Den moderna kommunikationen har medfört verktyg och funktioner som har skapat nya standarder för hur vi kommunicerar både privat och inom organisationer. Tidigare forskning presenteras i studien för att visa vad andra forskare har fokuserat på inom området sociala intranät. Det finns två studier som sträcker sig igenom hela vår uppsats. Den första studien presenterar faktorer som påverkar implementering av ett socialt intranät och som kan påverka användandet. Den andra studien, introducerar begreppet affordance. Ett begrepp som används för att beskriva hur människor utnyttjar ett fenomen beroende på hur de uppfattar och antar vad fenomenet kan göra för dem. Studien kan vara av intresse för andra verksamheter och organisationer som har ett socialt intranät och vill få förståelse vad som kan orsaka minskat användande av dess funktioner. Undersökningen har tillämpats på ett fallföretag. Företaget är ett medelstort utvecklingsbolag som finns på flera geografiska platser. Företaget expanderar och fler kontor är på väg att öppna, intranätet är därför en viktig komponent för företagets fortsatta expansion. Detta gör att det interna samspelet av innehåll, kommunikation och aktiviteter är högprioriterat för fallföretaget. Syftet med studien är att beskriva varför anställda inte utnyttjar sig av de sociala funktionerna som finns på fallföretagets intranät. För vår empiri valde vi en kvalitativ ansats i form av intervjuer för att besvara uppsatsens frågeställning. Informanter valdes ut efter aktivitet på intranätet och efter arbetsroll. Undersökningen utfördes på fallföretagets huvudkontor. Från empirin har vi fått fram olika orsaker som påverkar användandet av fallföretagets intranät. Med hjälp av analysen har vi identifierat att det finns en sammankoppling mellan uppfattning och utnyttjande av sociala funktioner. Analysen visar att det i stort sett förekommer skillnader i alla affordance mellan införandet av vad intranätet syftar till och hur anställda uppfattar och utnyttjar sig av funktionerna. Det har resulterat i att vi har upptäckt ett mönster som vi med hjälp av en cirkelmodell vill öka förståelsen för. Cirkelns syfte är att hjälpa företag att identifiera orsaker/problem som kan finnas i organisationen och som kan påverka hur anställda utnyttjar och använder sig av sociala intranät. Vi har kommit fram till fyra dimensioner som kan undersökas för att förklara och beskriva anställdas uppfattning och användande av sociala funktioner ur ett affordance perspektiv.

Le vieillissement amoindri de façon régulière les capacités physiques, sensorielles et parfois cognitives des individus. Le vieillissement du corps transforme également l'image offerte à autrui et à soi-même. La perception que la personne âgée a alors d’elle-même est une question qui n’est pas sans conséquence. La perception réaliste de ses capacités physiques semble nécessaire dans la réalisation d’actes moteurs alors que la perception optimiste de soi et de l’environnement semble nécessaire au maintien du moral. Notre objectif est d’étudier de façon relativement globale la perception de soi chez la personne âgée. Pour cela, nous étudions les perceptions qu’ont les personnes âgées a de leurs propres capacités dans la réalisation d’actes moteurs (posturabilité sur pente, enjambement d’obstacle), la perception qu’elles ont d’elles-mêmes par la réalisation de questionnaires d’auto-évaluation, en particulier la perception qu’elles ont de leur âge. Nous examinons également les perceptions qu’elles ont d’autrui, en particulier celles qu’elles ont d’autres personnes âgées. L’objectif est d’étudier les impacts positifs et négatifs sur leur santé des perceptions correctes ou erronées des séniors. Nos deux premières études ont mis en évidence l’existence d’un biais de surestimation de capacités posturales chez les participants âgés, qui pourrait être en lien avec une vision positive d’eux-mêmes. Ensuite nos recherches de sont intéressées à l’existence de cette surestimation des capacités motrices chez les personnes âgées présentant une détérioration cognitive (Maladie d’Alzheimer à un stade débutant). Dans une seconde partie, nos recherches se sont tournées vers l’estimation que les personnes âgées ont d’elles mêmes, en étudiant en particulier l’auto-estimation et l’hétéro-estimation de l’âge. Nos études ont montré que les personnes âgées adoptaient en général une vision optimiste d’elles-mêmes et de leurs capacités motrices ne correspondant pas à la réalité. Cette vision optimiste, bien que permettant de maintenir un bon moral peut être liée à la mise en danger sur le plan moteur. / Elderly steadily diminished physical, sensory and sometimes cognitive individuals abilities. The aging body also converts the image presented to others and to oneself. The perception that the elderly person then herself is a question which is not inconsequential. Realistic perception of physical seems necessary in motor actions while the optimistic perception of self and the environment seems necessary to maintain morale.Our goal is to study a relatively comprehensive self-perception in the elderly. For this, we study the perceptions of older people has their own abilities in performing motor acts (posturability on slope, crossing over an obstacle), their perceptions of themselves by achieving of self-assessment questionnaires, particularly their perceptions of their age. We also examine the perceptions they have of others, especially those that have other seniors. The objective is to study the positive and negative impacts on their health perceptions of older correct or incorrect. Our first two studies showed the existence of a bias of overestimating postural abilities among older participants, which could be related to a positive vision of themselves. Then our research is concerned with the existence of this overestimation of motor skills in older people with cognitive impairment (Alzheimer's disease at a beginning stage). In the second part, our research turned to the estimate that seniors have of themselves, especially in student self-assessment and hetero-age estimation.Our studies showed that older people usually adopted an optimistic view of themselves and their motor skills do not match reality. This optimistic view, although to maintain morale may be related to the endangerment on the motor.

