Several studies have been conducted regarding the importance of knowledge managementwithin an organization. Furthermore, due to the successful outcome of the implementation ofagile project management approaches within the IT-sector, they have been implemented inother sectors as well. The purpose of this master thesis is to examine how agile projectmanagement influences knowledge sharing within a project team in an engineeringconsultancy firm.The study was conducted through a qualitative approach at a Swedish engineeringconsultancy firm. Data was gathered from observations of project meetings and interviewswith consultants involved in projects that have implemented agile methods. Moreover,interviews were conducted with external experts with expertise in agile project managementin order to obtain additional perspective. Semi-structured interviews were conducted withmodified questions for consultants and agile experts. Thereafter, the empirical findings wereinterpreted by the theoretical concepts in order to sum up the report with conclusions.Firstly, the study confirmed that the implemented agile methods influence explicit knowledgesharing whereas the tacit knowledge sharing is not enabled sufficiently within a project team.Secondly, it could be concluded that the implemented agile methods influence projecttransparency, team-collaboration and communication. This positive influence enablesknowledge sharing within a project team. Lastly, the conducted research concluded that agilemethods influence consultants to share knowledge due to the nature of required inputs inthese methods. Since tacit and explicit knowledge sharing and its documentation is equallyimportant for the success of a project and the consultancy company subsequently, thisresearch has concluded that a hybrid of traditional management approaches and agile methodsis essential to share and document both types of knowledge for alike consultancy firms.Consequently, the research findings resulted in recommendations which aim to improve theprocess of creating and implementing a hybrid of management approaches. / Flera studier har genomförts avseende betydelsen av kunskapshantering inom en organisation.Som en följd av flera framgångsrika resultat av implementerade metoder inom agilaprojektledning inom IT-sektorn har dessa metoder även börjat implementeras i andra sektorerSyftet med detta examensarbete är att undersöka hur agil projektledning påverkarkunskapsdelning i ett projektteam i ett tekniskt konsultföretag.Studien genomfördes med ett kvalitativt tillvägagångssätt vid ett tekniskt konsultföretag iSverige. Data samlades genom observationer av projektmöten och intervjuer med konsultersom deltar i projekt där agila metoder har implementerats. Dessutom genomfördes intervjuermed externa experter med kompetens inom agil projektledning för att få ytterligareperspektiv. Semi-strukturerade intervjuer genomfördes med modifierade frågor för konsulteroch agila experter. Därefter tolkades de empiriska resultaten med de teoretiska koncepten föratt sammanfatta studien med slutsatser.För det första konstaterade studien att de implementerade agila metoderna påverkar denexplicita eller uttalade kunskapen medan den underförstådda eller tysta kunskapsdelningeninte påverkas tillräckligt inom ett projektteam. För det andra kan det konstateras att deimplementerade agila metoderna påverkar ett projekts transparens, samarbetet i ett team ochkommunikation. Detta positiva inflytande möjliggör en kunskapsdelning inom ettprojektteam. Slutligen konstaterade studien att agila metoder påverkar konsulternas vilja attdela med sig av kunskap på grund av metodernas karaktärer vilka fordrar input. Eftersom tystoch explicit kunskapsdelning är lika viktiga för ett projekts framgång har den härundersökningen dragit slutsatsen att en hybrid av traditionell projektledning och agila metoderär avgörande för att upprätthålla båda typerna av kunskapsdelning för konsultföretag avlikadant slag. Forskningsresultaten resulterade följaktligen i rekommendationer som syftar tillatt förbättra processen att skapa och genomföra en hybrid av projektledningsmetoder.

