case studies research with a qualitative method. The data in this research is collected through interviews with founders and managers from 10 vertical farming startups in Southeast Asia. The interview data is analyzed using vertical farming business typology, business model framework, and sustainable business model innovation archetypes. The research outcomes indicate that the vertical farming industry in Southeast Asia is an early growing industry, and Southeast Asia vertical farming startups are considered as early growing startups with small capital and small teams. Despite existing financial, operational, and market challenges, Southeast Asia vertical farming startups have considerable opportunities to grow with their effort to develop their vertical farming business into a more sustainable business by conducting various sustainability practices and adopting sustainable business model innovation. / Snabbt växande befolkning, urbanisering, klimatförändringar, minskad jordbruksproduktion och markförstöring orsakar enorma utmaningar för livsmedelsproduktionen och försörjningskedjan i Sydostasien, särskilt i stadsområden. En hållbar livsmedelsproduktion och försörjningskedja behövs för att producera och leverera mat till Sydostasiens stadsområden. En potentiell lösning på dessa utmaningar är att införa vertikalt jordbruk. Vertikalt jordbruk kan producera högkvalitativa grödor lokalt och hållbart genom att minska vatten- och markanvändningen, minska användningen av bekämpningsmedel, minska koldioxidavtrycket och odla växter i alla klimat. Denna forskning syftar till att identifiera den nuvarande statusen för vertikala jordbruks-startups i Sydostasien, undersöka de befintliga utmaningarna och tillgängliga möjligheter i den vertikala jordbruksindustrin och analysera hållbarhetspraxis och hållbar affärsmodellsinnovation som implementerats av vertikala jordbruks-startups. En litteraturgenomgång av vertikal jordbruksverksamhetstypologi och hållbar affärsmodellsinnovation används för att skapa teoretiskt ramverk i denna studie. I detta examensarbete tillämpas en kvalitativ forskning med flera fallstudier. Data samlas in genom intervjuer med grundare och chefer från 10 vertikala jordbruks-startups i Sydostasien. Intervjudata analyseras med hjälp av typologi för vertikal jordbruksföretag, ramverk för affärsmodeller och arketyper för hållbar affärsmodellsinnovation. Resultaten indikerar att den vertikala jordbruksindustrin i Sydostasien är en tidig växande industri, med tidigt växande startups med litet kapital och små team. Trots befintliga ekonomiska, operativa och marknadsmässiga utmaningar har vertikala jordbruks-startups i Sydostasien stora möjligheter att växa med sina ansträngningar att utveckla sin vertikala jordbruksverksamhet till en mer hållbar verksamhet genom att bedriva olika hållbarhetsmetoder och införa hållbar affärsmodellsinnovation.

Circular economy (CE) is seen as a strategy to achieve sustainable development, requiring commitment and support from multiple actors on all system levels; from companies and products to governments and nations. Circular business models (CBMs) are regarded as an important leverage to implement circularity at an organizational level, and business support is considered an important enabler of these. Communication between practitioners and policy-makers, as well as understanding the barriers of CE in the local context, can facilitate the development of efficient business support. This thesis has from a company perspective explored barriers to circular business model innovation (CBMI) and the impact of firm-specific business support activities on this innovation process. This was done through a multiple-case study of ten Swedish SMEs who had received direct business support for circularity, and thus had initiated a circular project. The study has identified seventeen different barriers across five categories, spanning over the entire innovation process from idea to full implementation. Overall, economic viability appears to be an important factor which relates to and depends on several other barriers, and the novelty of CE contributes to the occurrence of many identified challenges. While some barriers are more common across all ten cases, often challenges related to market demand, financing and knowledge, others are more specific for each case and circular strategy. Furthermore, this study has found that coaching, training, and funding are firm-specific activities that can help SMEs overcome mainly internal barriers in the early stages of the CBMI process, addressing several of the most common barriers identified in this study. This research has also included a company perspective on the costs and benefits of the activities, and pointed at important factors to consider in the development of future business support. / Cirkulär ekonomi ses som en strategi för att uppnå hållbar utveckling, och kräver engagemang och stöd från flertalet aktörer på samtliga systemnivåer; från företag och produkter till regeringar och nationer. Cirkulära affärsmodeller betraktas som en viktig hävstång för att implementera cirkularitet på en organisatorisk nivå, och företagsstöd anses vara en viktig möjliggörare av dessa. Kommunikation mellan utövare och beslutsfattare, samt förståelse för barriärer till cirkulär ekonomi i det lokala sammanhanget, kan underlätta utvecklandet av effektiva företagsstöd. Denna uppsats har ur ett företagsperspektiv utforskat barriärer till cirkulär affärsmodellsinnovation och den inverkan som företagsstöd har på denna innovationsprocess. Detta utfördes genom en fallstudie av tio svenska små och medelstora företag som mottagit stöd för cirkularitet, och som således initierat ett cirkulärt projekt. Studien har identifierat sjutton barriärer inom fem kategorier, vilka sträcker sig över hela innovationsprocessen från idé till full implementation. Generellt framträder ekonomisk livskraft som en viktig faktor, relaterad till samt beroende av flertalet andra barriärer, och nymodigheten i cirkulär ekonomi bidrar till förekommande av flera identifierade barriärer. Medan vissa barriärer är mer vanligt förekommande bland de tio fallen, ofta utmaningar relaterade till marknadens efterfrågan, finansiering och kunskap, är andra mer specifika för varje fall och cirkulär strategi. Vidare finner denna studie att rådgivning, träning och finansiering är företagsspecifika aktiviteter som kan hjälpa små och medelstora företag att överkomma huvudsakligen interna barriärer i de tidiga faserna av cirkulär affärsmodellsinnovation, och som bemöter flertalet av de vanligaste barriärerna som har identifierats i denna studie. Denna studie har även inkluderat ett företagsperspektiv på aktiviteternas nytta och kostnader, samt belyst viktiga faktorer att ta hänsyn till i utvecklingen av framtida företagsstöd.