Syftet med denna studie var att analysera hur förskollärare beskriver användandet av utomhusvistelsenoch utomhusmiljön för att skapa goda förutsättningar för barnen, så att utveckling och lärande uppstår.Detta genomfördes via en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer av nio verksamma förskollärare. Till analysen användes en tematisk analys och affordance som analysbegrepp. Utifrån intervjupersonernas beskrivningar framkom det i resultatet en positiv syn på utomhusvistelsen som ett komplement till undervisningen inomhus. Intervjupersonerna förmedlade även en medvetenhet om att utbudet av handlingserbjudanden skulle kunna bidra till förutsättningar för barns utveckling och lärande. Slutsatsen som framkom var att pedagogers inställning till utomhusmiljön och deras medvetenhet om att erbjudandet av olika handlingserbjudanden är viktiga beståndsdelar för att kunna använda utomhusvistelsen och utomhusmiljön för att skapa goda förutsättningar för barns utveckling och lärande. / <p>Betyg inlagt i Ladok 210108.</p>

PROBLEM STATEMENT: The way we interact in our relationships is continuously changing as technology advances. Technology can be used to enhance or destroy relationships depending on how people manage their use within relationships. Human relationships especially romantic ones are essential as they have an impact on a person's emotional, mental, and physical well-being. Most of the research to date has focused on the quantitative measurement of the advantages and disadvantages of technology as well as on the problematic use of smartphones. Little research has been done on the effect of smartphones on romantic relationship maintenance. THE PURPOSE OF THE RESEARCH: The objective of this research was to find out how individuals in romantic relationships were using their smartphones to maintain their relationships. DESIGN/METHODOLOGY: This research followed an interpretivist qualitative approach. Data was collected firstly through a discussion on Twitter under the hashtag #“RomanticMaintenancewithSmartphones”. This was then followed by fourteen in-depth semi-structured interviews which were done with individuals who were in romantic relationships or had been in a romantic relationship less than six months ago. A combination of purposive, snowballing and convenience sampling techniques were used. The affordance theory was used as a theoretical framework for the research and the data was analysed using thematic analysis. FINDINGS: The study identified individual and interactional affordances of smartphones for romantic relationship maintenances. Relationship thinking, breaking away from reality and displaying intimacy and affection where the individual affordances identified in the study. The interactive affordances were showing support and encouragement, planning and organising, openness for conflict management and displaying transparency. Personal values and culture were seen to have an impact on which affordances of smartphones a person utilised. In addition to maintaining the relationship positively, there were also negative outcomes of the actualization of the affordances of smartphones such as unrealistic expectations created on partners and partner abstraction.

IKT (informations- och kommunikationsteknologi) används i allt högre omfattning i undervisningen. Frågan är om och hur undervisningen förändras i och med detta. I denna studie har syftet varit att studera hur användningen av IKT inverkar på elevernas agerande i några olika aktiviteter i matematik, vissa utförda med stöd av IKT. Aktiviteterna har studerats utifrån hur eleverna har agerat samt hur de har kommunicerat i dessa aktiviteter. Situationerna har varit multimodala vilket gör att eleverna fått tillgång till olika representationer av funktioner, vilket utgör det matematiska innehållet för studien. Elevers agerande och kommunikation har dokumenterats i tre olika aktiviteter med videokamera. Datamaterialet har transkriberats och analyserats genom interaktionsanalys. Vid analysen har ett ramverk bestående av socialsemiotik och affordance använts. Resultaten visar att elever söker efter liknande sätt att agera oavsett om de använder IKT eller inte, framförallt att hitta vägar för att kontrollera sina svar. Resultaten visar även att eleverna använder olika semiotiska resurser i sin kommunikation samt att de tillgängliga representationerna påverkar valet av semiotisk resurs. Det är sällan som en talad mening ger hela budskapet, meningsutbyten sker i regel genom en interaktion mellan olika resurser. Videofilmning har varit en användbar metod för att dokumentera olika semiotiska resurser.