Businesses within the physical product domain seek to transform the way they manage new product development, through more flexible approaches. Traditionally, this was done through a fixed approach, characterized by linear and rigid workflow. In this context, however, a complete transition over to a flexible approach, characterized by iterative workflow and adaptability, is not feasible in most cases. To increase flexibility more suitably, hybrid approaches emerged, which combine elements from fixed- and flexible project management approaches. Existing literature lacks in the area of suitability assessment for when and how to combine these two approaches. Therefore, this exploratory study set out to identify factors that affect the suitability of any of the three approaches, fixed, flexible, or hybrid. The thesis took a qualitative approach, collecting data from semi-structured interviews and company documents. Interviewees included project managers and developers. Thematic analysis was used for data analysis. The findings revealed a total of 19 relevant factors within four primary areas, Communication & Engagement, Knowledge & Principles, Contextual Constraints, and Risk & Change Management. Stakeholder- and Team Communication and engagement were shown to be highly influential and recurrent factors. The practical contributions of the thesis aim towards increasing the assessment capabilities amongst managers, trying to determine the suitability of any particular project management approach. By evaluating the factors, conditions regarding the characteristics of a project can be established and more appropriate management approaches can be adopted. / Tillverkande organisationer inom den fysiska produkt-domänen som strävar efter att förbättra sättet de hanterar utvecklingen av nya produkter, kan vända sig till flexibla metodiker. Traditionellt sett gjordes detta genom mer fasta metodiker som kännetecknas av linjära och stela arbetsflöden. I denna kontext är det oftast inte optimalt att helt övergå till ett flexibelt arbetssätt, som kännetecknas av iterativa arbetsflöden. För att öka flexibiliteten på ett mer lämpligt sätt har hybrida metoder utvecklats, vilket kombinerar element från både fasta och flexibla projektledningsmetoder. Den befintliga litteraturen brister när det kommer till lämplighetsbedömning för när och hur organisationer ska kombinera dessa två. Därför syftar denna explorativa studie till att identifiera faktorer som påverkar lämpligheten för någon av de tre arbetssätten: fast, flexibel eller hybrid. Studien använde sig av en kvalitativ forskningsmetodik och samlade in data genom semistrukturerade intervjuer och företagsdokument. Intervjupersonerna inkluderade projektledare och utvecklare inom studierelevanta områden. Analys av samtlig data skedde genom metoden Tematisk analys. Resultaten visade på totalt 19 relevanta faktorer inom fyra huvudsakliga områden: Kommunikation & Engagemang, Kunskap & Principer, Kontextuella Begränsningar samt Risk- & Förändringshantering. Intressent- och Team Kommunikation & Engagemang visade sig vara mycket påverkande och återkommande faktorer. Studiens praktiska bidrag syftar till att öka förmågan hos företagsledare att bedöma lämpligheten hos en specifik projektledningsmetod. Genom att utvärdera faktorerna kan förhållanden gällande ett projekts karaktärsdrag fastställas och mer lämpliga projektledningsmetoder tillämpas.

Compared to traditional project management methods, agile methods are new. The use of project work keeps increasing, including the number of projects, with varying characteristics. In a world with a growing speed of change and with growing demands, there’s a need for adjustment, something which agile methods offer. However, agile methods are not suitable for all types of projects. The aim of the study was to broaden the understanding of what motivates implementation and usage of agile methods in projects and operations, challenges and advantages that can emerge through implementation and usage of agile methods, and if expectations of agile methods were confirmed. The study was qualitative and was made through semi-structured interviews, which were recorded and later transcribed. Collected data was analyzed based on thematic qualitative analysis. A total of three analyses were made - one per research question. All together the three analyses resulted in a total of thirteen themes. Motives for working agile varied, whereas primary motives for implementing and working with agile methods were increased efficiency, increased participation, and increased visualization of work. During on-going implementation, knowledge and training was crucial, including management, employees and customers. Agile methods were adjusted to reality and operations. Customers wanted to take part in working with agile methods, while their knowledge was inadequate. Expectations that existed before the implementation were confirmed. Agile methods hold what it promises.

Globalization has continuously brought an increased competition among companies, which entails a need for faster and more frequent deliveries of new products. Traditional project management methods, such as stage-gate and waterfall, are commonly used in production development projects and builds on a sequential approach. These methods have proven to have some disadvantages in flexibility, long lead times and it often creates communication barriers between the actors at each stage. The software industry has already encountered these obstacles and responded by introducing agile project management. Which improves the adaptability and allow changes to be made, due to new requirements from stakeholders or customers, throughout the entire development process. However, it remains unknown how agile models can improve production development. The purpose of this study was therefore to investigate how agile models can be applied to production development and what the effects are.  The authors have performed a case study at eight different companies within the automotive industry. The purpose of it has been to gain a deeper understanding about the case companies current production development processes and review how familiar the organizations are with the concept of agile project management. The extraction of the empirical data was conducted by questionnaires, interviews, and document reviews. An analyzation was done by comparing the empirical findings with the theoretical background out of eleven different categories that relates to project management (e.g., project goals, process, customer integration etc.). The analyzation concluded that the case company exclusively conducts their production development project by using a sequential approach.  The analyzation and the eleven categories where, together with the theoretical background about agile project management, later used to create the result by brainstorming different practices to become more agile. The results are presented out of three different scenarios, depending how agile the companies would like to be. For instance, are two process models suggested, one that is completely agile and one that is a hybrid of an agile and a stage-gate. Furthermore, are the implementation of self-organized teams, holistic approach towards internal and external partners, and reduced demand for documentation some of the practices that are suggested. Additionally, are three considerable aspects for the implementation presented.  The expected outcome and effects of applying these practices are discussed in the final chapter. Some of these outcomes are a company culture that will attract and retain talented personnel, where shared responsibilities and authorities triggers the employees to an increased commitment and sense of ownership towards their projects. Furthermore, are the companies expected to experience a more flexible and responsive approach towards conducting production development projects with a high focus on customer requirements and creating customer value.

Partnering som arbetssätt har funnits i Sverige sedan slutet av 90-talet och kommit att bli allt vanligare, särskilt inom offentligt byggande. Arbetssättet är en reaktion på det traditionella förfarandet som kritiserats för att vara fragmentiserat och innebära dåligt utnyttjande av kunskap och skapa många konflikter. I en integrerad organisation och med en iterativ process utvecklar och genomför alla aktörer projektet med full transparens i alla delprocesser i syfte att maximera värdet av slutprodukten och sätta kundens behov i centrum. ByggDialog är ett företag som från start specialiserat sig på partnering och som organiserar och leder produktbestämningsskedet ofta kallat Fas 1, varefter man också samordnar alla entreprenörer och utför byggentreprenaden med egen arbetskraft. ByggDialog vill utveckla sitt arbete i Fas 1 och skapa en så flödeseffektiv process som möjligt för att komma till produktion inom rimlig tid. Detta är viktigt då man strävar efter effektivitet i allmänhet men också för att det ska vara möjligt att med god säkerhet och små avvikelser prognostisera resursbehov, tillväxttakt och resultat. Flödeseffektivitet är ett begrepp hämtat från Lean-teorin som har sitt ursprung i Toyotas bilfabriker. Det handlar om att skapa en process där icke värdeskapande aktiviteter elimineras och fokus ligger på densiteten i värdeöverföringen till produkten och dess flöde. Syftet med denna rapport är att applicera dessa teorier på ByggDialogs processer i Fas 1 och att genom intervjuer med personer med stor erfarenhet kartlägga icke värdeskapande aktiviteter i Fas 1. I studien ingick också att föreslå åtgärder till förbättrad flödeseffektivitet. Det gjordes även en ansats till att beräkna flödeseffektiviteten i ett antal genomförda projekt i syfte att utreda möjligheten till lämplig indikator för företagets förbättringsarbete av Fas 1. Det visade sig att flödeseffektiviteten i Fas 1 sammanfattningsvis kan påverkas positivt genom bland annat öppenhet, integrerade organisationer, standardiserade arbetssätt, iterativa projekteringsmetoder och tydlig projektledning. En indikator för flödeseffektivitet som beaktar kvoten mellan värdeskapande tid och genomloppstid genom BTA visade sig vara komplex att ta fram. En framkomlig väg är dock att endast låta indikatorn avspegla genomloppstid genom BTA eller