Detta examensarbete har, i samarbete med snustillverkaren Skruf, gått ut på att hitta en alternativ och mer hållbar lösning till dagens snusdosor av plast. För att uppfylla syftet har en designprocess genomförts som beskrivs senare  i rapporten  där en en stor del av arbetet handlat om informationsinsamling genom litteraturstudier för att konkretisera problematiken med engångsförpackningar av plast. Detta eftersom att hanteringen av plast i dagsläget inte är hållbar. För att hitta en lösning till en ny snusdosa har användarstudier utgjort en stor del av resultatet för att fånga behov och problematik med dagens befintliga snusdosa och även hitta bättre och alternativa funktioner som underlättar hanteringen av snusdosan. Rapporten behandlar även historia kring snus och snusdosor som bidragit med en förståelse kring den historiska användningen och utvecklingen framåt.  Beteendemönster och hälsorisker med snusning är även en del av rapporten men arbetet handlar inte om att uppmana till snusning. Fokus är att belysa problemen med dagens plasthantering för att utforska alternativa lösningar. Utifrån informationsinsamlingen och användartester så skapades skissmodeller och prototyper på nya förbättrade snusdosor.  I det praktiska arbetet har även ny funktionalitet och alternativa material utforskats och testats.  Examensarbetet resulterade i en snusdosa av ett cellulosamaterial kombinerat med en bioplast som skapat ett starkt och mer hållbart material som är fullt återvinningsbart och biologiskt nedbrytbart. Materialet är kompatibelt med dagens återvinningssystem och är även komposterbart. Resultatet är en funktionell snusdosa som förenklar tömningen av snus innan den slängs samt har en funktion som ökar utrymmet för använda snus utan att snusdosans storlek behöver ökas. Slutresultatet är en snusdosa, av ett nytt material och med ny funktionalitet men som samtidigt möter snusdosans historia och traditioner.

Denna studie ämnar att undersöka hur fienders formspråk påverkar deras uppfattade funktion i en spelkontext. Studier om formspråk, affordance och stereotyper lade grund för arbetet. Fyra versioner av en artificiell skärmdump från ett fiktivt spel skapades där huvudkaraktären i spelet precis stött på en av fyra olika fiender. Fyra fiender, en huvudkaraktär och en bakgrund skapades och sattes samman för att göra skärmdumpen så autentisk som möjligt. Utifrån detta hölls kvalitativa studier i form av intervjuer där deltagarna fick analysera artefakterna. Utifrån studiens resultat går det att dra få slutsatser om formspråket, däremot dras slutsatsen att kulturella och biologiska affordanser trumfar formspråkets affordance och att affordance är multifaktoriellt. Då spel är ett interaktivt medium är det väsentligt för spel att förlita sig på kulturella och biologiska affordanser för att spelaren ska begripa spelet, vilket gör det svårt att skapa en spelkontext med fiender utan kulturella affordanser i syfte att utforska formspråk.

Tidigare arbeten kopplar färger och former till olika känslor. Detta arbete har genom en enkätstudie undersökt hur olika kombinationer av färg och form uppfattas när det kontextualiseras som fiender i 3D-plattformsspel. 16 unika fiender skapades genom att kombinera 4 olika färger med 4 olika kroppsformer. Respondenterna visades stillbilder påfienderna och bedömde deras farlighet. Rött och svart uppfattades som farliga, blått och grönt som mindre farliga i plattformsspelskontexten. Formerna påverkades dock mer av plattformsspelskontexten. En pyramidformad kropp med spetsen uppåt upplevdes farligare då den utgör en fara att landa på, och pyramidkroppar som pekar nedåt upplevs lika ofarliga som sfärer och kuber, då de har en platt yta för en spelaravatar att landa på, samt ser ostabila ut. Den specifika kombinationen av grönt och uppåtpekande pyramid frambringade konnotationer till gift och större fara. Framtida arbeten bör placera artefakterna i faktiska spel, då denna studie indikerar att respondenterna resonerar utifrån spelscenarion.

No description available.

Syftet med denna studie var att förstå hur barn på ett ur- och skur fritids förhåller sig till sin utemiljö. Mer specifikt ville vi ta reda på vilka platser som upplevdes roliga, tråkiga, lugna, vilda, vackra respektive fula. Samtalspromenader med fotografering användes för att utforska platser av särskild betydelse ur barnens perspektiv. Dessa metoder innebär en spännande möjlighet att närma sig barns livsvärldar på ett konkret vis. Empiriskt material av detta slag kan ha ett egenvärde, till exempel vid nybyggnad eller ombyggnad av den pedagogiska utemiljön. Samtidigt var ambitionen att identifiera hur platserna fylldes med specifika meningserbjudanden, vilket bara kan förstås inom den sociala kontexten. Vårt teoretiska ramverk affordance theory placerar upplevd funktionalitet hos platser och objekt i fokus. Eftersom pedagogiska miljöer designas och regleras med varierande grad av förutbestämda funktioner i åtanke kan teorin hjälpa oss förstå hur barn iscensätter eller omförhandlar dessa genom lekar och andra aktiviteter.  Det empiriska materialet tolkades med tematisk analys, genom vilken sex teman konstruerades. Bland slutsatserna kan nämnas att barn föredrar platser med ett stort urval av meningserbjudande. Dessa är dock både subjektiva och i ständig förändring. Vi visar hur barnens meningserbjudande påverkas av vuxnas normer och gränser men att dessa samtidigt kan värderas och överträdas medvetet. Våra resultat och slutsatser indikerar behov av fortsatt forskning. De tyder också på ett behov av och utökade förklaringsmodeller för att förstå barns tolkningar samt värderingar av sin utemiljö, även faktorerna som påverkar dessa.