produktionskostnad. Fördjupade studier rekommenderas ByggDialog för att söka den mest användbara metoden för uppföljning och mätning av effektiviteten i Fas 1. / Partnering as a working method has existed in Sweden since the late 90s and has become increasingly common, especially in public construction. The way of working is a reaction to the traditional procedure that has been criticized for being fragmented and misleading knowledge and creating many conflicts. In an integrated organization and with an iterative process, all players develop and implement the project with full transparency in all sub-processes to maximize the value of the product and put the customer's needs in focus. ByggDialog is a company that from the start specializes in partnering and who organizes and leads the design phase often called Phase 1, after which one also coordinates all contractors and performs the construction with their own workforce. ByggDialog wants to develop their work in Phase 1 and create a process as flow-efficient as possible to reach production within a reasonable time. This is important as one strives for efficiency in general, but also for it to be possible to forecast resource needs, growth rates and results with good precision and small deviations. Flow efficiency is a concept derived from Lean theory that originates from Toyota's car factories. It is about creating a process where non-value-creating activities are eliminated, and the focus is on the density of the value transfer to the product and its flow. The purpose of this report is to apply these theories to ByggDialog's processes in Phase 1 and to survey non-value-creating activities in Phase 1 through interviews with people with great experience of Phase 1. The study also included proposing measures for improved flow efficiency. An effort was also made to calculate the flow efficiency in several completed projects to investigate the possibility of an appropriate indicator for the company's improvement work on Phase 1. In summary, it turned out that flow efficiency in Phase 1 can be positively affected by openness, integrated organizations, standardized working methods, iterative design methods and distinct project management. An indicator of flow efficiency that considers the ratio of value-creating time and throughput divided by BTA proved to be too complex to develop. A viable route, however, is to only let the indicator reflect the throughput divided by BTA or production cost. In-depth studies are recommended for ByggDialog to seek the most useful method for monitoring and measuring the effectiveness of Phase 1.

This paper is a degree project on the C-level, 15 points at University West, Department of Business and IT dept. Informatics. This study is about agile methodology and its impact on IT projects. Requirements management is a process within an IT project, where customer has certain requirements that must be met by an IT system. The difference between the traditional and agile development is in the requirements management process and it can cause problems in a project. Requirements change during IT projects and to manage requirements, agile principles apply. Specification and planning in the waterfall model is time consuming. Working agile means to have close contact with the client. This minimizes the risk of project failure. With agile methods, functions can be developed at a faster rate and the customer receives prompt delivery. There are currently several different methods for systems development and project management. Some are based on research, others are new and some have been around a long time in the IT world. This work has identified customer involvement; Risk Reduction and Delivery which contribute to several projects fail under traditional systems. Agile methods are flexible, agile and welcome change and the customer will be able to steer the project. Agile methods have however provided the opportunity for developers to more quickly deliver functionality to the customer. / Detta arbete är ett examensarbete på C-nivå, 15 poäng vid Högskolan Väst, Institutionen för ekonomi och IT avd. informatik. Denna studie handlar om agila metodiken och dess inverkan på IT-projekt. Kravhantering är en process inom ett IT-projekt, där kund har vissa krav som måste uppfyllas av ett IT-system. Skillnaden mellan det traditionella och agila utvecklingsmetoder ligger i kravhantering process och det kan orsaka problem i ett projekt. Krav förändras under IT-projekt och för att hantera kraven bör agila principer tillämpas. Kravspecifikation och planering inom vattenfallsmodellen är tidskrävande. Att jobba agilt innebär att ha nära kontakt med beställaren. Därmed minimerar det risken för projektets misslyckande. Med agila metoder, kan funktionerna utvecklas i en snabbare takt och kunden får snabb leverans. Det finns idag flera olika metoder för systemutveckling och projektledning. Vissa är baserade på forskning, andra är nya och vissa har funnits en lång tid i IT-världen. Arbetet har identifierat kundinvolvering, Riskreducering och Leveranstid vilka bidra till att flera projekt misslyckas under traditionell systemutveckling. Agila metoder är flexibla, smidiga och välkomnar förändring och kunden kommer att kunna styra projektet. Agila metoder har däremot gett möjlighet för utvecklarna att på ett snabbare sätt leverera funktioner till kunden.

In today’s volatile market, retail companies struggle for survival as they have to become more flexible and dynamic. Thus, they change the organization, implementing agile methods. However agile is more than a set of practices and therefore the implementation process needs to be accompanied by organizational development to accomplish successful organizational change. This has been shown to be difficult for retail companies due to their size, defined silos, comfortable long-established ways of doing things and strong bureaucratic hierarchical culture. This thesis studies the implementation of agile in a large-scale retail organization and uses organizational development as a tool for deeper understanding and analysis. The study has been conducted at one of Sweden's leading retail organizations, where the research design contains two phases: one pre-study phase where a deeper understanding of the company and the transformation is achieved resulting in a problem formulation and the second phase where the main study is directed by the problem formulation and leads to an analysis and conclusion. The analysis is based on empirics gathered from three separate teams and is divided into three interconnected change phases, “Preparation”, “Implementation” and “Desired state”. From the analysis in the preparation and implementation phases; strengths and challenges within the organization were identified. Together with a maturity model to evaluate the implemented agile practices and an organizational culture assessment instrument to evaluate people and culture, the strengths and challenges were then used to estimate their current state and compare it to their future desired state. In conclusion, the strengths of the case company were that, when implemented, the observed teams incorporated the agile ceremonies and ways of work successfully. However, there were challenges identified in relation to resistance within management, there was a general lack of support from the sponsors and confusion about the managerial roles. There was also a lack of communication, cooperation and synchronizations between teams. / I dagens flyktiga marknader kämpar företag inom dagligvaruhandeln för att överleva då de måste bli mer flexibla och dynamiska i deras strategi. För att bemöta detta ändrar företagen sin strategi genom implementering av agila metoder. Emellertid handlar att vara agil inte bara om att använda sig av olika verktyg och övningar för att ändra hur man arbetar, utan för att implementeringen av agila metoder ska vara lyckad, måste den följas med av en lyckad organisationsförändring. En sådan agil implementering och organisationsförändring har visats vara komplicerad i just dagligvaruhandeln på grund av organisationernas ofta stora storlek, definierade silos, komfortabla gamla traditioner och starka hierarkiska organisationskultur. Denna uppsats studerar implementationen av agilt i ett storskaligt företag inom dagligvaruhandeln och använder sig av organisationsutveckling som ett verktyg för att nå en djupare förståelse och analys. Analysen är uppdelad i tre olika sammanhängande faser “Förberedelse”, “Implementering”, och “Önskat Tillstånd”. Empirin analysen är baserad på kommer från tre olika separata team, vilka är i olika faser av den agila transformationen. I förberedelse- och implementeringsfaserna identifieras styrkor och utmaningar hos företaget. Dessa används sedan tillsammans med en mognadhetsmodell, för att evaluera de agila tillvägagångssätten samt ett bedömningsinstrument för organisationskultur, för att evaluera personer och kultur, i syfte att sedan utvärdera det nuvarande tillståndet i jämförelse med det önskade. Sammanfattningsvis lyckades de observerade teamen att framgångsrikt implementera de agila metoderna och arbetssätten. Däremot identifierades flera utmaningar i relation till motstånd inom management. Det fanns en generell förvirring kring chefs rollernas betydelse och det saknades stöd från ledningsgruppen. Slutligen identifierades även förbättringsområden inom kommunikation, samarbete och synkronisering mellan olika team.